Oskarshamn O3 med max effekt 1.450 MW startades 1985
”100 % fossilfri el” kan kosta lika mycket som 30 kärnkraftverk
Klimatpolitiken förutsätter att Sverige ställer om elsystemet för att bli ”fossilfritt” och utan kärnkraft till år 2050. Det är en helt omvälvande målsättning med många tekniska problem att lösa. Dock har politikerna varit tämligen diskreta beträffande kostnaderna för omställ-ningen. Det finns en beräkning som slutar på 1.554 respektive 1.638 miljarder kronor för två alternativa scenarier.
Nils Ronquist, tidigare vid AB Atomenergi i Studsvik, uppskattar att ett nytt Oskarshamn O3 skulle kosta 55 miljarder kronor i dagens penningvärde. Vi kunde alltså få 30 sådana för omställningens kostnader.
Följande relationer är också intressanta:
- Statsbudgeten 2020 omfattar 1.144 miljarder i intäkter.
- Kommunernas inkomstskatt 728 miljarder
- BNP 2018 uppgick till 4 834 miljarder.
Rapport från SWECO 2017
Skellefteå Kraft uppdrog åt konsultbolaget Sweco att studera frågan, vilket resulterade i en rapport 2017, som omfattar 49 sidor och är tillgänglig i sin helhet, klicka bara på den röda rubriken. Den inleds så här:
Förnybara alternativ såsom vind- och solkraft kommer att utgöra en viktig och stor andel i den framtida energimixen.
Det ena produktionsscenariot fokuserar på en lösning med landbaserad vindkraft och effekthöjning för den befintliga vattenkraften samt solkraft.
Det andra scenariot innebär en produktionsmix med land- och havsbaserad vindkraft, en betydande produktion från solkraft samt extra spetskapacitet i form av gasturbiner.
Gemensamt för de bägge lösningarna är att kärnkraften är avvecklad, att elanvändningen ökar, att transmissionskapaciteten både inom landet och till andra länder byggs ut samt att efterfrågeflexibiliteten ökar.
Det sistnämnda torde avse en av energiminister Ygemans ”Nyfunna kraftkällor”, som innebär att somliga industrier stänger ner, när elbehovet blir stort.
Välskriven men osäker
Rapporten är välskriven. Men den framhåller de osäkerheter som måste finnas i en studie av framtiden under 30 år. Detta och dess längd har gjort att jag inte haft tålamod att lusläsa den. Det omedelbart mest intressanta är kapitel 2.6.1, där behovet av investeringar beräknas. Dessa innefattar följande:
- Ny vindkraft 20 – 25 GW, d.v.s. 4.000 à 5.000 nya stora möllor. Beräkningen av ser ”märkeffekt” och ”tillgänglig effekt” anges till 13 %.
- Ersättning av gammal vindkraft. Rapporten antar en livslängd på 25 år, men Ronquist påpekar att dagens erfarenheter ofta är 10 – 15 år. Detta blir förstås en löpande kostnad i all framtid.
- Solkraft, 11 ̶ 22 GW. Här görs ingen bedömning av livslängd och ersättningsbehov.
- Ovanstående väderberoende kraftslag behöver reglerkraft, där i första hand vattenkraft förutsätts. Eftersom inga nya älvar får tas i bruk är tanken att dagens kraftstationer förses med fler turbiner, så att högre effekt kan tas ut temporärt.
- Kraftvärmeverk antas ge 4 GW och kommer väl då att eldas som idag, flis från Kanada och sopor, men inte med fossila bränslen.
- Scenario 2 förutsätter gasturbiner för 5,5 GW med en nyttjandegrad så låg som 1 %. Det blir alltså lite fossilt i alla fall.
- Stamnät och lokalnät förstärks. Det gäller även ledningar till grannländerna för export och import av el.
- Kraven på stabil spänning och frekvens behöver särskild ny utrustning, eftersom de tunga roterande massorna för kärnkraft och vattenkraft inte är med, då sol- och vindkraft producerar tillräckligt. Detta avser problem som inte förr nått den nivå som väntas, varför kostnaderna sannolikt blir högre än som antagits i rapporten.
Elpriser och lönsamhet
Rapporten ägnar rätt stort utrymme åt elpriser och deras variation över året samt konstaterar att de låga driftkostnaderna för vind- och solel kan orsaka lönsamhetsproblem för andra energislag. Däremot hittar jag inga argument för att en investerare skall satsa på ex.vis en anläggning med gasturbin.
I scenario 2 förutsätts en sådan stå redo med reglerkraft när det är vindstilla och mörker. I varje elnät bara MÅSTE säker leverans upprätthållas. Således behövs en gasturbin ibland. För en låg investering kan den leverera hög effekt snabbt, vilket gör den lämplig för regler-kraft. Men den har låg verkningsgrad och får en hög driftkostnad, se posten ”Efter kärnkraften: Gaskraft”.
