Solen går snart ner över vår elförsörjning

2018-12-06

Med nuvarande utveckling får vi förr eller senare elbrist, troligen en vinterdag med svaga vindar i Sydsverige och söderut. Detta är oacceptabelt i ett modernt samhälle – elförsörjningen bör säkras med användning av kärnkraft, skriver Sivert Göthlin, tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet.

Leveranssäkerheten i vår elförsörjning är nu den sämsta på femtio år. Detta beror på den pågående förtida avvecklingen av fyra kärnkraftsaggregat. I Oskarshamnsverket har aggregat 1 och 2 redan stoppats. Senast 2020 skall även två aggregat i Ringhals (1 och 2) ha stoppats. Alla aggregaten skulle kunna drivas vidare efter komplettering av kylutrustningen som är ett skärpt säkerhetskrav.  

Efter avregleringen av elmarknaden finns ingen myndighet med ansvar för den långsiktiga tillgången av el utan detta ligger direkt hos politikerna. För den löpande driftsäkerheten med befintliga resurser svarar affärsverket Svenska kraftnät. Till regeringen sänds årligen en rapport rörande kraftbalansen under det gångna och närmaste åren.  I den senaste rapporten redovisas för denna vinter en effektbrist på 400 till 2 000 MW beroende på hur kall vintern blir. Efter stopp av aggregaten i Ringhals ökar bristerna med ytterligare 2 000 MW. Vid beräkning-arna har används tillgänglighetssiffror för de olika kraftslagen baserade på statistik. Rapporten anger inte något mått på leveranssäkerheten med gjorda förutsättningar eller driftsituationer som skulle ge betydligt sämre säkerhet.  

Ett exempel på det senare ges här. För kärnkraften räknas med  tillgängligheten 90% vintertid. Det innebär ett bortfall av 850 MW som är mindre än något av aggregaten och bara drygt hälften av det största aggregatet. Men detta aggregat – O3 i Oskarshamnsverket  på 1 450 MW – var perioden 4-11 oktober avställt efter upptäckt fel. För vindkraften räknas med 9% tillgänglighet eller 675 MW men lägsta värdet en dag under samma period var 330 MW. Vad som inträffat en dag i oktober kan naturligtvis återkomma en vinterdag när elbehovet är uppåt dubbelt så stort. Detta visar att bristerna i värsta fall kan bli 1000-tals MW  högre än vad som anges i rapporten.  

Vindkraftens minimivärde är under 100 MW och nivån 200-300 MW brukar förekomma varje månad. Denna nivå är bara ca 1% av totala elförbrukningen och ligger inom osäkerhetsmarginalen i förbrukningsprognosen (motsvarar högst ett par grader lägre utetemperatur). Den försiktige driftplane-raren kan därför lika gärna sätta en nolla för vindkraften i sin effektkalkyl.  

Ledningarna till våra grannländer kan ofta användas för import som förbättrar situationen men inga garantier finns för att kraft finns tillgänglig. Vid kraftbrist här kan detsamma gälla särskilt för grannländer med stor andel vindkraft. Minimiproduktionen för vindkraft är i både Danmark och Tyskland under 1% av den installerade effekten. 

Solceller kan inte ge något bidrag under effekttopparna på vintern eftersom dessa inträffar när det är mörkt. Även energimässigt kan solen bara ge ett marginellt tillskott. Produktionen sker huvudsakligen sommartid då vi redan har ett exportöverskott långa tider med befintliga tillgångar. 

Den förtida avvecklingen av fyra kärnkraftsaggregat var känd av Energikommissionen men den saknade kompetens för att inse följderna. Kommissionen föreslog bara utbyggnad av väderberoende produktion och  mer biobränslen i kraftvärmeverk.  Ingen annan ny produktion föreslås heller när resterande kärnkraft avvecklas så småningom. 

Med nuvarande utveckling får vi förr eller senare  elbrist, troligen  en vinterdag med svaga vindar i Sydsverige och söderut. När tillgångarna är uttömda tvingas då driftledningen att bryta elmatningen till ett antal orter för undvikande av större nätsammanbrott. Detta är oacceptabelt i ett modernt samhälle och måste förhindras. Senast vi hade elbrist var vintern 1969/70 då viss elanvändning förbjöds tillsammans med en sparkampanj. 

