Figur 1. Jordens inre med dess urskiljbara lager, © wikipedia
- 6. Jordytan med land och hav.
- 5. Jordskorpan, 50 – 70 km tjock.
- 4. Manteln, flytande magma och fast material.
- 3. Yttre kärna, flytande magma.
- 2. Inre kärna, smält järn, ger magnetfältet.
- 1. Fast järnkärna, 4.000º C.
Figur 2. Kilometer-tjocka lager av sediment under miljontals år expo-neras i Grand Canyon, Arizona
+ – + – + – +
Massor med kol i Jordens inre
Alla kolbaserade bränslen kommer från det ursprungliga kol som Jorden fick från exploderande stjärnor långt ute i kosmos när den skapades för drygt 4,5 miljarder år sedan. Då fick Jorden alla sina grundämnen.
Universums vanligaste kända grundämne är väte före helium och syre. Efter dessa tre gaser kommer kol som fjärde vanligast och det vanligaste fasta grundämnet, rimligen vanligt förekommande i stenplaneter med fast yta,
Enligt officiella källor är kol bara 15:e vanligaste grundämnet i jordskorpan med 0,048 procent. Men det är inte sant. Tvärtom finns enorma mängder kol i Jordens inre sedan plane-tens skapelse –inte som rent kol utan i olika föreningar. Kol bildar nämligen mycket lätt föreningar med olika ämnen.
En av dessa är syre. Tillsammans med syre bildar kol föreningen koldioxid (CO₂) både under och över jordytan. I Jordens ungdom vräkte enorma vulkanutbrott ut mängder av koldioxid, stoft och andra gaser. De bildade vår första atmosfär efter att solvind hade blåst bort väte och helium ovanför den nybildade jordytan.
Minskande halt
Länge utgjorde koldioxid 80-90 procent av atmosfären. Men halten minskade när långa istiders kalla hav absorberade koldioxid. Enkla livsformer började också binda koldioxid. Efter särskilt djup istid var atmosfärens halt av CO₂ bara 1 procent när den varma och gynnsamma eran Kambrium började för 540 miljoner år sedan.
Nya istiders kalla hav och varma tiders rika växt- och djurliv band mer koldioxid så att halten för ca 300 miljoner år sedan var lika låg som nu, 0,04 procent. Nya värmeperioder höjde sedan halten flera gånger fram till det förödande meteornedslag, som för 66 miljoner år sedan ändade dinosauriernas tidsålder.
Frånsett en värmeperiod för 55-33 miljoner år sedan går den globala trenden nu mot kallare klimat. Sedan 2,6 miljoner år råder istid med fasta landisar i både norr och söder. Kalla hav har bundit koldioxid, men korta värmeperioder har gynnat växtlighet och höjt halten av CO₂.
Massor av kol
Multnande växt- och djurrester har byggt på sediment som under hög värme och högt tryck fortsatt bildar kolväten (bränslen) främst för världens transporter. Enligt främst ryska forskare bildas kolväten också av ursprungligt kol i Jordens inre under hög värme och högt tryck.
Den amerikanske forskaren dr. Robert M. Hazen har drivit det globala projektet Deep Carbon Observatory (DCO). Där studerade 1.200 forskare världen runt i över tio år kolets ursprung, förekomst och verkan med en slutrapport 2019.
De konstaterar att kol i olika föreningar är mycket vanligt i Jordens inre och att ingen brist råder.
Därför lär också Jordens reserver av kolbaserade bränslen räcka under överskådlig tid.
Tege Tornvall
+ – + – + – +
by 
Bakom Hubbert Peak Oil fanns säkert Rockefeller också. Idag vet vi att det inte stämmer men att det blir dyrare att ta upp den givet nuvarande tekniker.
Lite fundersam på påståendet om att jordens atmosfär innehållit 80-90% koldioxid. Enligt de flesta källor innehöll jordens ursprungliga atmosfär metan, ammoniak och vattenånga.
