Bundestags egna byggnader kan inte få “fossilfri” uppvärmning
“Ampelregeringen” med de “Gröna” i styret för miljö och energi kräver att tyskarna skall ställa om sin uppvärmning av alla byggnader till “fossilfritt”, d.v.s. inget kol, ingen olja och ingen gas. Istället skall uppvärmningen ske med el, d.v.s. med värmepumpar.
Men de “Gröna” saknar förståelse för elementär fysik, vilket även tycks gälla socialdemo-krater och liberaler, eller snarast politiker i allmänhet. Självklart skall då statens egna myndigheter och särskilt parlamentets egna lokaler visa sig som föredömen. Men nu förklarar Bundestags förvaltning att den planerade omställningen inte är tekniskt möjlig.
Nätsidan Pleiteticker rapporterar (betyder ungefär “konkursräknare”):
+ – + – + – +
2023-04-28, PLEITETICKER:
Kein Wärmepumpen-Einbau möglich: Bundestag will weiter Öl und Gas verfeuern
(Installation av värmepumpar inte möjlig: Förbundsdagen måste fortsätta att elda olja och gas)
Förbundsdagens byggnader värms huvudsakligen med olja och gas eller biodiesel, enligt förbundsdagens administration.
“2022 förbrukades nästan 2,7 miljoner liter biodiesel och cirka 1,1 miljoner m³ naturgas”.
Värmepumpar inte lämpliga: En byte till elektriska värmesystem är för närvarande inte möjlig: “Den tyska förbundsdagens värmesystem är inte lämpliga för de värmepumpssy-stem som finns tillgängliga idag på grund av de erforderliga framledningstemperaturerna på upp till 110 °C.”
+ – + – + – +
Framledningstemperaturen
Lokalerna har tydligen ett vattenburet värmesystem. Om lokalernas temperatur skall hål-las vid + 20° C, blir kravet på storleken av de värmeöverförande ytorna på radiatorer och värmebatterier omvänt proportionellt till antalet grader mellan de 20 och framlednings-temperaturen, i detta fall 110° C. I min villa gäller 65° C, eftersom högre temperatur riskerar att orsaka brännskador. Den temperaturen minskas i takt med stigande ute-temperatur, då värmebehovet minskar.
Värmepumpar
För värmepumpar uppger man faktorn COP, som visar hur många kW värme man får ut av en kW för dess drift. En som tar värme från uteluften och värmer vatten kan nå COP = 2,0 vid utetemperaturen – 15° C och 4,0 vid utetemperaturen + 5° C.
Men COP-faktorn sjunker snabbt med stigande vattentemperatur. Därför dimensioneras värmesystem med värmepumpar för högsta framledningstemperaturer om 35° – 40° C. Differensen till lokalernas temperatur blir således bara 15° – 20° C istället för 90° C, som gäller för Bundestags lokaler.
Radiatorer och värmebatterier måste således göras 4 – 6 gånger så stora. I befintliga bygg-nader finns det inte plats för så mycket större ytor.
Den krassa verkligheten
Hela konceptet för “fossilfri” uppvärmning med el istället för kol och gas vilar på verklig-hetsfrämmande okunskap. Man tror att elen kommer från sol och vind, men i verkligheten kommer den under en betydande del av tiden från naturgas. Då gäller att elen bara inne-håller c:a 40 % av den energi gasen ger. Om COP är 2,5 får man lika mycket värme från värmepumpen som om man brände gasen direkt. I det senare fallet behöver man inte kosta på en värmepump och större värmeytor.
När man sedan har el från vindkraft, så är den inte heller “fossilfri”. Dess tillverkning och montage orsakar så mycket utsläpp att det tar 10 – 15 år för varje turbin att “spara ihop” motsvarande mängd utsläpp. Fortsatt drift klarar sig inte utan service och underhåll, som alltid orsakar vissa utsläpp.
Dessutom . . .
. . . är hela tron på koldioxidens skadlighet fullständigt kontraproduktiv. Koldioxid är NYTTIG och VÄLGÖRANDE för mänskligheten. Politiken vilar på . . .
. . . det största bedrägeriet någonsin. . .
. . . enligt Claes Lindskog.
+ – + – + – +
by 
Det krävs ett total-tänkande!
