Mindre moln släpper in mer solvärme, klimatet är nu varmare
Mindre moln ger mer solsken
Moln hindrar värmande solstrålar från att nå jordytan. Färre moln släpper fram mer solvärme. Åren 1982-2018 minskade Jordens molntäcke med 4,1 procent. Det visar en studie av forskarna Michael och David B. Nelson.
Moln bildas av vattenånga från varma hav. Södra halvklotets stora havsytor dunstar ut mer vattenånga än norra halvklotets mindre havsytor. 4,1 procent mindre moln släppte igenom mer solvärme särskilt till norra halvklotets stora landmassor.
Enligt forskarna Nelson är norra halvklotet genomsnittligt 2,8 grader varmare än södra halvklotet. De menar att mindre molntäcke kan svara för runt 90 procent av denna skillnad, alltså 2,4 grader.
Mindre moln har alltså givit mer solvärme. Det har också den amerikanska rymdmyndigheten NASA konstaterat. Denna enkla slutsats punkterar helt alarmisters tro att mer koldioxid skulle värma atmosfären.
Elpriserna i område SE4 idag 2024-08-24 enligt elen.nu, öre/kWh
Gigantisk kapitalförstöring
Detta är ett kvitto på den galenskap i kubik som Miljöpartiets världsförbättrare lurat in den tidigare S-regeringen i. Övriga partier går inte utan ansvar, eftersom de inte har förstått hur galen den förda politiken varit och inte protesterat tillräckligt högljutt.
Politikens okunskap är skrämmande. Slutsatsen måste bli att vi skall inte låta politiker lägga sig i allt i samhället. Detta bör bli slutet för socialismens grundsyn: “Allt är politik”.
Vi behöver en ny grundlag, som tydligt begränsar VAD politiken får besluta om. Den skall vara ett komplement till det civila samhället och betjäna detta, inte styra det.
Hur skall vi få dagens politiker att besluta om att göra dem själva mindre viktiga ? ? ?
+ – + – + – +
Minuspriser även hela söndagen 2024-08-25
Vanvettet fortsätter eftersom det blåser bra och solen skiner.
(Isbjörnar, döda korallrev och andra myter om klimatet)
Aktivisternas larm om världens undergång slår aldrig in, men de lämnar oss dåligt informerade och de leder till dålig politik.
Vad hände med isbjörnarna? De var allt klimatförkämparna kunde prata om, men nu är de i princip frånvarande i rubrikerna.
Under de senaste 20 åren har klimataktivisterna lyft upp olika historier om klimatkatastrofer och sedan tyst släppt dem utan ursäkter, när bevisen för den motsatta utvecklingen blivit överväldigande.
Samma sak har hänt med aktivisternas ramaskri om Australiens stora barriärrev. Under de senaste tre åren har Stora barriärrevet haft stlörre koralltäcke än någon gång sedan mätningarna började 1986, och 2024 sattes ett nytt rekord. Dessa goda nyheter får en bråkdel av den mediatäckning som de panikslagna förutsägelserna fått.
Aktivisterna gör världen en enorm otjänst genom att vägra erkänna fakta som motsäger deras dramatiska bild av en värld dömd till undergång.
Det finns gott om bevis för att utsläpp orsakade av människan orsakar förändringar i klimatet, och ekonomer finner generellt att kostnaderna för dessa effekter överväger fördelarna.
Bjørn Lomborg
+ – + – + – +
Spricka i etablerade medias mur omkring larmen
Artikeln innehåller inget nytt för läsarna av denna blogg. Det sensationella är att den införts i ett av de mest prestigefyllda MSM- medierna, Wall Street Journal. Den tar ner klimatfrågan till ett hanterbart problem.
Lomborg ansluter sig till den allmänna uppfattningen att koldioxid påverkar klimatet negativt. Annars skulle han nog inte få plats i spalterna. . .
En spricka i muren har börjat vidgas.
+ – + – + – +
Varför tror någon på något från IPCC och FN ?
Praktiskt taget alla larm från IPCC har under 30 år visat sig falska.
