Vindkraftens effekt timme för timme under månaden mars i år
Effekten svänger våldsamt upp och ner fullständigt slumpmässigt, oförutsägbart. Vatten-kraften måste kompensera lika snabbt och våldsamt, vilket betyder kostnader som den inte får betalt för.
Motsvarande data har vi redovisat sedan 2015 och upprepade gånger informerat samtliga partikanslier om. Partierna bör således inte kunna påstå att de varit oinforme-rade, men de har tydligen varit alltför okunniga för att förstå vad fakta betytt.
Oförtröttlige Ingvar i Klippan har fått en insändare intagen:
2024-04-07, HD, Helsingborgs Dagblad, Ingvar Åkesson:
Både sol- och vindkraft är opålitliga energikällor
Svar på insändaren ”Solkraft verkar gå under radarn i energidebatten” i HD den 26 mars.
Ingemar Alvbom ”sjunger solkraftens lov” i sin insändare.
Solkraften såväl som vind-kraften tillhör de opålitliga energikällorna, som orsakar den ”flaxiga” elförsörjningen och elpriserna som åker upp och ned. Ju mer som ansluts, desto instabilare blir elnätet.
När solenergin behövs som mest ger den som minst. I januari och december ligger tillgängligheten på mindre än 1 procent.
Överbryggningseffekterna för den väderberoende energin är stora. Med dagens teknik med batterier och vätgas finns inga möjligheter att kompensera för el-bortfallet.
All kompensering sker nu med pålitliga energikällor med synkrona generatorer, såsom vatten-/kärn-/gas-/värme-kraftverk som får ”rycka ut” när de väderberoende energi-källorna fallerar.
Det behövs lika mycket ersättningseffekt (kW/MW) som de väderberoende källorna har, för att vi inte ska stå utan när det är stiltje, blåser för litet eller för mycket samt när solcellerna inte ger något eller för litet. Så vad ska vi då med dessa ”förnybara” energikällor till?
Vätgas är en återvändsgränd, med sin dåliga verkningsgrad.
Solkraften hade 2022 en tillgänglighet i årssnitt på 11,3 procent och vindkraften 28,6 procent.
”De gröna energislagen” har också en kolsvart baksida. I TV 4:s reportage ”Kalla fakta”, visades på hur barnarbete används för att komma åt de begärliga och sällsynta metallerna i Afrikas ”gruvor”.
Dessutom måste såväl sol- som vindkraft ”snylta” på de pålitliga energikällorna. Sol och vind kan inte ”stå på egna ben”. För att elen ska kunna strömma i elledningarna behövs motkraft från energikällor med synkrona generatorer.
Jämförelse kan ske med att det inte hjälper att enbart lägga en slang från ett ”vattenhål” för att vattnet ska rinna. Det behövs också en pump. Betrakta de synkrona generatorerna i detta fall som ”pumpar” för el.
Vindkraft har asynkrona generatorer och solkraft saknar helt sådana. Samma sak gäller även batterier och bränsleceller. Ingen av dessa duger, för att bibehålla balansen i elnätet på 50 (49,9–50,1) Hz, då de ger negativ fasförskjutning mellan ström och spänning, som måste kompenseras/ersättas med de synkrona generatorerna.
Därför passar de väderberoende energislagen enbart för ö-drift, det vill säga ingen anslutning till det allmänna elnätet.
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
Skriv du också !
Skriv en insändare du också till din lokaltidning !
Hör av dig om du vill ha tips för ett manus !
+ – + – + – +
by 
@Ingvar Åkesson
Nej, vindkraften producerar av naturliga skäl sällan i närheten av den installerade maxeffekten. Det är ingen epokgörande upptäckt att det förhåller sig så och är givetvis välkänt bland de som investerar i och driver vindkraftverk. En mer intressant fråga är hur den faktiska produktionen förhåller sig till den förväntade.
@Ivar Andersson
Ett annat sett att se på saken är att vindkraften hjälper vattenkraften att spara vatten i magasinen, så att det räcker längre och kan nyttjas när elpriset är högt -> högre intäkt.
Kärnkraftens pålitlighet förefaller lite övervärderad. Men du skrev ju i och för sig inte “alla månader under året” så där kanske du tog höjd för både planerade och oplanerade driftavbrott.
Enligt Svensk Vindenergi var den installerade effekten 16.251 MW vid 2023 års utgång.
Så det är inte mycket som utnyttjats.
@Petter Wulff
“Även väderbeskrivningar kan vara opålitliga. Förväntas jag tro att väderrapporter svänger ”fullständigt slumpmässigt, oförutsägbart”?”
Har du någon gång kollat SMHI:s prognoser och uppdaterat några gånger under en dag.
Du får en ny prognos varje gång. Det kan stå “säker” och en timme senare så står “osäker” för att sedan återgå till “säker” någon/ra timmar senare och detta gäller morgondagens prognos. Det kan vara ännu värre om du kollar några dagar framåt.
Så ja, även väderrapporter är oförutsägbara. Det kan vara lika illa till flyget trots att ny prognos kommer var 30 minut (metar) så kan den uppdateras oftare om så behövs. Samma sak gäller TAF men där är det 3 eller 6 timmar mellan uppdateringar beroende på typ av TAF. Givetvis kan även en TAF uppdateras i förtid om så behövs.
En sak som folk i gemen inte vet om är att prognoser till sjöfart och flyg skiljer sig från de prognoser som visas i TV och radio samt tidningar. De senare är ett genomsnitt av vad de tror ska ske.
Även väderbeskrivningar kan vara opålitliga. Förväntas jag tro att väderrapporter svänger ”fullständigt slumpmässigt, oförutsägbart”?
Hur stort batteri eller hur stort vätgaslager behöver vindkraften för att ersätta effekten från nedlagd kärnkraft (4000 MW) för alla timmar under dygnet och alla dagar i månaden? Vad kostar anläggningarna? Idag används vattenkraften för att kompensera för den opålitliga vindkraften.
Vi har försökt dra nytta av dessa variationer som även avspeglas i timpriserna.
Timprisavtal hos EON. (Både nät och el)
Tvättar och diskar med timerstyrda maskiner.
Stående fråga-vad är priset på el nu?
Med leverantören kan denna sparsamhet utvärderas.
Löjligt låg skillnad under senaste året.
“med timpris har du förlorat 1,94 kr Mars 2024”
Hur påverkar dessa ständiga nivå förändringarna i våra kraftverksdammar miljön och den biologiska mångfalden något som ju är så viktigt för vindkraftskramarna.
Verkar vara något som aldrig tas upp när vindkraft och dess intermittens diskuteras, det ses som självklart bland de “gröna” att vattenkraften ska hoppa in när vind och solel inte levererar men hur mår då kraftverksdammarna, ökar erosionen, hur påverkas fiskar och hur påverkas insektslivet?
På det heliga klimatets altare är de gröna beredda att offra det mesta även den heliga biologiska mångfalden och vår levnadsstandard.
Mångfald har blivit enfald, och miljöförstörelse inte bara med all den skog som måste bort utan även naturen runt våra kraftverksdammar, kan bristen på insektskollisioner när man kör bil på sommaren även härledas till misshandlade vattenkraftverks dammar?
Om man installerar syntetisk svängmassa kan den bidra till att stabilisera nätet men då måste någon vara beredd att betala för den och det intresset har saknats.