Gör jag någon annan åtgärd som minskar effektbehovet
kan jag sänka framlednings-temperaturen.
Som framgår av artikel så är det inte givet att man “bara” byter till värmepump. Om radiatorsystemet är dimensionerat för gas/olja/ved så behövs en högre vattentemperatur än vad som är möjligt för en värmepump. Därför kan det krävas ett byte av radiatorer om man byter till värmepump som levererar vatten. Luft/luft värmepump går alltid. Optimalt ska en värmepump mata ett golvvärmesystem där vattentemperaturen nästan aldrig överstiger 30 grader.
Naturligtvis har jag Viessmann VP med CO2 och Viessmann VVX ventilation
Den senare med mer än 90% temperatur-verkningsgrad.
Jag tar värmen ur marken – infiltrerar regnvatten från tak.
4000kWh /år inkl allt inga solceller, solfångare eller braskamin.
Bristen på kunskap är det enda hindret för att klara sig med värmepumpar.
Ledande företag i Tyskland tror jag är Viessmann som använder CO2 som köldmedium.
Högsta framlednings-temperatur 65 grader.
Att tillföra hela värmebehovet via radiatorer på yttervägg är ingen bra lösning oavsett man använder värmepumpar eller värmer med gaseldning.
Väggen där radiatorn är placerad blir upphettad till radiatorns temperatur.
Därmed ökar värmeförlusten exponentiellt på denna del samtidigt som byggnad för övrigt ökar linjärt. Samma sak gäller självdragsventilation och i någon mån även
när det endast finns från-luft-ventilation. Luftflödet ökar med större diff mellan ute och inne. Att värma luften med luft-luft-VP är således en bit på vägen.
Sedan finns strålning som bra sätt att värma – Viessmann har en strålnings-folie t ex
Tänk att den tyska tekniknationen ligger så långt efter Sverige i utbyggnad av (snabb) internet. Man var rena u-landet för 10 år sedan. Är det inte samma sak med värmepumpar som började införas i större skala (populärt) först för 15 år sedan i typ enfamiljshus! I Sverige startade vi väl på sena 80-talet har jag för mig. Däremot ligger man före oss (15 år) ifråga om solpaneler å mindre hus och då särskilt i södra Tyskland (och Österrike) och alplandskapen. Rätta mig om jag har fel men det är min erfarenhet som boende där.
Jag delar Lasses synpunkt om att värmepumpar är bra, förutsatt att man tar hänsyn till dess driftsförutsättningar. Många fabrikat har numera mycket bättre kapacitet och följsamhet i förhållande till behovet.
Själv har jag mer än en luft/luft värmepump. De har en nominell effekt, i mitt fall på 3,2 kW, vid -17°C. Det finns även ”Norrlands”-modeller, som har det ned till -25°C, med värmefaktorn 4.
Effekten är frekvensstyrd i förhållande behovet. De är ”snällare” mot elsystemet, då i synnerhet vad det gäller kompressorn som anpassar sitt effektbehov ”steglöst” vid stigande utetemperatur.
Vid stigande utetemperatur blir kapaciteten också högre. Så mitt fall blir max.effekten vid -5/-10/-15°C – 4,2/3,9/3,5 kW, då värmefaktorn också är högre. Så vid -5°C är den över 5,0.
Som värmereserv finns en pelletskamin. Pelletsen kostar ungefär 1,50 kWh. Så den blir inte ”lönsam” förrän elpriset överstiger (4 × 1,50) 6 kronor/kWh.
Som el-reserv finns en bensindriven el-generator med max kontinuerlig effekt på 2,8 kW. Luft/luft värmepumparna är så inkopplade att jag kan välja el-nät eller el-generator. Generatorn kan då ge värme som motsvarar max. (4 x 2,8) 11,2 kW, vilket överstiger husets behov.
Så jag hoppas slippa sitta inne och frysa.
Värmepump är en fantastisk uppfinning.
Ofta en del el in och 4 delar värme ut.
Nackdelen är att det är lägre utbyte om man skall få ut höga temperaturer.
Detta behövs för att klara dimensionerande kylan.
Vi har stängt av våra el element i år. Ersatt allt med en luft/luft värmepump och filtar 😉
Halverat elförbrukningen och behållit elkostnaden .
Men en anläggning med el från ett dieselaggregat är kanske svårt få lönsamt?