Rapporten nämner en nyttjandegrad av 1 % d.v.s. under 88 timmar per år kan den få betalt för sin ström. I Tyskland monterade norska Statkraft ner en alldeles ny anläggning med gasturbin sedan de fått sälja ström bara 100 timmar på ett helt år. De hade ändå ett särskilt bra konkurrensläge, eftersom de brände sin egen gas från en egen gasledning.
Ingen sätter sina egna pengar i en anläggning som får betalt under bara 100 timmar av årets 8.760 timmar.
Beträffande gasturbinen accentueras problemet av att hela landet skall bli ”fossilfritt”. Då kan det ju inte finns några andra gaskunder, som är med om att betala en gasledning från Ryssland eller Norge. Den nakna sanningen är förstås att landet kan inte bli ”fossilfritt”, om vi skrotar kärnkraften.
Frågan är lika allvarlig för vattenkraft som reglerkraft. Tekniken är ideal för ändamålet och har ju använts i hundra år. Men det blir dramatiskt nya förutsättningar med vind- och sol-kraft som dominerande konkurrenter på marknaden. Deras effekt kommer att variera mellan 0 % och 100 % av elbehovet. Svängningarna blir ungefär de dubbla av de nuvarande. Det klarar inte dagens vattenturbiner. Fler måste installeras. De nya turbinerna får låg nyttjandegrad.
Men vem sätter pengar i en turbin som får sälja ström bara 100 timmar om året ?
Jag har aldrig hört någon politiker säga något som visar någon insikt i den problematiken. Skall de själva satsa de pengar som behövs ur skattebetalarnas fickor ?
Ren galenskap av en extremistisk regering
Vi har en regering som saklöst binder sig för att göra gigantiska satsningar utan att på allvar ha beräknat kostnaderna. Den tycks också vara beredd att skrota stora värden för medborgarna, bl.a. en stor del av bilparken, till kostnader som inte ingår i beräkningarna ovan.
Nu VET jag att koldioxid är NYTTIG istället för skadlig och att klimatet håller på att bli KALLARE istället för varmare. Och koldioxiden GÖR INGENTING åt klimatet.
Sture Åström
+ – + – + – +
by 
Ja, Kålle verkar lika (o)kunnig, som FN´s klimatpanel IPCC, om koldioxidens betydelse. Den har, precis som det står, ingenting med klimatförändringarna att göra. IPCC´s ”forskare” har uppenbarligen missat lektionerna i botanik (vetenskapen om växterna), liksom lektionerna om geologi (läran om jordklotets uppbyggnad). De är kanske kunniga i meteorologi, som har betydelse för väderprognoser. OBS! men inte klimatet för det är något helt annat. De har med andra ord inte helheten klar för sig. De verkar vara ett gäng ”navelskådare”.
Ökningen från 300 – 400 ppm (0,03 % – 0,04 %) har ökat fotosyntesen med ca 25 % och därmed också växtligheten och skördarna. Optimalt för de flesta växter är 600 – 800 ppm. Ökningen till detta skulle öka fotosyntesen med ytterligare 15 – 20 % och därmed ytterligare öka skördarna. En minskning av koldioxidhalten får motsatt effekt, d.v.s. minska skördarna och därmed orsaka svält/hungersnöd för en del av jordens växande befolkning.
IPCC och deras ”forskare” larmar också om att isen väster om Antarktis är instabil och smälter. Det är inte så konstigt då kontinentalsocklarna möts där och sprickor bildas, de s.k. tektoniska linjerna. Den vid Antarktis är en fortsättning på den som är väster om Sydamerika. Jorden flesta vulkaner finns i dessa sprickor. Sprickan vid Antarktis är en av jordens vulkanrikaste områden. Så det vore mer konstigt om inte isen väster om blir instabil. Öster om växer isen.
Mer känd för oss nordbor är kanske den atlantiska tektoniska linjen, som bl.a. passerar Island och fortsätter öster om Grönland där den också har ”sällskap” av golfströmmen.
Så IPCC´s prognoser passar bäst i papperskorgen.
Klimatförändringarna beror på jordens och solens förhållande till varandra och solens aktiviteter med bl.a. solfläckarna.
Energiewende kostar.
Energikrävande tyska företag som konkurrerar på den internationella marknaden ska kunna få ett årligt bidrag från och med 2023 för att kompensera för de högre elkostnader som avvecklingen av kolkraften innebär, enligt landets regering.
