Antalet sålda värmepumpar per 1.000 hushåll, The Telegraph
Statistiken avser året 2022. Det är lite förvånande att Frankrike ligger så mycket högre än Tyskland, där “Ampel-regeringen” föreslår förbud för uppvärmning av bostäder med olja eller gas. Det skulle göra övergången till värmepumpar obligatorisk. Kanske kan det bero på att den franska kärnkraften förväntas betyda stabil tillgång till el med rimliga priser.
Detsamma torde gälla Finland sedan det stora kärnkraftverket OL 3 tagits i drift.
Den engelska tidningen The Telegraph har en mycket utförlig artikel om premiärminister Rishi Sunaks politik för att nå NetZero till 2050.
+ – + – + – +
2023-10-07, The Telegraph, Mattie Brignal:
Why heat pumps will never work in Britain
(Varför värmepumpar inte kan fungera i Storbritannien), betalvägg.
+ – + – + – +
Artikeln bygger på intervjuer med auktoriteter och intressenter i branschen för upp-värmning. De visar så stor okunnighet att jag här sammanfattar ett par påståenden och kommenterar dem:
1. Storbritanniens klimat gör värmepumpar oekonomiska
Ja, temperaturen svänger mera och oftare än i kontinentens Frankrike och Tyskland. Jämfört med en värmepanna för gas eller olja har värmepumpen högre investering och lägre driftkostnad. Med fler dagar per år utan värmebehov blir dess ekonomi sämre.
2. Husen i UK är oftast äldre än på kontinenten
Efter världskriget skedde en stor återuppbyggnad av bostäder, vilka då försågs med bättre värmeisolering. Ex.vis började man bygga med cellbetong istället för massivt tegel. I UK är husen gamla, oftast med massiva vägar utan isolering. Det betyder större värmebehov, vilket höjer investeringen såväl för värmepumpen som för radiatorer och element.
3. Framledningstemperaturen i vattenburna system
I ett vattenburet värmesystem med radiatorer i rummen och en central värmekälla, värme-pump eller gaspanna, bestäms storleken på radiatorerna av vattnets dimensionerande temperatur i framledningen. Ju högre den kan vara på den kallaste dagen, desto mindre och billigare radiatorer kan användas. Vid eldning med gas eller olja spelar temperaturen liten roll för ekonomin, varför man dimensionerar för den högsta temperatur som inte ger brännskador vid beröring, 65 grader C.
Ekonomin för en värmepump beror i hög grad på temperaturen i framledningen. Ju lägre denna är, desto bättre blir verkningsgraden. Därför sätts högsta framledningstemperaturen till c:a 40 grader. Det kräver dubbelt så stora radiatorer som för en gaspanna.
I gamla hus kan det vara svårt att få plats med så mycket större radiatorer. I Tyskland har man konstaterat att det i många fall är omöjligt. Detsamma gäller försök att minska värmebehovet med isolering.
Slutsats
Ja, det är oftast så svårt att anpassa gamla hus till en värmepump att det inte är rimligt att begära det.
Summan av kardemumman är att det inte går att ställa om något land till NetZero !
+ – + – + – +
by 
Värmepumpar är utmärkta för uppvärmning.
Förr dimensionerades för en täckning av energibehovet av 60-70% eftersom kapitalkostnaden var stor vid högre energitäckning.
Då krävdes effekttillskott vid dimensionerande utetemperatur.
Nya pumpar är billigare och täcker mer av energibehovet.
Även Luft/luftvärmepumparna.
Men på kontinenten är elen dyr och gasen har varit billig.
Nu kanske det sker en ändring av gaspriset och värmepumpar blir mer intressanta.
Berg/jordvärmepump är det som fungerar när det är som kallast och Luftvärmepumpar belastar vårt elsystem när det är som svagast.
Kommentar 2
■ Nu är inte alla värmepumpar för luft/vatten. Det finns även för luft/luft. De sistnämnda har på de senaste åren genomgått en radikal förbättring. Dessa finns nu i utförande som har värmefaktor 4 ned till -17°C eller i ”norrlandsutförande” till -25°C. Sen sjunker effekten vid temperaturer ned till -35°C, då förhållandet är 1 till 1. Temperaturen frekvensstyr kompressorn steglöst från min. kapaciteten till max. kapaciteten. Det är gynnsamt för elsystemet, som slipper rusningar mellan max. och noll. Elsystemet får då ett lugnar och mer balanserat förbrukningsflöde, vilket gynnar frekvensbalanseringen. De finns också i splitutförande så att utedel kan försörja 2/3/4/5 innerdelar, vilket kan förbättra värmefördelningen i huset. Ett luft/luft system har bättre möjligheter för lägre utetemperaturer, då den av värmepumpen producerade hetgasen, lättare klarar av högre effekt vid lägre temperaturer. D.v.s. kanske 20°C i stället för 40°C eller 60°C.
■ Alla värmepumpar såväl frånluftvärme, bergvärme, ytjordvärme, uteluftvärme etc. har en min. gräns då extra värmetillskott behövs. Det kan då ske med pelletskamin, vedkamin, direktverkande el, etc.
■ NetZero blir en utopi om elproduktionen skall ske med väderkraft, som vind och sol. Dessa finns inte alltid tillgängliga när behov finns. Vi kan knappast be kylan vänta till dess det är tillräckligt med blåst eller solsken.
Kommentar 1
■ Elementens/radiatorernas storlek är beroende av såväl framledningstemperatur som returtemperatur. Här i Sverige var det tidigare vanligt att systemtemperaturen var för 80/60°C, d.v.s. en medeltemperatur på 70°C. Elementen värmeyta dimensionerades då för skillnaden mellan dessa 70°C och rumstemperaturen, säg 20°C, d.v.s. temperaturskillnaden 50°C. Vid tilläggsisolering, etc. förändras dimensionsförhållandena och temperaturförändring kan ske.
■ Senare har dimensioneringen varit för vattensystemen 55/45°C. Medeltemperaturen blir då 50°C, som cirkulationspumparna dimensioneras för. Man kan också halvera cirkulationspumparnas flöde, varvid vi får en systemtemperatur på 60/40°C. Här blir också medeltemperaturen 50°C. Samma radiatorsystem kan användas för båda. Radiatorsystemens värmeytor dimensioneras i dessa fallen för förhållandet mellan medeltemperaturen 50°C och rumstemperaturen säg 20°C.
Fortsättning följer i 2:an