Vattenfalls kraftverk för brunkol i Jänschwalde, Brandenburg, med sex aggregat för 500 MW vardera.
Det är ett av de mycket moderna kraftverk som, såvitt jag minns, Vattenfall praktiskt taget skänkte bort till två tjeckiska bröder, se posten: “Ingen avundsvärd sits”. Det gjordes för att Vattenfall styrdes av Miljöpartiets drömmande idealister, som mer trodde på “politiken” och dess makt än på “verkligheten”, se posten: “Energiewende ist kaputt”. De tyska “Gröna” hade bestämt att brunkolet skulle “bort”. Det skulle inte få användas mer.
Den “gröna” politiken förde landet in i en mörk och kall återvändsgränd. Nu sitter de “Gröna” själva i regeringen och måste ta beslutet att återstarta även kraftverken för brunkol. Jag citerar ett par stycken med rubriken:
+ – + – + – +
The Iron Law Of Electricity Strikes Again: Germany Re-Opens Five Lignite-Fired Power Plants
(Den järnhårda lagen om elektricitet slår till igen: Tyskland återstartar fem kraftverk för brunkol)
I början av december rapporterade många medier att Tyskland kommer att förlänga drifttiden för tre av sina kärnkraftverk. Förslaget att hålla reaktorerna igång, vilket de “Gröna” motsatt sig, visar att tyska politiker nu inser behovet av att hålla pålitliga kraftverk igång, för att säkerställa landets försörjning av el till vintern.
Nyligen kom dock ett annat lika viktigt besked som fick mycket mindre mediebevakning:
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz meddelade att Tyskland kommer att starta om fem kraftverk som bränner lågvärdigt brunkol. Tysklands återgång till brunkol visar åter-igen den järnhårda lagen för elektricitet, som säger att människor, företag och regeringar kommer att göra allt som krävs för att få den elektricitet de behöver.
Tysklands återgång till brunkol är verkligen kantad av motsägelser, inklusive en som hör hemma i kategorin: “Det är så galet att ingen kan ha hittat på det”.
+ -+ – + – +
Katastrofen är helt politikens ansvar
Den pågående katastrofen kan inte skyllas på Putin. Den har skapats under ett helt decennium, långt innan Putin invaderade Ukraina. Det är inte bara politikerna som är ansvariga. Ytterst ansvariga är ju de väljare som röstat in verklighetsfrämmande drömmare i politiken.
Men störst ansvar har etablerade media. De har samfällt svikit sitt främsta ansvar: Att hålla väljarna allsidigt informerade. De har istället låtit sig förföras av drömmarna och undertryckt de fakta vi realister ständigt försökt få plats för. Väljarna har hållits ovetande och felinformerade.
Felinformerade väljare kan inte “rösta rätt”, d.v.s. som de verkligen tycker.
Felinformerade väljare röstar som de blivit informerade. Det hör fascismen till !
+ – + – + – +
by 
