Svenska Kraftnät i Lyby, Hörby, omriktarstationerna till höger och ställverket till vänster
Slutstationen för “Sydvästlänken”, som överför el från Norrland till Skåne. Den skulle varit i drift 2015, men driftsättningen försenades mer än 20 ggr och blev verklighet först i juli 2021. Kapaciteten skulle vara 2 x 600 MW , men kan inte alltid upprätthållas, därför att den roterande svängmassan inte är tillräcklig för att stabilisera frekvensen. Det händer, när el från vindkraft och solkraft svarar för en stor del av effekten.
Slutstationens läge anges ofta till Hurva, men den orten är känd från en skylt för en avfart från motorvägen från Lund, flera mil väster om anläggningen, som är belägen nära Lyby kyrka i Hörby kommun.
Jag refererar tre saftiga örfilar till den klantiga hanteringen av Sveriges elsystem:
+ – + – + – +
2023-09-22, Bjäre Kraft:
Elmarknaden har aldrig varit så väderberoende som nu
Att elpriserna kommer att variera kraftigt från timme till timme och över tid är något vi i södra Sverige får vänja oss vid. Anledningar är att det finns ett stort underskott på elproduktion i SE4 och att planerbar elproduktion till viss del har ersatts med el från förnybara energikällor som vind- och solkraft, som är väderberoende.
+ – + – + – +
En artigt formulerad utskåpning
Bjäre Kraft verkar på halvön Bjäre med Båstad och Torekov. Deras omdömen torde vara gemensamma för flera lokala elbolag.
Sverige har haft ett av världens mest stabila och pålitliga elsystem med priser, som varit bland lägsta i den civiliserade världen. Att vi då skall behöva vänta på vind eller sol som på 1800-talet är ett salt underkännande av den förda politiken. Den första av dagens örfilar ! !
+ – + – + – +
2023-09-19, RRV, Riksrevisionen:
Otillräckliga statliga åtgärder för ett effektivt elsystem
Regeringen och de statliga myndigheterna har inte genomfört åtgärder på ett tillräckligt effektivt sätt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energi-politiken. Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna, visar Riksrevisionens granskning.
Elsystemet är en grundbult för ett fungerande samhälle. En förutsättning för att elsystemet ska fungera är att det råder balans mellan produktion och konsumtion, och att det finns en fungerande överföring däremellan.
Granskningen omfattar fem av de politiska beslut som har haft störst inverkan på elsystemet. Riksrevisionen bedömer att huvuddelen av dessa har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten.
Detta har fått flera negativa konsekvenser. Ett exempel är höjningen av effektskatten 2015 som tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet. Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap.
De bristande konsekvensanalyserna beror inte på att det har saknats kunskap. En delförklaring är snarare att de aktuella besluten har varit låsta av politiska överenskommelser.
+ – + – + – +
Inkompetenta beslutsfattare
Ja kunskap har funnits, men inte hos de socialdemokratiska energiministrar, som gjort de “politiska överenskommelserna” med Miljöpartiet. Vare sig Baylan, Ygeman eller Farmanbar har visat att de förstått skillnaden mellan “Effekt” och “Energi”.
“låsta av politiska överenskommelser” är örfil nummer två.
+ – + – + – +
2023-09-20, SvD, SVENSKA DAGBLADET, Ledare, Peter Wennblad:
De blev varnade, men fortsatte ändå
Riksrevisionens sågning visar varför fysik är en fråga för ingenjörer och inte för politiker.
Det är ingen nådig granskning av 2000-talets energipolitik, som Riksrevisionen släppte på tisdagen. Den nuvarande krisen för det svenska elsystemet är en förutsedd konsekvens av de energipolitiska beslut som fattades av samtliga regeringar under 2000-talet.
Myndigheterna beskrev i rapporter, analyser och remissvar att avvecklingen av Barsebäck skulle innebära obalanser mellan södra och norra Sverige. Liksom att kombinationen av skattehöjningar för planerbar kraft och subventioner till vindkraft förmodligen skulle leda till att mycket av den förstnämnda lades ner, med därmed till sämre driftsäkerhet i hela det komplexa elsystemet.
Men regeringarna blundade, körde och hoppades på underverk.
En formulering som kan föräras en utmärkelse för decenniets underdrift:
Fysik är ingen förhandlingsfråga.
+ – + – + – +
Maktlystnadens pris
Wennblad nämner inte det som jag tror varit avgörande: Socialdemokratins fixering vid makten. De behövde MP:s stöd för att regera. Men de kunde inte matcha religiöst frälsta världsförbättrare i envishet under förhandlingarna. MP fick i princip styra energipolitiken.
För detta skall man inte så mycket kritisera MP. De hade talat om sina avsikter.
Ansvaret ligger ytterst på dem som röstade på det verklighetsfrämmande partiet.
Den som röstat in politiker, som genomför de galenskaper de gått till val på, har ansvaret för det följande eländet.
Wennblads konstaterande att tillgänglig kunskap nonchalerats trots många klara varningar är örfil nummer tre. Den är kanske den hårdaste med hänsyn till dess mediala spridning.
+ – + – + – +
by
1 thought on “Tre örfilar till vår elpolitik !”
Comments are closed.