Därför kan inte något kärnkraftsaggregat i Ringhals få stoppas som plane-rat  utan alla måste drivas vidare. I utlandsägda Oskarshamnsverket bör minst ett av de två stoppade aggregaten återstartas genom statens försorg.  

Med denna användning av kärnkraften skulle vi få den säkra elförsörjning som vi är vana vid i ytterligare minst ett par decennier och till de lägsta och stabilaste priserna. Alla subventioner till vind och sol bör upphöra då de höjer priset till konsumenterna i onödan.

 Sivert Göthlin

 + – + – + – +

by

När luften innehåller mer koldioxid, behöver den ta in mindre mängd luft och förlorar så en mindre mängd vatten, då luften andas ut. Därför kan växtligheten nu gå längre in i ökenområden.

Nästan alla Jordens växter får sin näring från koldioxid i atmosfären. Genom processen fotosyntes omvandlar de koldioxid, vatten och solenergi till närande druvsocker (glukos) och avger syre till atmosfären. Utan koldioxid och fotosyntes får atmosfären inget syre. Och världen skulle inte ha några djur som andas syre. Alltså heller inga människor.

 Tidigare eror med rikare växt- och djurliv än nu var 5-10 grader varmare och hade flera gånger högre CO₂-halt än nu. Varma hav gasar ut och kalla hav löser (tar upp) koldioxid. Våldsamma vulkanutbrott i Jordens ungdom vräkte ut bl.a. metan, koldioxid och kväve, och koldioxid var länge atmosfärens dominerande gas.

 Men långa och djupa istiders kalla hav har tagit upp det mesta av koldioxiden, och även sediment från döda växter och djur har bundit koldioxid. Så mycket att dagens CO₂-halt trots sentida ökning fortfarande är klimathistoriskt låg. Under över fyra miljarder år har atmosfärens CO₂-halt minskat från kanske 80-90 procent ned till nutidens 0,04 procent (410 ppm, miljondelar).

 Sedan 2,5 miljoner år växlar nedisningar och värmeperioder. Den senaste årmiljonen har vi haft åtta-nio nedisningar med 10-20.000 år långa värmeperioder mellan. Hela tiden med fasta landisar på Antarktis och Grönland. Vi lever troligen i slutet av en sådan värmeperiod. Under nedisningarna har atmosfärens CO2-halt sjunkit under 200 ppm (Beck, Jaworowski, Knouwenberg). Så låg halt klarar bara de härdigaste växtslagen.

 Den senaste nedisningen var som djupast för ca 20.000 år sedan. Då började en uppvärm-ning, som har växlat mellan varma och kallare perioder. Varmast var för 9-6.000 år sedan. Minst lika varma som nu var också bronsåldern, romartiden och högmedeltiden. Kallare var antiken, tidig medeltid och Lilla Istiden ca 1300-1870 med periodvis missväxt, nöd svält.

Sedan dess har Jordens medeltemperatur ökat någon grad, mer på våra breddgrader. Varmare hav har gasat ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid har förstärkt växternas fotosyntes och gynnat växtlighet och skördar. Sedan 1930 har skördarna ökat mer än fem gånger. I sen tid har jordbruksproduktionen ökat 40 procent på 20 år (FAO). Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre (Rosling).

Men FN:s klimatpanel IPCC tror att mer koldioxid farligt höjer temperaturen och vill minska både tillskott och halt av koldioxid. Då minskar också fotosyntesen, växterna får mindre näring, och atmosfären får mindre syre. Det är tvärt emot både mänsklighetens och hela det biologiska livets behov.

 Världen behöver mer koldioxid och fotosyntes, inte mindre!

Tege Tornvall 

Sture Åström

by

I Ringhals stänger Vattenfall reaktorerna 1 och 2 år 2019 respektive 2020.

I ett avsnitt av SVT Aktuellt kl 21 den 6/12 sades det klart och tydligt att fem riksdagspartier varit överens om den s.k. Energiöverenskommelsen 2017. Den innebar bl.a. att allmänhetens tillgång på el utan koldioxid skulle börja strypas redan nästa år genom att befalla Vattenfall att stänga Ringhals 1 och 2, kärnreaktorer för el utan koldioxid.