Laddstation intill Gustav Adolfs kyrka, Helsingborg
Dock är den endast avsedd för kunderna i kommunala Öresundskrafts “Elbilspool”. Bolaget har även en station med solpaneler som skärmtak ovanför. Företaget styrs ju av politiker. . .
Från och med 1 januari 2025 träder en ny lag i kraft som kräver att alla offentliga par-keringsplatser med mer än 20 bilplatser ska erbjuda minst en laddstation för elbilar. Lagen, som härstammar från ett EU-direktiv, omfattar även parkeringar vid bygde-gårdar och föreningslokaler, vilket kan bli dyrt för de ideella föreningarna, rapporterar P4 Jämtland.
+ – + – + – +
Elbilar sällsynta i Norrland
Eldrift fungerar inte under riktiga vintrar. De som tidigt visat sin omsorg om planeten genom att köpa en batteribil har blivit varse att vid temperaturer lägre än minus 10 grader tappar batteriet ork samtidigt som behovet av värme kräver el, rätt mycket el. De köper inte elbil fler gånger. Det gör inte heller deras grannar och bekanta.
Det är bara okunniga politiker utan omsorg om sina väljares ekonomi som satsar på eldrift av kommunens fordonsflotta och bussar. Som ställs i varmgarage, när vädret blir kallt.
I Bryssel vet man tydligen inte vad “vinter” är. Då behövs inga laddstolpar. Det förvånar mig inte att de svenska delegaterna i parlamentet inte uttryckligen reserverat sig mot direktivet, såvitt jag vet. Under den förra mandatperioden var nog alla att betrakta som alarmister.
+ – + – + – +
EU har spårat ur
Vi är inte med i EU, för att de skall bestämma hur vi skall göra hemma hos oss. EU har infiltrerats av världsförbättrare, som vill frälsa oss för sin religion om klimatet, fast den baseras på helt verklighetsfrämmande gissningar och spekulationer om framtiden.
Det är en skrämmande epok vår civilisation nu hamnat i med hela “etablissemanget” frälst för en genomfalsk lära. Hur skall framtidens historiker kunna förstå att sådant vanvett kunnat accepteras av så många.
I Örkelljunga planerar det finskägda energiföretaget Ilmatar Solar en solcellsanläggning på 125 hektar i skogsmark. Samma företag planerar nu en mer än dubbelt så stor solpark i Perstorp.
Det har skett en massiv utbyggnad av solpaneler i Sverige. Lönsamheten för dessa är i fritt fall då elsystemet är mättat under sommarhalvåret. Elpriset var minus 69 öre per kilowattimme tidigare i augusti, skriver Per Lindvall.
Söndagen den 11 augusti sjönk elpriset till minus 69 öre/kWh runt middagstid. Det var en tangering av det tidigare rekordet från i fjol för det lägsta svenska elpriset någonsin. Även om det är en angenäm situation för den vanlige elkonsumenten, som har timpris, så vitt-nar det om ett elsystem som både är mycket ansträngt liksom om en växande kapitalförstöring.
För tolvmånadersperioden juli 2023 till juni 2024 producerade de svenska kärnkrafts-reaktorerna 49 GWh. Solelsproduktionen ökade visserligen med 27 procent jämfört med perioden innan men gav endast ett bidrag på 3,5 GWh för samma period. Och hela denna produktion sker under sommarhalvåret när det svenska effektbehovet är som lägst. Det pendlar mellan 10 och 14 GW under sommaren, att jämföra med topplasten på drygt 25 GW vintertid.
Så i likhet med en fortsatt utbyggnad av svensk vindkraft blir fortsatt utbyggnad av svensk solelproduktion en variant på Ebberöds bank, där ytterligare utbud bara pressar priserna långt under (även de subventionerade) kapitalkostnaderna, så länge inte den momentana efterfrågan kan matcha produktionen.
Australien meddelade på onsdagen att de hade gett klartecken för ett solenergiprojekt på 20 miljarder dollar (13,5 miljarder US dollar) som planerar att transmittera energi från en gigantisk solcellsfarm i landets norra del till Singapore genom en 4 300 km (2 672 miles) havskabel, SunCable.
Godkännandet kommer när mitten-vänsterregeringen utökar projekt för förnybar energi, fast oppositionens koalition föreslår att kärnkraftverk ska byggas, för att ersätta koleldad kraft till 2050, i ett land där kärnkraft för närvarande är förbjudet.
