Daimlers Smart ForTwo tar upp en halv parkeringsruta.
Ända sedan 80-talet har jag propagerat för det FÖRNUFTIGA elbilskonceptet CIB, CityBilen. Det förutsätter att politikerna förstår de vinster, som blir möjliga med ett par enkla lagar. Utan andra kostnader än de rent administrativa för att komma fram till beslut.
Fordonsklassen CIB ger mera plats i städerna
Klicka på den röda texten, så kommer du till en bloggpost med presentation av konceptet.
Poängen är att en CIB tar hälften så stor plats vid parkering, men möter behoven för de allra flesta transporter, som gäller max två personer och två ICA-kassar. Med beskattning och försäkring räknade per körd mil, får de flesta råd med en CIB förutom sin vanliga bil.
Med särskilda parkeringsrutor för Cibbar, får 2 à 4 ggr så många bilar plats i stan. Alternativt blir ytor fria för rabatter och cykelvägar. Lockelsen att köpa en CIB, utan subventioner, blir lättare tillgång till parkeringsplatser samt lägre kostnader för körningen. För politikerna blir det att staden får mera plats utan att det kostar något. När kunde de annars erbjuda väljarna något utan kostnad.
Dagens elbilar blir skrot
Med få undantag säljs dagens elbilar för “snobbvärdet” att signalera ägarens omsorg om klimatet, något som mest gäller publika företag och institutioner beroende av sitt rykte.
När det snart står klart för allmänheten att “klimatkrisen” varit en bluff, blir signalvärdet det motsatta: Ägaren framstår som lättlurad hycklare. Sedan måste elbilar större än en CIB säljas på sina faktiska meriter. Dessa blir främst negativa:
- Batterierna gör bilen tyngre, vilket bör påverka vägskatten.
- Batterierna gör bilen dyrare och andrahandsvärdet lägre.
- Batterierna förlorar effekt vid kyla.
- Det tar lång tid att “tanka”.
- Hybridbilar med små batterier och dubbla drivsystem blir dyra.
Jag förutsätter att dagens höggradiga avgasrening accepteras, vilket bör bli naturligt , när hysterin omkring koldioxiden kollapsar och aktivisterna avslöjas som okunniga.
På lång sikt
Från olika håll anförs att oljan som raffineras till bensin och diesel kommer att ta slut. Och att vi därför bör satsa på elbilar, som fungerar utan olja. Det har ofta kommit larm om oljans slut, men nya fyndigheter har alltid hittats. Och i åtskilliga borrhål tycks olja nybildas.
Men i en avlägsen framtid räcker den kanske inte. Då torde det finnas riklig tillgång på kärnkraft. Den kan användas för att syntetisera bensin oc h diesel. Det tror jag kommer att ske, eftersom ett kg diesel ger så stor mängd energi. För alla former av transporter kommer det att visa sig mer ekonomiskt att ta med erforderlig energi i form av bränsle istället för batterier.
Flytande bränsle har en överlägsen energitäthet.
+ – + – + – +
by 
OT
Idag en bra (tillfälligt läsbar gratis) artikel i DN om lantbrukets situation och hur USAs centralbanks-politik skapat skuldbubblan i väst. Alltså för att hålla tillväxten uppe.
Notera intressant diagram över kostnadsutvecklingen. Sojan som blivit extremt billig att använda som foder för de flesta djur dominerar numera. Soja oavsett gmo eller inte innehåller omkring 50% omega-6 (fettsyra) som i dagens samhälle långsamt driver inflammationer i våra celler. Flermagade kor hindrar dock omega-6 att metaboliseras. Kyckling en typisk omega-6 produkt även i Sverige numera. Grisar likaså i Europa. Högprocessade vegetabiliska oljor riktiga skadegörare i våra mitokondrier. Vi behöver alla rätt balans av fettsyror men vår moderna livsmedelsproduktion (produktivitets-driven som det mesta) är totalt obalanserad och värst är det förstås i USA.
https://www.dn.se/ekonomi/rantan-pressar-bonderna-lrf-haller-matpriserna-uppe/
Batteridrift för bilar är möjligen något för bilar som används sällan och då bara i städer. För alla andra fall är bensin- och dieselbilar bättre när det gäller det mesta.
Det pratas i en del städer om att börja med spårvagnar igen. Då borde det vara vettigare att använda trådbussar, som inte behöver några dyra spårbyggen.
Sture Åström och Tege Tornvall,
En annan fundering jag har sedan länge är varför trådbussar inte nyttjas mer än de gör. Enkelt uttryckt kan man säga att en modern trådbusslinje ger 90 % av kapaciteten till 50 % av kostnaden jämfört med motsvarande spårvagnslinje.
I Sverige är det bara Landskrona som har trådbussar, och i Västeuropa i huvudsak Schweiz. I gamla Östeuropa är trådbussar däremot av någon anledning legio.
Det är relativt billigt att lägga om en trådbusslinje (dra om luftledning), och en modern trådbuss kan köras flera km för egen maskin (internt uppladdningsbart batteri).
Vad säger ni?
Här transport-km för bilar i USA. Sett per capita var toppen 2005. Demografi och bränslepriser?
https://www.advisorperspectives.com/dshort/updates/2023/05/30/vehicle-miles-traveled-march-2023
Försäljningen i USA av fordon (bilar och tunga lastbilar) PER Capita har en sjunkande trend ända sedan 1975 (start punkt). Beror det (för lastbilar) på mer varuimport pga sämre konkurrenskraft och outsourcing? Alltså färre transport-km från hamnar och flygplatser? Handlar det också om att tjänster sakta tagit över från varuproduktion i landet. Produktionen av varor i reala termer har fallit långsiktigt.
