Figur 1. Sveriges elkris skall botas med nya “vindkraftsparker” till havs
Vår trogne vapendragare Rolf Schuster i Tyskland bearbetar offentliga data och gör tydliga sammanställningar, som illustrerar alarmisternas verklighetsflykt. Här en tabell med faktiska driftdata för alla Tysklands fler än 30.000 vindkraftverk:
Figur 2. Tolv års driftdata för alla Tysklands vindkraftverk, fler än 30.000 på land och hav
- Från år 2012 till 2020 fördubblas den installerade kapaciteten, men minsta effekt ökar bara 37 %.
- År 2014 uppgår minsta effekt till 0,6 ‰, promille, av nominell kapacitet.
- År 2019 nås högsta värdet på minimi-kapaciteten med 6,2 ‰ av nominell kapacitet.
Kapaciteten hos en kärnreaktor är av storleksordningen 1.000 MW. År 2022 skulle 150.000 VKV fordras för att ersätta EN sådan.
Säker el utan strömavbrott
För att samhället skall kunna räkna med säker, pålitlig el utan strömavbrott, krävs således kraftverk med “planer-bar” effekt, d.v.s. de producerar när man begär det och inte bara när det blåser lagom. Deras kapacitet måste helt matcha vindkraftens maximala effekt.
När man då har investerat stort kapital i nödvändig vattenkraft, kärnkraft, kolkraft och gaskraft, varför skall man sen lägga pengar i onödig vindkraft ?
Notera att det finns inga faktiska data som visar att koldioxid har någon mätbar verkan på klimatet.
+ – + – + – +
by 
Det är dessutom en lögn att det går snabbt att bygga ut vindkraft, särskilt havsbaserad sådan. Det tar 15-20 år att få havsbaserad vindkraft på plats.
Säg att det tar 5 år att få alla tillstånd klara för att bygga en kärnreaktor. Sedan tar det 5-8 år innan den är klar att koppla in den på elnät. Alltså klart kortare tid än för vindkraften. Och dessutom betydligt billigare, miljövänligare, pålitligare samt något säkrare för människors hälsa.
Tack Fredrik J. Jo så är det förstås. (tänkte inte på det, som det heter i en känd sketch
i TV-historien.)
#Stefan Eriksson
Jag gissar att det är beräknat på minimieffekten i tabellen ovan.
Om minimieffekten av 30 000 vindkraftverk är 210 MW, blir den teoretiska minimieffekten av 150 000 vindkraftverk 1 050 MW. Alltså en kärnkraftsreaktor på 1 000 MW.
Allt förutsatt att de övriga 120 000 vindkraftverken skulle bidraga i samma proportion som de andra 30 000, vilket inte alls är säkert om alla de “blåsiga” platserna redan är upptagna.
“Kapaciteten hos en kärnreaktor är av storleksordningen 1000 MW. År 2022 skulle 150000 VKV fordras för att ersätta EN sådan” ?
Jag tror det har blivit lite fel i den beräkningen.
Iofs, när det inte blåser, så spelar det ju ingen roll hur många de (VKV) är.
MVH. Stefan.
Först så skapar idiotiska politiker styrda av en agenda enorma problem för elförsörjningen med vindkraft och för att lösa problemen äskar samma idiotiska politiker att vi ska bygga mer av det som skapade problemen från början, alltså vindkraft? Hur f-n kunde det bli så här galet? En orsak är givetvis EU och hör och häpna efter att Busch träffat von der Ljugen så är hon plötsligt för mer vindkraft??!!! Vad hände med det hon snackade om innan valet? Man kan ana korruption eller att hot ligger bakom kappvändningen…
#PW : Som vanligt en till två meningar från din sida, som du inte utvecklar. Vad håller du egentligen på med? Roar du dig? Du kan ju inte ens skilja på el och el. Vill du ligga på sjukhus i respirator på ett sjukhus med enda elförsörjning från VKV? Ibland blir det att hålla andan.
Mycket demagogisk kraft för att attackera den, enligt andra, enda källan för snabb elutbyggnad.
Teknologier som vind- & solkraft är/har:
• resurintensiva
• kort livslängd
• låg energidensitet
• lågt avkastningstal energitillskott/energiinvestering
• dyrt subsidierade
• storskaligt miljöförstörande
• icke skalbara
• oundvikligen intermittenta
• dito med låg kapacitetsfaktor
• icke hållbara,
• återvändsgränder vid användning för vätgasproduktion,
vid jämförelse med gas- & kärnkraft som tänkbara energiinvesteringar i Sverige;
behövs således inte.
I Holland finns några väderkvarnar kvar som fornminnen över den tekniska utvecklingen. Dessa behövdes än gång i tiden bara intermittent då t.ex säden skulle krossas.
Även en titt i SCB sammanställning om Sveriges el för 2022 ger tummen ned för den väderbundna och oreglerbara ”väderkraften”.
Enligt deras sammanställning var Sveriges förbrukning inom landet 137.094 GWh, inkl. el-förluster i ledningsnät, etc. på 10.201 GWh. Vind- och solkraften presterade tillsammans 35.040 GWh eller 25,6%. Om vädrets makter hade varit ”gynnsamma” hade den installerade effekten (MW) kunnat ge 146.432 GWh eller 106,8%.
En annan intressant iakttagelse av deras statistik ger, vid ”väderkraft” + elimport – elexport, 35.040 + 6.177 – 39.065 = 2.152 GWh. Denna ”extra” el skulle enkelt kunna ersättas med t.ex. det nu avställda naturgasdrivna Öresundsverkets på 397 eMW. Detta skulle kunnat ha givit 3.303 GWh, vid 95% tillgänglighet. Även det sist nedlagda kärnkraftverket Ringhals 1 med sina 900 MW hade ordnat det med råge.
”Väderkrafterna” är ur svenska elförbrukares behov helt onödiga. Deras ända bedrift är att försvåra regleringen av frekvensen (Hz).
I drift varande kärnkraftverken + nedlagda + icke byggda (Barsebäck 3 och Ringhals 5+6) skulle ha kunnat ge ca 88% av Sveriges ovannämnda elbehov, vid 95% tillgänglighet. Förutsatt att R5+6 var för sig skulle haft samma effekt som O3:an. Sverige skulle då ha kunnat ha ”normala” el-priser, inge effektbrist och ett stabilt el-nät.
Liberalen i Norrköping om vindkraft. Man bygger inte två hus, ett som man bor i då det blåser och ett annat hus som man bor i då det är vindstilla. Vindkraften blir mer och mer kostsam för varje ytterligare procentuell ande av total energimix, desto mer investert kapital som inte producerar. Vem installerar i ett kraftverk som skall vara svansen till vindkraftverkets drift. Vindkraft är onödigt och fungerar som grus i systemet. Vindkraft skall påföras kostnaden av balanskraft, tansmission och systemstabilisering. Vindkraften skall betala sina profilkostnader till de som drabbas och det bör genomföras retroaktivt.