SunCable, som ägs av miljardären Mike Cannon-Brookes, sa att godkännandet var “ett förtroendevotum” för projektet.
+ – + – + – +
Solpaneler i hela synfältet
Australiens regering vill se samlade solpaneler på hela 120 km² yta, en dryg svensk mil i kvadrat eller som 24.000 fotbollsplaner. De skulle fylla hela synfältet enligt en förhandsbild – så långt ögat når.
Ökenlandet Australien har förvisso land så det räcker och blir över, men mycket få bor där panelerna tänks ligga. I stället skall den el som produceras ledas per kabel till den lilla östaten Singapore.
Det extremt välmående Singapore med 5,7 miljoner invånare saknar nästan helt egna energikällor och är helt beroende av import av kol, olja och särskilt naturgas, främst från Indonesien och Malaysia.
El via kabel från Australien är tänkt att minska denna import. Enligt Australiens regering skulle detta täcka 15 procent av Singapores hela energibehov
Men det blir varken lätt eller billigt. Avståndet är minst 350 mil under eller över djupa hav och över stora öar. Som från Stockholm till spanska solkusten.
Så storskaliga energiprojekt blir allt mer sårbara i en orolig värld. Den sprängda Nord Stream-ledningen i Östersjön är ett exempel, Kinas anspråk på östaten Taiwan ett annat. Mellan kontinentalplattor hotar också risken för jordbävningar.
Tege Tornvall
+ – + – + – +
Eteriska drömmar av verklighetsfrämmande världsförbättrare
Men vi behöver nog inte bekymra oss om detta projekt. Det klarar inte ett möte med den ekonomiska verkligheten. Det gäller nog dem i Perstorp och Örkelljunga också.
I 2014 målte observatoriet Mauna Loa på Hawaii en kuldioxidkoncentration i atmosfæren på 399 ppm og i 2023 en koncentration på 421 ppm. En stigning på 22 ppm på 10 år.
Det er temmelig enkelt at beregne, at 1 ppm svarer til 7,7 milliarder tons kuldioxid i atmosfæren. Og at stigningen på 22 ppm over 10 år altså har svaret til en stigning på 169 milliarder tons svarende til 16,4 milliarder tons/år.
Samtidig kan det beregnes, at den afbrændte mængde olie, kul og gas i perioden har udviklet ca. 426 milliarder tons kuldioxid. 257 milliarder tons eller 60% af den udviklede kuldioxid er altså forsvundet af sig selv.
Omfattende CCS (opsamling og deponering af CO2) -forsøg hos Vestkraft i Esbjerg i 2006-2007 resulterede i et energiforbrug på ikke under 3,6 GJ per ton isoleret kuldioxid. Vi har ikke kendskab til, at dette tal har kunnet forbedres.
Forudsat at de nævnte 3,6 GJ/ton kuldioxid er korrekt, vil det altså kræve et energiforbrug på 3,6*16,4 = 59 milliarder GJ/år at isolere den mængde kuldioxid, der årligt ophobes atmosfæren. Vi antager, at det vil være nemmest at fjerne kuldioxid fra skorstensrøg. Dividerer vi de 59 milliarder GJ med antallet af sekunder per (normal) år, 31.536.000, finder vi effektbehovet 1872 GW eller 1,87 TW. (Terawatt)
Til sammenligning ydede vindmøllerne i Østrig, Belgien Schweiz, Tjekkiet, Tyskland, Danmark, Finland, Frankrig, England, Nederlandene og Polen i 2023 i gennemsnit 46 GW.
I den betragtede periode ydede Verdens forbrug af olie, kul og gas i gennemsnit 16,9 TW. Skulle man have brugt energi på at holde kuldioxidkoncentrationen konstant, skulle man altså have brugt 1,87 TW eller 11% af den energi der leveres af kul, olie og gas. Minimum. Der er også noget, der hedder kompression og transport. Og dette er heller ikke gratis.
Ville man hævde, at Europa har råd til at betale for at eliminere sin kuldioxidudledning, bør man betænke følgende:
Som det fremgår af nedenstående tabel tegner EU sig kun for 9% af Verdens energiforbrug og andelen er oven i købet hastigt faldende.