Där framträdde Jonas Sjöstedt från Vänsterpartiet, ett parti med rötter i diktaturen Sovjetunionens bloddrypande historia, och påstod att den koldioxidfria elen från kärnkraftverk numera kan ersättas med billigare el från sol- och vindkraft.

Detta påstående upprepades dagen efter i Expressen av Svante Axelsson från den statliga lobbyorganisationen ”Fossilfritt Sverige”. Han har varit generalsekreterare i Naturskyddsföreningen och vill ”skydda Naturen” med monstermaskinerna för vindkraft.

Det är en ren osanning om elpriset? Både Axelsson och Sjöstedt måste veta att såväl solpaneler som vindkraftverk är starkt subventionerade med skatter och elcertifikat, miljarder varje år. Utan detta massiva stöd skulle knappast några solpaneler och vindkraftverk ställas upp.

Rent nonsens blir det eftersom solpaneler ger ingen ström alls vid toppbelastning på vintern och detsamma gäller vindkraft vid vindstilla. Båda måste kompletteras med investeringar i ”pålitlig” kraft till fulla kapaciteten. Det måste bli endera gaskraft, kolkraft eller kärnkraft. Men några planer för det har jag inte sett.  

Hela strypningen grundas i vanföreställningen att klimatet kan ”räddas” genom att el från svenska kolkraftverk skall ersättas med el från vindkraftverk. Men Sverige producerar ingen el med kol. Nåt som inte finns kan inte ersättas !

Därför exporteras vindkraftens el idag, främst till Tyskland. Våra subventioner sänds alltså utomlands. Vilka väljare har röstat för det ?

Varje vindkraftverk innehåller så mycket metaller och betong att 3.000 ton koldioxid skapas innan det kan tas i drift. Våra 3.400 vindkraftverk har således ÖKAT utsläppen av koldioxid med storleksordningen 10 miljoner ton. Det är inte säkert att de under sin livstid  hinner producera tillräckligt mycket utsläppsfri el, för att spara in den mängden.

Inga gas- eller kolkraftverk hinner byggas innan reaktorerna stoppas. Praktisk vindstilla kan hålla på i 14 dagar. Det är dags för medborgarna att fundera ut  hur man kan anpassa sig till en tillvaro utan el i kyla och mörker. När hunger och törst råder.

Hur går det att undvika denna katastrof?

Bernd Stymer

Strängnäs

by

Schwarzenegger och FN-chefen vill träffa Greta Thunberg, som skolstrejkar varje fredag

Månadens mest galna och mest meningslösa nyhet: Svenska kyrkan i Limhamn har utsett Greta Thunberg till “Jesus efterträdare”. Greta är en 15 års flicka med bokstavsdiagnos som influerats av Rockström och skolkar eftersom “jorden ändå kommer att gå under i en klimatkatastrof om tre år”. Därför vill Schwarzenegger och FN-chefen träffa henne. Hon är dotter till Malena Ernman, som skriver kolumner om klimatet i flera tidningar.

Månadens nyhet: Bara totalt 8 miljarder av de 100 miljarder dollar per år, som man i Paris 2015 bestämde att man skulle skicka till utvecklingsländerna för “övergången till fossilfritt”, har man hittills fått in, men internt bråk har gjort att man ännu inte delat ut några pengar. Nu har FN kallat till ett nytt jättemöte (nr 24!) i Polen i december, bl.a. för att försöka få in litet mer pengar. Man kommer då antagligen inte säga något om de tusentals kolkraftverk som Kina och Indien tillåts bygga enligt Parisöverenskommelsen och som de nu planerar bygga. Inför detta möte vräker FN och andra ut “nya” rapporter, som utan nya fakta utlovar “ännu större klimatförändringar och deras jättemycket större konsekvenser” för att elda massorna. Även Greta skall tala på detta möte.

