Vindkraftverk är mäktiga tekniska konstruktioner, här ett för 2 MW.

Notera montören som böjer sig åt vänster längst bort i maskinrummet.

För något år sedan hade ”stora” möllor kapaciteten 2 MW. Numera kan deras kapacitet uppgå till 8 MW. Då behöver de betongfundament med en diameter av 15 – 20 meter och en vikt av många tusen ton. På det ställs ett torn, som är högre än 100 meter. Där uppe skall ett maskineri på kanske 400 ton kunna rotera horisonten runt, för att möta vind från alla väderstreck. Det bär en propeller, som kan väga 40 ton. Dess vingar kan vara upp till 80 meter långa, vilket är ungefär som BÅDA vingarna på en jumbojet.

Här några fakta om förutsättningarna för deras elproduktion:

1. Strömavbrott är helt oacceptabla. Det viktigaste villkoret för leveranser till ett elnät är så självklart att många glömmer bort det: Det får bara inte hända att lyset slocknar, så att operationer måste avbrytas, så att hissar stannar mellan våningarna, så att frysboxar blir varma eller att det inte går att laga mat.

2. Det absolut viktigaste att veta om vindkraft är att det är vindstilla ibland, se posten: ”Svensk el jan-feb 2018”.

Figur 3 visar att i hela Sverige levererade vindkraften nästan ingen ström hela arbetsveckan 18/2 – 23/2 i år. Kortare perioder av vindstilla inträffar flera gånger varje månad. Vindkraft behöver alltså kompletterande effekt till sin fulla kapacitet.

3. Vindstilla råder i många länder samtidigt, se posten: ”Hela Europa utan vind”.

Figur 2 visar hur effekten år 2016 svänger i relationen 1:20 i 14 länder som är sammankopplade. Men vindstilla kan samtidigt breda ut sig ända från Irland till Ural och från Hammerfest till Algeriet, se posten: ”Vindstilla i hela Europa”.

Mantrat: “Det blåser alltid någonstans” är således rent önsketänkande utan kontakt med verkligheten.

4. Möllornas infraljud är hälsofarligt, se posterna: ”Vindkraft och folkhälsa” och ”Vindkraftbuller mäts fel” samt de länkar som finns där.

Jyllandsposten beskriver hur minkar biter ihjäl varandra.

Kaj Bank Olesen har flere hundrede misdannede minkfostre som resultat.

Renar och djur, som inte är bofasta, flyr ljudstötarna. Det innebär katastrof för många renskötare. För människor betyder det att deras hus blir osäljbara, d.v.s. värdelösa. Möllorna behöver avstånd på ett par kilometer från bostäder både av ekonomiska skäl och hälsoskäl.

5. Lagar och regler åsidosätts av myndigheter på uppmaning av regeringarna: Grundlagsbrott !  !  !

Se posterna: ”Olagliga vindkraftverk i Sverige” och ”Konsumentverket sviker sitt primära uppdrag”

6. Vindkraften gör inget för klimatet. Dess verkan skulle bestå i att minska utsläppen av koldioxid från kolkraftverk i andra länder. (Vilka väljare har röstat för att vi skall sända subventionspengarna utomlands ?)

Det är två missförstånd ovanpå varandra:

a) Produktion och montage av ett vindkraftverk kräver enorma materialmängder i stål och betong, vars framställning ger stora utsläpp av koldioxid. Dessa beräknas ha ”arbetats in” efter storleksordningen 15 år. Livstiden har beräknats till 25 år, men har ofta visat sig vara betydligt kortare. Hela vindkraftparker till havs har erfarit så stor erosion av deras vingar, att dessa måst bytas ut redan efter några år. I norr fryser propellrarna fast, så att de står stilla i månader.

b) Det är nu flerfaldigt bevisat att koldioxid inte har någon mätbar verkan på klimatet, se posterna: ”Klimatforskare varnar för kallare klimat” och ”Koldioxidens verkan på klimatet” samt ”Den absurda hypotesen om koldioxid och klimat”. Därmed finns inga som helst skäl att subventionera vindkraften.

7. Illojal konkurrens med pålitlig kraft. Elmarknaden var tillgodosedd med fullt tillräcklig kapacitet. Med subventioner pressade politikerna in olönsam kapacitet, som pressat elpriserna till olönsamhet för konventionella kraftverk, vilket innebär illojal dumpning, något som är olagligt, när andra än politiker gör det. All ström som vindkraften levererar och får betalt för, får de pålitliga kraftverken inte leverera, så att de blir utan de intäkter de normalt haft.

Vindkraften parasiterar alltså på de senare. Men dessa måste ändå tillhandahålla den reglerkraft, som behövs för att kompensera vindkraftens oupphörligt svängande effekt. Det sker nu utan ersättning. Den pålitliga kraftens verkliga värde blir uppenbart den dag då dagens kraftverk tjänat ut, så att investeringar krävs i ny, pålitlig kapacitet.

Då vill ingen sätta pengar i en anläggning som får tjäna pengar bara då det inte blåser.

För att inte råka ut för det läget, subventionerar regeringarna i Tyskland och Storbritannien nu konventionella kraftverk, för att de inte skall läggas ner. De får betalt för att stå startberedda, d.v.s. energi slösas på att hålla dem varma och igång utan att leverera ström.

Subventionerna till vindkraften, som vi kan klara oss utan, har tvingat fram subventioner till de kraftslag, som vi inte kan klara oss utan, och som tidigare tillgodosåg alla våra behov av el utan subventioner.

”IRRE ZUSTÄNDE” utbrast Sigmar Gabriel, näringsminister i Tyskland.

REN GALENSKAP alltså !  !  !

 

+ – + – + – +

Så kallad ”förnybar energi”, d.v.s. sol- och vindkraft, kan vara mycket väl motiverad i lämplig kapacitet för behov som är avlägsna från elnätet, ex.vis i sommarstugor och segelbåtar. I båda fallen är kraven på effekt inte större än att batterier normalt kan svara för nödvändig reglereffekt.

+ – + – + – +

 

 

by