Figur 1. Danske havvindmöllers elproduktion pr måned i 2022
Söjlerne i figur 1 viser de gennemsnitlige ydelser per måned i % af möllernes nominelle kapacitet. Årsgennemsnittene ligger under 50% af den nominelle kapacitet
Havvindmöller og alle andre vindmöller har to Akilleshæle – ustyrlig variation og varierende elpris. Den ene er vindens ustyrlige og stadig varierende kraft med tidvist ophör og dermed varierende og somme tider helt manglende produktion af vind-el. Eksempler fra Danmark er vist i figur 1 og 2.
Vindmölleindustrien hævder, at de nye og meget större vindmöller er meget mere effektive. Påstanden forekommer utroværdig. Nedenfor i figur 2 vises tilsvarende ydelserne for:
Hornsrev 3 opfört i Nordsöen vest for Esbjerg i 2018 og indeholdende 49 stk. möller med en nominel kapacitet på 8,3 GW per mölle. Og:
Kriegers Flak opfört i Östersöen sydvest for Trelleborg i 2021 og indeholdende 72 stk. möller med en nominel kapacitet på 8,4 GW per mölle.
Figur 2. Gennemsnitlige ydelser per måned 2022 i % af möllernes nominelle kapacitet
Hornsrev 3 kom op på 53% kapacitetsudnyttelse som årsgennemsnit, medens Kriegers Flak ydede 42% af kapaciteten. I 2021 ydede Horns Rev 3 i gennemsnit 48% af sin nominelle kapacitet.
Figur 3. Vestdanske havvindmöllers fundamentale problem: Ustyrlige ydelser
Figuren dækker alle danske havvindmöller vest for Storebælt i 2022. Disse möllers nomi-nelle kapacitet er godt 1200 MW. I 10 % af tiden, dvs. 36 dage på et år, yder de kun fra NUL til 69 MW. Det er 0 til 6 % af deres nominelle kapacitet. De næste 10% af tiden går fra 69 til 153 MW. Gennemsnitsydelsen er 575 MW.
I den nederste del af kurven vil der være behov for supplement fra et uafhængigt back-up system, i den överste del af kurven vil der kunne være der overskud af el. I begge tilfælde vil disse störrelser være afhængige af det aktuelle forbrug.
Under alle omstændigheder er det vist, at vindmölleydelserne kan være 0 eller næsten 0. Med andre ord, back-up kapaciteten kan ikke være meget mindre end vindmölle-kapaciteten.
Har man tilstrækkelig vandkraft, ville det være fint, men det har man ikke. Tilbage står 4 muligheder.
- Afbrænding af fossile brændstoffer. En lösning Tyskland har grebet til, men jo ikke godt, hvis man vil reducere kuldioxidudledningen.
- Afbrænding af biomasse. Men mængden er utilstrækkelig.
- Produktion af hydrogen til lager. Men der eksisterer ikke forelöbig motorer eller gasturbiner, der kan köre på hydrogen. Og det kan beregne, at hydrogenlagrene vil skulle have uhyrlige dimensioner. Endelig vil Denne proces medföre et energitab på ikke under 50% af den indsatte vindenergi.
- Endelig er der moderne atomkraft. Dog har man atomkraft nok til back-up, vil man have atomkraft nok hele tiden, og så vil intet menneske ved sin fornufts fulde brug bygge vindmöller.
Vindmöllelobbyen har stor magt. I hvert fald i Danmark. Så det bliver en sej kamp a få indført atomkraft. Vindmøllelobbyen hævder bestandig at atomkraft ikke egner sig som back-up for vindmøller, sandt nok, men glemmer at tilföje, at vindkraft ikke egner sig il at dække elforbrugernes behov, hvilket demonstreres til overmål med figur 4 herunder.
Figur 4. Vindmölleydelserne i % af elforbrug, Januar – April 2023
+ – + – + – +
En fullständigare redovisning av problemen med vindkraft och särskilt med planerna på jättestor utbyggnad på Nordsjön finns i en artikel i “Den Korte Avis”:
Dansk Havvindmøllepolitik er uforsvarlig teknisk, økonomisk, strategisk og miljømæssigt
Samma principiella problem gäller förstås de svenska planerna på vindkraft runt kusterna.
+ – + – + – +
by 
Om till äventyrs stora vindkraftverk ger 50 procent utbyte långt från kusten, återstår det energikrävande problemet att få kraften till brukarna. Ute till havs bor nämligen ingen. Knäckfråga: hur mycket energi krävs för att tillförlitligt och utan uppehåll föra energin till brukarna? Går det alls?
Petter W
Elpriserna det senaste året visar att vindkraften inte är billig eller hur?
Varför inte förbjuda vindkraft och satsa på solel som är mycket mindre miljöskadlig. Problemet att lagra solel finns väl en smart lösning på inom en snar framtid. Batterier eller vätgas eller någon ny grön teknik?
PW
“varierande vindförhållanden som blir större än vad som antogs”
Vad är det för analys du kommer med?
Är det något vi har statistik på så är det vinden liksom kunskapen om höjdskillnader.
Skylla på att “det blåste mindre än förväntat”. Hur länge har vi haft vindkraft och hur brukar statistiken från enskilda perioder och år utjämnas?
Klimatalarmisterna pekar ist på temperatur-svängningar som typiskt för GAGW. Just temperatur-svängningar är det som driver vinden. Dvs växlande låg- högtryck. Hallå! Eller är nordeuropa ett undantag? När det passar då eller?
Så med andra ord är det tänkt att vi ska förstöra Sveriges elsystem och göra elenergi så pass dyr att folk inte har råd med den och företag får läggas ned sin verksamhet genom att bygga vindkraftverk.
Bra att vi får det bekräftat. Det har hela tiden bara handlat om förstörelse.
Varierande vindförhållanden är ett problem bara om de blir större än vad som antogs, när anläggningarna byggdes. Underlag för den bedömningen tycks saknas. Antagligen fungerar vindkraftverken precis som det var tänkt.
Det är bara statliga bolag, som inte behöver bry sig om lönsamhet och vinst, som kan tänkas bygga vindkraft. Vilket inkluderar både Vattenfall och kinesiska bolag.
Vindkraften är nämligen en garanterad förlustaffär och kan aldrig ge intäkter som täcker kostnaderna.
Bild 3 är ytterst intressant. Vattenfall har nu fått ett första tillstånd att bygga en park på 1 200 MW (fler tillstånd krävs).
50 % av tiden är produktionen mindre än förväntad produktion och 50 % av tiden över. När den är för stor fattas brukare och när den är för låg fattas effekt. Då måste överskottet lagras och det kräver elektrolysörer och lagerutrymme vilket inte finns i kalkylerna.
Elen blir alltså dyrare och denna fråga duckar alltid vindkraftsvännerna för.
En offentlig känslighetskalkyl borde finnas tillgänglig för allmänheten?
2,6 TWh säger Vattenfall att Krieger’s Flak ska ge med en kapacitetsfaktor om 46,3 %,
Om verkligheten ger 42 % blir det bara 2,36 TWh, håller kalkylen då?
Svenska politiker: “Oj, vi tänkte inte på det!” Citatet från uppfinnarjocken i Lorry är alltid användbart i alla lägen där konsekvensanalyser saknas, vilket är legio!