Claes Lindskog

+ – + – + – +

by

Figur 1. Ouvéa är en del av den franska besittningen Nya Kaledonien i Söderhavet,  © Google Earth

Nils-Axel Mörner är en beundransvärd “riktig” forskare, som inte sitter i luftkonditionerade lokaler framför dataskärmar och förgapar sig i satellitdata. Han ger sig ut på besök i de orter där problem sägs pågå, där han träget observerar och mäter direkt i naturen, vars egenheter han försöker förstå.

Flera gånger har han besökt de nationer i Söderhavet som blivit skrämda med satellitdata, som skulle betyda deras undergång: översvämmade av stigande havsnivå.

Figur 2. En “riktig” forskare är på plats och kollar med egna ögon utan hänsyn till den egna bekvämligheten

Han har nu publicerat en rapport, som han välvilligt öppnar för oss, där den ligger på vår plats i “Molnet”:

https://drive.google.com/open?id=1qWyWUVDLQEPMWIMl7fY6im5mdc7D3pF-

Figur 3. Stranden på Ouvéa. Man ser direkt att havet dragit sig tillbaka c:a 2 meter och sänkts c:a 5 cm, © Mörner.

Vågsvallet har förflyttats. En ny strandzon har bildats, som växtligheten börjat växa över. Detta bevisar att havet INTE stiger. Det har istället sjunkit c:a 5 cm.

Mörner summerar sina erfarenheter från 54 års studier av havens nivå. Jordklotet är inte statiskt utan lite “knöligt” med små rörelser över seklerna. Runt Nordsjön sjunker landet medan det höjer sig i Skandinavien.

Nivån på Indiska Oceanen har varit helt stabil de senaste 40 – 50 åren, men varit så mycket som 50 – 60 cm högre på 1600-talet och lägre än nu på 1700-talet enligt samstämmiga mätningar på Maldiverna, Goa, Indien och Bangladesh.

I Söderhavet har han gjort mätningar i Fiji, Tuvalu, Vanuatu, Kiribati och Majuro och nu i Nya Kaledonien. Även där var nivån hög på 1600-talet, så mycket som 70 cm, låg på 1700-talet och stabil de senaste 50 – 70 åren.

Detta betyder att den dominerande komponenten i havsnivåns rörelser inte beror på glaciärernas avsmältning eller termisk expansion av vattnet utan istället beror på variationer i Jorden rotationshastighet. Då ändras centrifugalkraften så att vattnet förflyttas till eller från ekvatorn.

Konklusionen är att någon höjning av havet inte pågår i Nya Kaledonien.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Atmosfärens gasblandning med ytor motsvarande gasernas halt i luften

Det är lättare att förstå vad som händer i atmosfären, om man klarar ut vilka proportioner som råder mellan de ingående gaserna. För flera av dem räknas koncentrationen i ppm, parts per million.

Låt en kvadrat med en meters sida representera hela atmosfären, 1.000 mm x 1.000 mm, således en miljon kvadratmillimeter, mm².

Då erhåller vi följande mått för de ingående gaserna:

Kväve 78,1 % bildar blå bakgrund inom vilken de andras ytor ryms.

Syre 21 %, 210.000 mm², blir 458 x 459 mm, rött i figuren.

Spårgaserna 0,9 %, 9.000 mm², blir 95 x 95 mm, vitt .

Ovanstående procentsatser räknas på torr luft.

Vattenånga tillkommer och visas därför utanför den stora kvadraten i figur 1. Dess koncentration varierar inom mycket vida gränser beroende på vädret från nästan noll, då det är mycket kallt, till över 4 % vid fuktig tropikvärme.

Koldioxid 400 ppm,  400 mm², blir 20 x 20 mm.

Därav har 300 ppm, 20 x 15 mm funnits länge och kan således inte ha påverkat sentida klimatförändringar, gult.

De 100 ppm, som tillkommit sedan 50-talet, blir 20 x 5 mm. Därav har det mesta tillkommit i naturliga processer, kolcykeln, där biosfären och haven tillför atmosfären 20 ggr så mycket koldioxid som kommer från fossila bränslen. De senares bidrag till den ökade halten kan beräknas med kol-14-metoden. Fossilt kol innehåller inte den radioaktiva isotopen kol-14. Så har man funnit att endast 15 ppm kommer från sådan förbränning, 3 x 5 mm som visas i mörkblått. Det naturliga tillskottet på 85 ppm visas i mellanblått, 17 x 5 mm.