Ikke-OECD landene tegner sig for 63 % af energiforbruget, og drømmer ikke om at anvende 10-15 % af deres energiforbrug på at fastholde atmosfærens indhold af kuldioxid.
Vil man hævde, at Europa har råd, anbefales man at kigge i tyske energiforbrugende virksomheders hjemmesider, og derefter fundere over hvorfor, de har så travlt med at flygte fra Tyskland.
Europæisk CCS vil naturligvis ikke have nogen målelig effekt på atmosfærens kuldioxidindhold. Endsige klimaet.
Det europæiske energiforbrug er i løbet af 20 år faldet med 15%. Fra 15% til 9% af Verdens energiforbrug. En meget væsentlig del af faldet skyldes, at vi har udflaget produktion af plast, farvestoffer, kunstgødning, kemikalier, medicin, metaller og meget mere. Næppe særlig klogt i en usikker Verden. Og helt bestemt ikke medvirkende til en reduktion af Verdens energiforbrug.
Så hvad EU gør for CCS kan ikke have stor betydning, med mindre det danner skole. Og det tror vel ingen.
Men Folketinget har vedtaget en lov, der siger at vi skal være klimaneutrale.
Nu er vi så heldige at leve i et land, hvis styre er baseret på de principper biskop Gunnar i år 1241 nedfældede i fortalen til Jyske Lov, og ifølge hvilke loven ikke er givet af Gud men af mennesker – dog med skyldig hensyntagen til det kristne dogme, at vi alle er lige – og derfor kan ændres. ”Med folkets vilje”.
Selv når et næsten enigt Folketing har vedtaget absurditeten ”klimaneutralitet.”
(Försäljningen av elbilar dyker med 37 % i Tyskland när lågkonjunkturen fördjupas)
Registreringen av batteridrivna bilar minskade med 37 % på Europas största bilmarknad till 30 762 fordon, uppgav Tysklands federala transportmyndighet KBA i måndags. Det är den största minskningen sedan december, då den tyska regeringen plötsligt skrotade elbilssubventionerna. Försäljningen av fordon utan stickpropp ökade med 7%.
Registreringarna i juli visar inga tecken på återhämtning efter nedskärningen av bidraget i december. Biltillverkarna drar ner på produktionen, eftersom efterfrågan på elbilar blivit en besvikelse.
+ – + – + – +
2024-08-20, ANE, Automotive News Europe, Michael Gerster:
En av Sveriges stora vindkraftsparker, Överturingen, i Ånge kommun, står på randen till konkurs och beviljades nyligen rekonstruktion. Parken som till hälften har kinesiskt ägande är en i raden av vindkraftsbolag som går med stora förluster.
Anläggningen ägs av Cloud Snurran AB och sattes i drift 2020, men har sedan dess gått med ständiga förluster.
Bakom Cloud Snurran AB står Capman Infra och Red Rock Power. Det senare ägs i sin tur av det statskontrollerade kinesiska energi- och investeringsbolaget SDIC Power Holdings.
En majoritet av vindkraftsparkens elproduktion har sålts på ett 29-årigt PPA-avtal till det norska aluminiumbolaget Hydro. Scenariot med olönsamma PPA-avtal liknar till stor del det som den Kinaägda vindkraftsanläggningen Markbygden Ett, utanför Piteå, stod inför i fjol då parken försattes i rekonstruktion. Även den tyskägda parken Aldermyrberget utanför Skellefteå sattes under hösten 2023 i rekonstruktion av samma skäl efter att den satts i drift bara ett drygt år tidigare.
En av initiativtagarna till intressegruppen Ånge Vindkraft, Ann Sjölander, jobbar för att sprida kunskap om exploateringen av vindkraft i Ånge kommun. Syftet är att få stopp på nyetableringar då man anser att vindkraften påverkar såväl människor som djur och miljö negativt.
Dessutom konstaterar hon att den omfattande utbyggnaden av skogsvägnäten och den yta verken tar i anspråk innebär att mycket av skogen försvinner och inte längre kan nyttjas. Inte heller djuren vill vistas i områden med vindkraft.