Regeringen ska också betala upp till 14 miljarder euro, motsvarande 147 miljarder svenska kronor, i finansiell hjälp till de koltunga delstaterna Brandenburg, Nordrhein-Westfalen, Sachsen och Sachsen-Anhalt, fram till 2038. Regeringen ska också vidta ytterligare åtgärder värda 274 miljarder kronor för att hjälpa brunkolregioner fram till samma år. Även anställda som drabbas av avvecklingen ska få ekonomisk ersättning fram till år 2043.
https://www.nyteknik.se/energi/tysk-miljardhjalp-infor-avveckling-av-kol-6984394
efterfrågeflexibiliteten
För några år sedan talades mycket om smarta elnät som skulle lösa alla problem med elen. Smarta elnät behövs bara då efterfrågan ska anpassas till elproduktionen dvs efterfrågeflexibiliteten. Efterfrågeflexibiliteten åstadkoms med prisökningar så att efterfrågan minskar (du har inte råd att köpa el just då). Alternativet är att man kopplar bort elförbrukare så att efterfrågan och produktionen stämmer (du kan inte koka kaffe när du vill).
Vi betalar på Teneriffa motsvarande 562 kr i månaden för ca 270 – 300 kWh. Det handlar om ca 95% fossil el. Jag såg en annons om ett kit: 9 kWh solpaneler med NiMh-batterier. Jag räknade ut att det skulle ta 13 år innan investeringen var betald. Solpanelernas verkningsgrad minskar ca 1% per år. Hur länge batterierna fungerar vet jag inte, ej heller hur mycket det kostar att byta ut dem. Hur som helst vill jag ha en möjlighet att koppla in mig till nätet om jag får problem. Vad kostar ett sådant kontrakt? Kommer det att finnas reservdelar inom 25 – 30 år? Ett större frågetecken är huruvida klimatet kommer att ändra sig. Temperaturen har enligt det spanska meteorologiska institutet fallit sedan 2015. Uppenbarligen beror det på ökad molnighet. Det kan vara en tillfällig svacka – eller inledningen till ett Grand Solar Minimum. I värsta fall kan molnigheten och kylan vara under 30 – 40 år! Jag konstaterar (mäter) att den vattenbärande solpanelen som ger varmvatten i huset ständigt kräver mer el på grund av molnigheten.
Om man har en panel som alstrar el eller värme, krävs det underhåll. Sedan 2015 regnar det så sällan att man regelbundet måste spola panelerna. Jag betalar gärna 562 kr per månad och sover gott.
Inomhus har vi f.ö. alltid 700-1000 ppm CO2-halt p.g.a. dålig ventilation. Vem mår illa av det? Växter gillar hög CO2-halt, människor lider inte av lite förhöjs halt.
Jordens temperatur har f.ö. inget som helst samband med CO2-halten utomhus.
SÅ DET SÅ. Är vi klara?
Kålle, du blir nog den första som faller ner död till marken när CO2 sjunker under 280 ppm (vilket det ju inte kommer att göra). Utan CO2 kan vi inte fortleva på jorden, skulle tro att 500-800 ppm vore optimalt.
Herregud vilket svammel. Jag blir rädd. Hoppas att det inte är alltför många som läser detta. NÅN kan ju tro det finns ett uns sanning i denna smet av lögner.
Alltså det sista i svamlet
“Nu VET jag att koldioxid är NYTTIG istället för skadlig och att klimatet håller på att bli KALLARE istället för varmare. Och koldioxiden GÖR INGENTING åt klimatet.”.
Det är ju så korkat så kråkorna faller döda till marken.
Lycka till i din bitterhet och villfarelse.
Borde det inte vara de ”förnybara” energikällorna som skall stå för kostnaden för reglerkraften, då torde det kanske bli kostnadsneutralitet. Jag misstänker att den reella kostnaden för förnybara energisystem inte blir så fördelaktiga som dess bransch nu hävdar.
Sverige behöver byta ut sin Regering. Det krävs någon som planerar för tillförlitlig energi. Kika på grannländer som misslyckats med sin energipolitik – Danmark och Tyskland.
De har nu Europas högsta elpriser.
Kommer industrierna i Europa att överleva med stigande energipriser? Vad behöver industrierna för att uppnå en nästan koldioxidfri produktion? Särskilt den energiintensiva industrin behöver ny teknik och produktionsprocesser för att komma närmare målen.
Tysklands miljöminister Svenja Schulze har fått hård kritik för sin “klimatskyddslagstiftning” (Klimaschutzgesetz) – inte bara från koalitionspartnern. Industrin är inte heller entusiastisk över det första utkastet. Stödprogrammet för ”avkarbonisering” i industrisektorn finns heller inte på plats. Stödprogrammet skall omfatta branscher inom den energiintensiva industrin, såsom stål, kemikalier, aluminium, glas och papper. De energiintensiva industrierna i Tyskland står för cirka 800 000 jobb – och samtidigt för en betydande del av de tyska koldioxidutsläppen.
Tillförlitlig energi får man från kärnkraft och från fossila bränslen.