Det är således bara 15 ppm, som ”människan” kan påverka.

Det motsvarar 1 à 2 molekyler av 100.000.

Om allas temperatur skall stiga en hundradels grad, måste de två ta upp så mycket energi att de skulle ha blivit 500 grader varmare.

Vem tror att det är möjligt ?

De som jagar utsläpp, förutsätter alltså att dessa få molekyler bestämmer temperaturen på 100.000 andra molekyler. Det kräver förstås att koldioxid har alldeles enastående egenskaper. Det man alltid talar om är absorptionen av strålningsvärme i spektralbanden, se nedan.

Figur 2. Luftgasernas spektralband

Här ser vi att koldioxid istället har smala spektralband jämfört med vattenånga. Dessutom överlappas dessa band av vattenångans band, så att koldioxidens effekt blir liten, eller rent obetydlig, jämfört med vattenångans.

Lägg sedan till att de globala utsläppen är stora. Fortfarande ökar de med storleksordningen 2 % per år och torde inte minska, eftersom nya kolkraftverk byggs i en takt av fler än 100 st per år.

Ökningen varje år är mer än 10 ggr större än alla Sveriges utsläpp.

Inom de närmaste 50 åren lär de globala utsläppen inte minska alls.

Drömmen att ”Människan” kan ”stoppa klimatförändringarna” med kontroll av koldioxid är en saga för okunniga barn.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Polen förlitar sig nästan helt på kolkraft. COP 24 i Katowice ligger i ett distrikt med kolgruvor

Figur 2. Frankrike är motsatt extrem, mest beroende av kärnkraft i Europa

+ – + – + – +

by

Istäcket är 1½ km tjockt vid kusterna och når en höjd över 3½ km i området med den mörkaste skuggningen

CO2 har ikke indflydelse på klimaet.

Medierne har i flere år været fyldt med skrækhistorier om fremtidige klimakatastrofer.

Bag alle historierne gemmer sig advarslen fra FN`s klimapanel, om at fortsat udledning af stigende CO2 vil føre til globalt stigende temperaturer. COP 24, som netop nu afholdes i Polen, har yderligere sat klimaet på dagsordnen. 

Der er imidlertid ikke grund til bekymring. Analyse af klimaudviklingen i Grønland viser, at øget udledning af CO2 ikke forårsager temperaturstigninger. 

I en 30 års periode steg det årlige globale udslip af CO2 fra 4.200 megaton i 1945 til 17.500 megaton i 1975. Kilde: CDIAC 

I samme 30 års periode faldt årsmiddeltemperaturen overalt i Grønland.

Eksempelvis faldt årsmiddeltemperaturen i Upernavik fra -6,3 grader i 1945 til -7,8 grader i 1975. Kilde: DMI 

Påstanden om, at stigende udslip af CO2 fører til stigende temperaturer, kan ikke bekræftes. 

Umiddelbart efter 1975 indtraf en kraftig stigning i temperaturerne i Grønland. Samtidig fortsatte en kraftig vækst i den årlige udledning af CO2. Det har mange set som en bekræftelse på global opvarmning forårsaget af stigende udledning af CO2.  Det er en fejlslutning. 

I 30`erne og 40`erne oplevede Grønland en varmeperiode svarede til varmeperioden efter 1975.

Perioderne er sammenlignelige bortset fra en væsentlig forskel. I 30`erne og 40`erne var det globale udslip af CO2 minimalt sammenlignet med perioden efter 1975. 

Påstanden om, at stigende udslip af CO2 fører til stigende temperaturer kan ikke bekræftes.

