Piloten Chesley Sullenberger nödlandade på Hudson River 15/1, 2009
Kort efter starten från La Guardia Airport krockade planet med en flock fåglar så att båda motorerna stoppade. Alla i planet kunde räddas.
Ett utmärkt exempel på skillnaden mellan teoretiska datorsimuleringar och verkligheten.
2023-10-19, Weltwoche Grün, Vince Ebert:
(Varning för teoretiker) Finns öppen på nätet.
När det gäller klimatfrågorna finns det mycket simuleringar och modellberäkningar, men praktisk kunskap är sällsynt. Erfarenheten visar att man inte kan göra en större om-ställning bara på ritbordet. För några månader sedan träffade jag en ung klimatforskare från Österrike på ett symposium. Ett lysande begåvning med en imponerande lista över publikationer i de mest kända facktidskrifterna.
Han berättade för mig att han och hans arbetsgrupp nyligen hade gjort vetenskapligt seri-ösa beräkningar som visade att Tyskland skulle kunna vara helt koldioxidfritt inom bara tio år. När jag frågade honom hur han föreställde sig att detta skulle fungera i praktiken i ett land som visat sig behöva fjorton år för att bygga en enkel flygplats, ryckte han bara på axlarna.
Denna oavsiktligt lustiga händelse belyser ett grundläggande problem i klimatdebatten: Huvudpersonernas ofta bristande praktiska erfarenhet. De offentliga uttalandena om genomförbarheten av den ekologiska omvandlingen, om klimatneutraliteten och energi-omställningen domineras nästan helt av människor som aldrig har arbetat “i frontlinjen”.
I de otaliga politiska talkshowerna som flimrar genom etern varje vecka söker man förgä-ves efter kraftverkstekniker, logistiker, byggbasar, ingenjörer och yrkesarbetare. Människor som skulle kunna bidra med avgörande informationer. Det skulle vara ganska upplysande att höra en bedömning av genomförbarheten av energiomställningen från yrkesverksam-ma som tillbringar sitt arbetsliv med att driva och underhålla komplexa system eller genomföra stora byggprojekt med leveranstider och kostnadspress.
Bara för att något fungerar på det akademiska ritbordet betyder det inte att det också fungerar i verkligheten.
För sent att flyga tillbaka
Ett exempel: Efter den spektakulära nödlandningen på Hudsonfloden, blir piloten Chesley Sullenberger förhörd av den amerikanska flygsäkerhetsmyndigheten, The National Trans-portation Safety Board (NTSB), några veckor senare . Han anklagades för att i onödan ha äventyra planet genom att landa i vatten. De datorsimuleringar som utförts av myndighe-tens experter visar att han lätt kunde ha nått LaGuardia flygplats efter motorbortfallet.
Under förhöret hävdar Sully att experternas simulering ignorerade den mänskliga faktorn. Returtrippen på datorn fungerade bara eftersom simuleringspiloterna satte igång manöv-rerna precis i samma sekund som krocken med fåglarna inträffade, vilket inte är realistiskt. I en sådan situation behöver även den mest erfarna piloten ett ögonblick, för att kontrol-lera vilka skadorna är och tänka igenom alternativen.
När simuleringsexperterna sedan instruerades att räkna med en 35 sekunders “tänkepe-riod”, var det för sent för en säker returflygning.
Sully rehabiliterades.
Den här historien hände precis så i verkligheten. Det visar att komplexa scenarier som fungerar perfekt i teorin inte direkt kan överföras till verkligheten. De som driver på energiomställningen påminner mig alltid lite om tjänstemännen på den amerikanska flygsäkerhetsmyndigheten: Välutbildade, men med väldigt liten praktisk erfarenhet. Intelligenta men världsfrämmande.
+ – + – + – +
by 
Har faktiskt själv jobbat mycket med datorsimuleringar/beräkningar (inte klimat, utan andra saker).
Finns ett uttryck jag gillar:
När någon redovisar mätresultat tror ingen på det, utom den som gjorde mätninge.
När någon redovisar beräkningsresultat tror alla på det, utom den som gjorde beräkningen.
Min egen erfarenhet är att en beräkning som inte stöds av mätningar/observationer är värdelös.
När beräkningar och mätningar ger samma svar – då är det dags att tro på båda.
Förstår man att det är oerhört komplext, bortom förklaringsmodeller idag, så förstår man problematiken med att det finns “experter” och t.o.m. “professorer” i ämnet.
Väder är oerhört komplext och det finns fortfarande inte förklaringar till alla vädersystem. Då klimat är väder som täcker betydligt större geografiskt område och skall ses över betydligt längre tidsperiod, så blir komplexitéten exponentiellt större. 30-100 år i sammanhanget, är en grisblink i sammanhanget. Under min tekniska utbildning, så påminde lärarna återkommande: “Betrakta alltid helheten, annars blir det fel!” Vissa lärare lade till: “Om inte avsikten är att vilseleda …”
Vid betraktandet av ett cykliskt system, blir utfallet av en selektiv begränsad del beroende på var någonstans i cykeln man betraktar. Klimatet är cykliskt med variationer.
Vad de i realitéten åstadkommer, är att sänka nivån till att jämnställa klimatforskningen med alkemi och astrologi … Det kallades för vetenskap när det begav sig, men handlade i slutänden om naiv tro. Till slut övergav man de två äldre nämnda, då de inte stämde överens med verkligheten.
Fråga John von Neumann om datormodeller och antagande av variabler i ett kaos system som inte är linjärt.
DET ÄR OMÖJLIGT att lösa dessa ekvationer. Du kan få i princip vilket svar du vill mha vilka antaganden du gör i början på de variabler som du omöjligt kan känna till.
Vidare är granulationen, storleken på varje element som du modellerar i din modell avgörande för modellens noggrannhet. Denna granulation bestämmer erforderlig datorkraft som behövs för att detta ska vara möjligt.
Idag har man problem att med samma simuleringar och beräkningar förutspå väder med tillförlitlig säkerhet längre än 5 dagar. Ska någon då försöka sig på att spå klimatet på 5, 10, 50, 100, etc års sikt? Det inser ett barn att det inte går…MEN Rockström, Greta och de andra STORA siarna som bl.a. tror att naturen har ‘tippingpoints’ eller att de kan se CO2…
Om man bygger en modell och vill tro att den ska kunna förutspå framtiden, då måste modellen även kunna förutspå det som har varit. Med andra ord, ska IPCC:s modeller kunna starta vid vilken tidpunkt som helst under de senaste 2.000 åren och visa att modellen förutsäger som verkligheten blev. Kan de det?
Man räknar med att minska co2 linjärt på tio år.
Bättre är att halvera mängden vart tionde år.
Alla som bantat vet att första kilot är enkelt.
Det sista är svårast.
Om man nu tror på klimatideologin.
Verkligheten tror inte på simuleringarna med de 102 klimatmodellerna. Det räcker med endast en klimatmodell om den är verifierad. Men nu används 102 overifierade klimatmodeller eftersom ingen vet hur klimatet fungerar.