Alla verkar dock överens om att jordens syre kommer från fotosyntesen. Vid fotosyntes går det åt en koldioxidmolekyl för att bilda en syremolekyl. Om vi inte haft fotosyntes skulle atmosfären alltså innehålla ca 21% koldioxid idag.
har försökt hitta artiklar om detta, men inte lyckats. För mig verkar det som att det finns ett kontinuerligt inflöde av koldioxid från jordens inre men också haven. Fotosyntesen omvandlar detta snabbt till syre. Förmodligen kommer samma sak hända nu också. Det “koldioxidöverskott” som finns kommer ganska snabbt bli syre. Livet gillar mat!
Tege Solen har fusion i fotosfären och i solvinden finns alla grundämnen. Solen gör även en micronova var 12000ende år (snart dags igen) vid micronovan slungas stora mängder av fotosfären ut skapar småplaneter och kometer. JWST som nu fotograferar rymden förkastar bigbang och svarta hålteorier. Vi lever i ett universom som drivs helt av elektricetet även vi mänskor är elektriska !
Björn
Årsproduktionen 70 miljoner kg x 120 MJ/kg (vätets värmevärde) = 8,4 miljarder MJ/år. Dividera med antalet sekunder på ett år och ta hänsyn till verkningsgrad och överföringsförluster så får vi elektriska effekten 89 MW (som huvudmaskineriet på fyra stora passagerarfärjor eller 200 stora lastbilar).
Björn:
Det låter som ett aprilskämt.
Självklart är dessa, universums förlopp, enorma och komplexa. Det vi kallar energi torde vara ursprunget till allt.
Det många idag kallar “solenergi” är i själva verket energi som härrör från den “big bang” som vi tror inträffade för sisådär 14 000 miljoner år sedan.
Om vad som har hänt i universum efter “big bang” vet vi inte särskilt mycket, inte heller om hur “big bang” fortsätter att ständigt förändra jordens klimat.
Hans: Våra grundämnen kom inte från vår sol utan från exploderande solar långt ute i kosmos för miljardtals år sedan.
Kolväten bildas fortlöpande under hög värme och högt tryck i Jordens inre av både sammanpressade rester av döda djur och växter (sediment) och ursprungligt kol i olika föreningar. Frågan är hur mycket och hur fort.
Det var 1892 som John D. Rockefeller fick en konferens i Genève att klassa all olja ur marken (petroleum) som “fossil”.
Fortsätt att söka, läsa och begrunda! Vi är allt fler som gör det på egen hand.
För det första: I stort sett alla grundämnen på jorden kommer från solen!
för det andra: smält järn förlorar sin magnetiska förmåga (Maxwells lag).
för det tredje: Gas olja och kol produceras kontinurligt p.g.a. havsbottnar med hundratals meter djupa organiska lagringar försvinner ned under kontinentalsocklarna.
Rockefeller (Standard Oil) hittade på för länge sedan att om de säger att olja och gas är fossila och därmed kommer att ta slut i en nära framtid så kunde de höja priset och håva in mera miljarder. Men faktiskt produserar underjorden mer olja och gas än vi pumpar upp. Vulkaner är stora brännare av överskott och släpper därfr ut enorma mängder Co2, men detta är tabu eftersom man inte kan beskatta vulkaner!!!”
I Aragón i Pyrenéerna råder guldfeber. Den första stora täkten av vätgas har lokaliserat. PB äger ett företag ”Helios Aragón” som investerar 900 miljoner Euro för att borra i Monzón och Barbastro från 2024. Enligt deras prognoser kommer Monzón att kunna producera 1,1 miljoner ton väte (mellan 55 000 och 70 000 per år), 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan.
Toyota tänker inte fortsätta att utveckla elbilar utan avser satsa på förbränningsmotorer som går på vätgas.
Det långa historiska perspektivet är oumbärligt för att förstå vår nuvarande belägenhet. Utom för Erika Bjerström och SVT och andra PK-ister.