 Jørgen J. Keinicke

+ – + – + – +

by

Figur 1. Totalt levererad energi t.o.m. november

Figur 2. Totalt levererad effekt med import och export

Figur 3. Vindkraftens effekt

+  – + – + – +

by

Det man kallar “Klimatkonferens” handlar enbart om pengar

Nerikes Allehanda

2018-12-04

Den aktuella IPCC Special Report 2018 innehåller förutom skräckscenariot om vi ’tillåter’ den globala temperaturen att öka mer än 0,5 grader också en beräkning av kostnaderna. Minst lika skrämmande. Många ekonomer, inklusive Nobelpristagaren Nordhaus, hävdar att de är av en storleksordning som gör hela projektet ogenomförbart. Välståndet i vår del av världen är ingen naturlag. Känner vi oss så skrämda att vi är villiga att ge upp så mycket av välståndet som blir följden? Det handlar ju inte bara om att äta grönsaker och cykla. För ett klimathot som enbart existerar i datorsimuleringar.

Men vi bör förstås inte oroas för fel sak så det är väl politiskt bäst att förtiga. Eller också fattar politikerna inte kostnadsproblemets ofantliga vidd. För att begränsa global upp-värmning till 0,5 grader utöver 1 grad, som vi redan har ökat sedan 1850, behövs enligt IPCC investeringar på 21 600 000 000 000 kronor. Per år fram till 2050. (21 600 miljarder) Rapporten säger ett spann mellan 13 500 – 32 400 miljarder per år. Summa till 2050 blir då mellan 460 000 miljarder och 1 100 000 miljarder kronor. (Omräknat 1 USD = 9 SEK)

Låt oss ta Björn Lomborgs hjälp att förstå rätt storleksordning. Han är president vid Copenhagen Consensus Center och har under lång tid analyserat kostnader i förhållande till nyttan med olika klimatåtgärder. Han utgår från ett mellanläge i IPCC-rapporten med 30 000 miljarder kronor per år. Summan motsvarar vad samtliga regeringar i EU spenderar på hälsa, utbildning, rekreation, boende, miljö, polis och försvar sammanlagt. Eller cirka 30 gånger vår statsbudget. Varje år.

Lomborg tittar i sin analys på var pengarna gör mest nytta . Det sägs att världens fattigaste drabbas värst av klimatförändringarna. Men andra svårigheter är långt värre. Föreställ dig en fattig kvinna i utvecklingsländerna, med barn som inte får tillräckligt att äta, som kan dö av lätt botade infektionssjukdomar, som inte får någon skolgång. Hur hjälper vi henne bäst? Genom att satsa tusentals miljarder på koldioxidjakt så hennes familj, om de överlever, kanske får det lite mindre dåligt om hundra år? Frågar du henne är detta det sista på hennes önskelista. Att i stället omedelbart bidra till ett drägligare liv är oerhört mycket effektivare användning av resurser, som inte är oändliga. Det leder också till en bättre miljö.

Detta problem kan vi redan i dag faktiskt göra någonting åt! Om vi inte avvecklar ekonomin i den rikare delen av världen genom meningslös koldioxidjakt.

I nyheterna om rapporten nämns överhuvud taget inte kostnaderna. De är mer alarmerande än de utopiska katastrofer som målas ut vid en temperaturökning med 0,5 grad. Enorma uppoffringar som inte kommer att ha någon mätbar effekt på planetens klimat.

Ta en extra titt på den organisation som är satt att forma framtiden åt oss – FN:s IPCC med 195 medlemsländer! Där bestämmer diktatorer mer än vetenskapen. Alla nationer är med och ska vara eniga. Det spelar ingen roll hur odemokratiska, liten befolkning eller terrorbefrämjande de än är, en mening skriven av forskare överlever inte den politiska hanteringen om någon av dem är emot. Politiserad vetenskap i ett nötskal. Senast manifesterad i ett flerdagars möte i Sydkorea inför COP24 i Katowice. 1200 sidor vetenskap politiskt filtrerad till underlag för politiska åtgärder. Vill vi ha det så?

Är 0,5 grader mycket? Det är skillnaden om du tar hissen från mittenplanet i Turning Torso ner till markplan. Eller halva skillnaden i årsmedeltemperatur mellan Uppsala och Stockholm. Och koldioxidens klimatpåverkan har väldokumenterat visats vara dramatiskt överdriven.

Detta är väl värt att veta?

Evert Andersson

Mats Kälvemark

Göran Wickström

Fria debattörer

+ – + – + – +

by