Men varför minskar personbilarna per capita? Håller bilarna längre? Nej! Eller har allt färre amerikaner råd med 2 bilar? Räntan har sjunkit sedan 1985 tills nyligen. Nominell rekordförsäljning nåddes 2005 strax före finanskrisen 2007-9 (tunga lastbilar 2019). Per capita var det 1978 (1973 för tunga lastbilar).
https://www.advisorperspectives.com/dshort/updates/2023/05/03/vehicle-sales-per-capita-as-of-april-2023
@GK
Förväxla inte CIB med mopedbilar, som inte får köra fortare än 25 eller 45 km/h av 16-åringar utan körkort. De är exempel på politisk idioti: en cykel med fyra hjul, ratt och kaross. Det var teoretikerna som styrde Frankrike som trugade igenom denna skvader inom EU. I verkligheten är de ofta “omgjorda” bilar, Det finns exempel på att några åkt fast för hastigheter över 110 km/h.
Den sortens fordon bör fasas ut.
Batteriutvecklingen kommer naturligtvis att fortsätta, men inom överskådlig tid får vi nog räkna med bara något bättre prestanda än vad dagens elbilsbatterier ger.
Då gäller fortfarande mineralbrist. Efterfrågan på litium, kobolt och nickel överskrider eller är på väg att överskrida tillgången.
2022 tillverkades c:a 10 milj elbilsbatterier, och fler räcker inte våra mineraltillgångar till.
Dessutom, små bilar som bara upptar en halv p-plats finns redan. De kallas mopedbilar 😊
och efterfrågas mest av ungdomar som saknar körkort.
Enligt min mening kommer Elbilarna att bli som, man sade om Borgward Isabella i mitten pa 50-talet, hon dansade en sommar. Finns Borgward kvar, inte.
Rodbockarnas och Miljomupparnas stora hjalte, Elon Musk ar nu en piraya efter inkopet av Twitter. Tesla baktalas i den korrupta median inklusive papegojorna i den svenska. Dessa papegojor rapar bara efter vad vanstern sager i USA, UK osv. Sovjet har ateruppstatt i vast.
Konceptet är inte så svårt att förstå, det handlar om politisk styrning mot ett tätortsanpassat fordon för en daglig aktionsradie kring 10-20 km ( 30-50 km sträcka). En följdfråga blir kanske “samlevnaden” mellan de små och de mycket större, säkerhetsmässigt, det behövs nog regleringar för det…..
@Tege
Jo, det är visst svårt att förstå konceptet. Det handlar inte så mycket om själva bilen som om de förutsättningar som ändras med ett par enkla lagar: En särskild fordonsklass för CIB samt skatt och trafikförsäkring efter körsträcka.
Då får många fler råd med en CIB som andrabil. Livslängden på den stora bilen förlängs ju mer Cibben används.
Den lilla bilen behöver bara ett litet batteri med måttlig kostnad. Det behöver inte ens vara med dyrt litium och kobolt.
För kommunerna betyder det att “staden blivit större” utan tillkommande kostnader.
Det finns inga logiska skäl att avstå från denna utveckling. Bara politisk slöhet.
Visst passar CIB-bilar städer. Men de blir trots sin litenhet ändå dyra med oundgängliga batterier. Och plats tar de ändå. I trånga städer kan de fylla ut även den sista rutan. De duger inte för fler åkande, mer bagage eller längre turer. Få har råd med två bilar.
Den franske ingenjören Jean Bertin var för över 55 år sedan i Sverige för att presentera sitt luftkuddetåg (Aérotrain) i olika versioner för distans- och närtrafik. Han föreslog för Stockholm dels ett rutnät med små, lätta svävtåg med linjär elmotor på stolpar näta tillgängliga inne.i staden, dels en ytttre och en inre ringlinje på stolpar runt staden.
Men Sthlm satt fast i tunnelbana och pendeltåg och har än i dag brist på inre förbindelser och nästan bara radiella förbindelser in i och ut ur staden. Att borra i urberg för T-bana är dyrt och tidsödande. Pendeltåg tar plats och kostar också.
Jag åkte med Bertins prototyper i Frankrike, bl. a. ett snabbtåg med flygmotor och propeller baktill vid Orléans i över 300 km/h precis som dagens TGV. Tyvärr dog Bertin av cancer redan 1977 och hann inte vidareutveckla sin teknik, enklare och billigare än magnettåg. Linjär elmotor skulle förstås ersätta flygmotorn.
Fordonsindustrins ingenjörer föredrar flytande bränslen för att de a) är energirika, b) tar liten plats, c) är billiga, d) förekommer rikligt, e) har utbyggd infrastruktur.
Smutsiga avgaser kan med modern teknik renas. Nya fyndigheter kompletterar eller ersätter politiskt osäkra/olämpliga leverantörer. Bränslena kan förbättras och anpassas för olika krav. Värmeöverskottet driver komfort- och bruksfunktioner. Motorerna blir allt effektivare.
Dessa små farkoster svämmar över grannskapet. Används som skoltransport för barn som har föräldrar med för stora plånböcker och som inte kan hålla emot grupptrycket.
EU moppe eller A traktor.
Parkering är ett av problemen, vilket ger dem en välbehövlig gång tur i alla fall.
Små knattrande dieselmotorer driver dem i lagom takt.
Miljöpartiet har tydligen missat dessa ungdomar.
Ja, ett logiskt och förnuftigt resonemang. För min del tror jag på små kärnreaktorer i bilarna i en avlägsen framtid, som kan mata in energi i elsystemet när de inte körs, men det ligger ju i spekulationens sfär….