– Det finns ingen prislapp på vad jag vill ha som kompensation för att bo kvar med en vindindustri några kilometer från gården. Det gör det inte, säger hon.
Utöver det fysiska fundament, som handlar om hur elektronerna beter sig i ett elsystem, är energifrågorna även politik, och det på högsta nivå. Normalt sett borde temat locka politikjournalister med någon ambition. Ändå, sett till de ledande svenska medierna, lyser en energijournalistik värd namnet med sin frånvaro. Är problemet helt enkelt att dagens journalister inte längre förstår sig på siffror, frågar energijournalisten Svenolof Karlsson.
Gäller det politik, och särskilt det partipolitiska spelet, beskriver sig medierna gärna ha stora ambitioner i fråga om fördjupning och analys och tilldelar också politikbevakningen jämförelsevis stora resurser. Man söker konflikter och motsägelser, dramaturgiskt tacksamma att bygga nyhetsrapporteringen kring.
Inom andra sektorer av verkligheten, som energiområdet, abdikerar medierna emellertid. I sak är detta svårförståeligt, eftersom energiområdet erbjuder ett stort antal konflikter och motsägelser, ofta dessutom lättfångade.
Ett sådant konfliktområde, som sedan länge uppmärksammats av de nyhetstjänster som riktar in sig på energibranschen, är relationen mellan (havs)vindkraften och vätgasen. De två förutsätter varandra. Men i dagsläget vill investerarna inte satsa på någondera. Eftersom affärerna med normalt risktänkande inte går att räkna hem.
Även om jämförelser är en självklar journalistisk metod, möter här ändå minst två avgörande komplikationer: Lika lite som kraftslag är kommensurabla (kan mätas med samma mått) är olika länders energiförsörjning och elsystem det.
En jämförelse av havsvindkraft i, till exempel, Danmark och Sverige kan vara meningsfull. Men bara om då också görs klart hur de danska och svenska elsystemen skiljer sig åt och påverkar varandra. Till exempel bygger mycket av Danmarks vindkraftsutbyggnad på att Sverige ställer upp med systemstöd när det kniper.
Med andra ord är energifrågorna, utöver det fysiska fundament som handlar om hur elektronerna beter sig i ett elsystem, även politik, och det på högsta nivå. Logiskt sett borde temat locka politikjournalister med någon ambition.
Sammantaget innehåller temat vindkraft & vätgas stoff till en antagligen oändligt lång artikelserie. Ett par elementära krav ställs för det journalistiska grundjobbet: förståelse för grundlogiken i elsystemet och en hyfsat utvecklad räkneförmåga.
Klas Roudén reder ut vilka stödtjänster som behövs för att elsystemet ska fungera stabilt och driftssäkert. Han tjänstgjorde under 13 år var 6:e vecka som vakthavande ingenjör för stamnätet i Svenska kraftnäts centrala kontrollrum.
Jämfört med många andra länder har vårt elkraftsystem fortfarande hög driftsäkerhet, om vi förenklat bara tittar på stora regionala eller landsomfattande elavbrott.
Men det allmänheten inte ser är hur små marginalerna ibland är, och att man har varit nära ett stort sammanbrott i elförsörjningen, när man kommit mycket nära de fysiska gränser som kraftsystemet är byggt för.
För att upprätthålla stabiliteten för frekvens och spänning i driftskedet, och därmed driftsäkerheten, är tillräcklig tillgång till vissa så kallade stödtjänster en absolut nödvändighet. Dessa stödtjänster, som specificeras mera nedan, är i huvudsak:
Rotationsenergi (svängmassa)
Balansreglering av aktiv effekt(frekvensreglering)
Balansreglering av reaktiv effekt (spänningsreglering)
Vi tar betydande rent elkrafttekniska risker, om vi inte i södra Sverige bygger mer planerbar kraftproduktion. Bristen efter de 8 generatorerna med totalt ca 4 000 MW i de nedlagda 6 kärnkraftsblocken är akut.
Men hursomhelst, en regering måste alltid ta sitt ansvar för landets elförsörjning. Detta ansvar får man inte, som ofta hittills, frånhända sig till elmarknaden.
by 
