Dr. Ryan N. Maue följer förekomsten av orkaner och cykloner. Kurvorna visar löpande 12 månaders medelvärden av antalet orkaner/cykloner, den nedre kurvan med de kraftigaste orkanerna med hastigheter överstigande 178 km/h eller 49 m/s, den övre kurvan alla orkaner med hastigheter överstigande 119 km/h eller 33 m/s. Dess trend är tydligt riktad neråt.
Detta är en replik på en insändare av Peter Forsberg med rubriken:
Nödläge för klimat och biologisk mångfald
+ – + – + – +
Peter Forsberg menar att vi redan vid en grads uppvärmning ser ett ökat antal problemsituationer och katastrofer, som vattenbrist, skogsbränder och översvämningar.
I så fall är det för att sådana uppmärksammas mer, inte för att de blir vanligare. Det kan i och för sig ha blivit vanligare med vattenbrist. Då är det för att antalet människor och nötkreatur har ökat, inte för att torka har blivit vanligare.
Till och med IPCC har numera erkänt att det inte har varit någon ökning av de väderrelaterade naturkatastroferna, som stormar, torka och översvämningar. Det framgår av den senaste ordinarie rapportomgången från 2013.
Vad gäller bränder i skog och mark, finns flera studier som visar att de på lång sikt har blivit ovanligare. Det brann helt enkelt mer förr. Sedan kan det vara fluktuationer som på kort sikt ger fler bränder från ett år till ett annat. Eller färre.
Vad gäller framtiden, säger till exempel SMHI att det kommer att regna mer, och inte mindre, i Sverige. IPCC spår ingen ökning av antalet orkaner och stormar. Snarare blir det en minskning.
Varför ska vi ställa om för ett problem som är kraftigt överdrivet?
Lars Kamél
+ – + – + – +
by 
Det var just lufttrycket som jag inte fick att stämma.
Om de tar ett normalt lågtryck säg 20 gånger 20 mil och 4,4 hpa, och ställer det mot de vindkraftverk det passeras så inser även du att det inte tar många timmar innan lågtrycket är utfylt det. Kraften i luftpelaten ger kraft till 1600 vindkraftverk med 3 mWeffekt i en timma. Om du tittar på SMHIs sida kan du se hur mycket lufttrycket varierar. Detta är beräknat med 100% verkningsgrad på vindkraftverk.
Hur högt regnet går är osäkert men hälften får under 1500 meter och det är därför det regnar mer i Norge osv.
Vart regnet tar vägen är väl ganska enkelt att räkna ut. Varm fuktig luft från ekvatorn rör sig mot polerna för att avge vattnet för att återgå som torr kallluft. Det är bara den lilla corioliseffekten som gör att de viker av in mot land.
Om du jämför de lågtryck med nederbörd som tar sig in från Atlanten och lyckas ta sig över så stora hinder som Lapplands,Jämtlands och Härjedalsfjällen så inser du, helt logiskt, att vindsnurrorna inte förmår att hindra speciellt mycket.
Likadant med fuktig luft som förs in över land från havet, det borde isåfall vara väldigt blött och vattenrikt i de områden som täcks av vindsnurror, för det är väl inte så att fukten i luften försvinner i tomma intet p g a av snurrorna.
Om någon bygger vindkraftsverk länds kusten minskar inströmningen av fuktig luft över land och nederbörden minskar mycket logiskt.
Men vem skulle vara så dum att man försökte bromsa regn från att komma in över land.
Ett vindkraftsverk påverkar säkert 3 gånger höjden i luften. Det säger att ett verk på 200 meter påverkat upp till 600 meter och ett verk på 330 meter påverkar upp till 1000 meter.
Bara 50% av regnmolnen går under 1500 meter.
Det säger ju att 330 meters vindkraftsverk påverkar 33% av nederbörden som annars hade passerat förbi.
Det finns en lång rad exempel men det blir Scherrypicking ” California, Ethiopia Southafricka, Madagascar, India, Spain, Danmark och Sverige. som fått torka efter en kraftig utbyggnad av vindkraft.
Peter Forsberg: Vindar är rörliga luftmassor. Varm luft stiger. Då släpps svalare luft in från sidorna och är alltså vindar. Sådana uppstår av temperaturskillnader. Om det generellt blir varmare, minskar skillnaderna – och därmed också vindarna. Om det däremot blir kallare, ökar skillnaderna mot tropikernas varma luft. Det skapar mer och starkare vind.