Figur 1. Data från Bloomberg visar hur priset på kol i utskeppnings-hamnen Newcastle i Australien och priset på naturgas i Holland följer varandra.

2023-12-12, Doomberg:

Liquefied Natural Glut

(Likvifierat naturligt överflöd)

Om den bristande elasticiteten i marknaderna för primär energi

Energikrisen 2021-2022, som inleddes när Europa fumlade med sin strategi för lagring av naturgas våren 2021, ledde till betydande lyft för priset på alla fossila bränslen. Efter krigs-utbrottet i Ukraina i februari 2022 gick situationen från dålig till desperat, när priserna på naturgas, kol och olja sköt upp till oanade höjder, i huvudsak i takt med varandra.

Som vi tidigare har uppskattat hade Europa tagit emot ungefär 15 miljarder kubikfot naturgas per dag (bcf/d) från Ryssland, och mycket av det flödet avbröts så småningom. Detta avbrott tvingade Europa att hitta nytt utbud på en global marknad som förbrukade cirka 377 bcf/d, varav 50 bcf/d var tillgängliga på marknaden för flytande naturgas (LNG).

Europas underskott satte igång en världsomspännande jakt på energi av alla former. Det var bara genom herkuleanska ansträngningar och välsignelsen av en ovanligt varm vinter som det värsta för kontinenten undveks. Skadan som åsamkats de globala ekonomierna återspeglas än i dag.

Figur 2. Mängden energi från vattenkraft i ledande länder

Vad har nederbördsnivåerna i Sichuan att göra med priset på kol i USA:s Appalacher? Lika konstigt att begrunda som det är enkelt att formulera, att svara på denna fråga blottlägger den två realiteter: som helhet är efterfrågan på primärenergi mycket oelastisk, och de till-gängliga källorna för att möta denna efterfrågan har en meningsfull grad av utbytbarhet. Kol, naturgas, olja, uran, uppdämt vatten, biomassa, vind och sol kan vart och ett brukas för att producera el. Allt som spelar roll är att lamporna kan tändas med god tillförlitlighet.

Sammantaget innebär detta att små brister på energi kan leda till enorma prisökningar (och vice versa), samt att sådana prisrörelser ofta överförs mycket snabbt över de globala marknaderna.

Tillbaka till regnet i Sichuan: Vi ville se dess koppling till energipriser efter att ha läst en artikel som publicerades i början av november av Syncretica Substack. Rättframt rubricerad:

“Kinesisk vattenkraft – stor och underskattad”.

Författaren noterar att ökad nederbörd i södra Kina satte press nedåt på de globala kolpri-serna. Här är några viktiga utdrag (fetning tillagd):

“Vattenkraft är en viktig drivkraft för kinesisk import av kol och gas på grund av Kinas nätstruktur. De provinser som ingår i det södra nätet har inga betydande kolfyndigheter och deras import svänger vilt beroende på vattenkraftens prestanda...

Nederbörden har ökat avsevärt den senaste tiden och Kinas produktion av vattenkraft beräk-nad på nuvarande och prognosticerat väder kommer sannolikt att förbättras avsevärt…

Innebörden här är att Kina har byggt upp ett stort lager av kol nyligen precis när vädret vände, vilket betyder en mycket svagare efterfrågan på fossil import tills vädret ändras igen eller att lagren har arbetats bort.”

Kinas vattenkraft står för drygt 2 % av all primärenergi i världen. Dess andel motsvarar hela Tysklands energiförbrukning och är större än det totala energibehovet i alla länder förutom 10.

Med priserna satta på marginalen driver (och ibland pressar) vädret i Kina priset på kol i Asien. Eftersom kol är en globalt handlad handelsvara med hänsynslöst effektiv logistik, sprider sig störningar i kinesisk vattenkraft alltså över hela världen.

+ – + – + – +

by