Solen värmer marken. Atmosfärens turbulens för upp dess värme till tropopausen på c:a 11 km höjd
Där är trycket är en tiondel av det vid marken och temperaturen i storleksordningen minus 60 grader. Där strålar värme ut i rymden och balanserar så solens strålning. Från den höjden ner till marken komprimeras luften av gravitationen, så att medeltemperaturen där blir plus 15 grader. Någon verkan av halten koldioxid, “växthuseffekten”, har inte kunnat mätas.
+ – + – + – +
2020-02-04
Historiskt sett är koldioxid en bristvara i atmosfären trots sentida marginella ökning. Tidi-gare eror har globalt varit 5-10 grader varmare, haft flerfalt högre CO2-halt och haft rikare växt-och djurliv.
Mer värme och koldioxid får det att växa mer. Välkommen uppvärmning (återhämtning) sedan Lilla Istiden (ca 1300-1870) har gynnat Jordens liv och växtlighet. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Färre lider nöd och svält. Fler har fått det bättre.
Varma hav gasar ut, och kalla löser (absorberar) koldioxid. Sedan 2,9 miljarder år har långa och djupa istiders kalla hav löst det mesta av atmosfärens koldioxid från 80-90 procent ned till sentida 0,03-0,04 procent.
Sedan 2,5 miljoner år lever vi i en istid med fasta landisar på Grönland och Antarktis. Varmare mellanperioder mellan ett 40-tal nedisningar var minst lika varma som nu med i stort samma CO2-halter. Under nedisningarna har halten sjunkit till 0,02 procent eller lägre. Sådant tål bara härdiga växtslag.
Atmosfärens temperatur bestäms av värme från Solen, Jordens gravitation samt atmosfä-rens massa (oavsett dess sammansättning).
Koldioxid är växtlighetens livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre. Att försöka minska atmosfärens CO2-halt och gräva ned växtlighetens näring är att föra krig mot själva Livet.
Däremot skall vi hushålla med våra resurser och eliminera, minska, rena eller nyttiggöra skadliga utsläpp med modern teknik.
Tege Tornvall
Nätverket Klimatsans
+ – + – + – +
2020-02-04
Klimatfrågan sammanfattad
Tege Tornvall sammanfattar några kärnpunkter i klimatfrågan på kortast möjliga sätt.
+ – + – + – +
by 
Petter, vad gör en vetenskapsman? Jo, han letar efter om/hur saker samverkar. Ännu har inget kunnat visa att det finns någon koppling mellan CO2 i atmosfären och temperaturen i atmosfären. Henrik Svensmark har studerat kosmisk strålning och ett funnit ett intressant samband till låga moln. Jag har hittat uppgiften att den kosmiska strålningen har ökat 18% sedan 2015. Just nu sitter jag med en ulljacka. Orsaken är att de låga molnen dominerar nu förtiden. Det är kalt! Termometrarna här registrera att temperaturen började falla 2015. En slump?
https://www.dropbox.com/s/0w0f5zna3cpgnu6/Sk%C3%A4rmavbild%202020-02-08%20kl.%2017.23.54.jpg?dl=0
Björn: Ju mer man ökar CO2, desto mindre blir ökningen av påverkan. Men den ökar.
Idag läser jag i en nättidning: “Kald og tørr januarmåned på Kanariøyene”.
För bara fyra månader utlyste den kanariska ö-regeringen ett “klimatnödläge” som hade sitt ursprung i klimatomvandlingen – enligt experterna.
Är det något fel på klimatet? Har det något med CO2 att göra?
Nej, klimatförändringar är lika naturliga som väderförändringar och årstider.
Om man tittar på termometern ser man att temperaturen här minskar varje år från 2015.
Vad tänker ö-regeringen göra åt det?
http://www.canariajournalen.no/Nyheter/Kald-og-toerr-januarmaaned-paa-Kanarioeyene
Skrev i fel tråd :/
Björn vart fick du tag i datat? Varför har du inte medeltemp per år i grafen?
Till Svante Arrhenius försvar vill jag tillägga hans slutsats:
”Det råder ett logaritmiskt samband för koldioxidens klimatpåverkan.”
Den dag man man påvisa att koldioxiden verkligen har en klimatpåverkan är detta ett positivt besked. I praktiken kan man öka koldioxidhalten våldsamt mycket.
Ju mer man ökar desto mindre blir påverkan.
https://www.dropbox.com/s/d5grv8seu83ifl0/15.jpg?dl=0
Det är skillnad på debatter och chattar. I de förra baseras åsikter på presenterade fakta, inte bara på tyckande. Detta är inte en chat.
Sture: För att förtydliga: Mina åsikter går emot mer vanliga åsikter i Klimatsans inlägg. Det är väl poängen med debatter – att det finns olika synsätt?
Petter Wulff
Science is settled. IPCC vet redan hur klimatet fungerar och kan spå framtidens klimat. Vad är det du inte förstår?
Det är åsikter !
Kommentarer förutsätter att du bidrar med något konkret.
Atmosfären är ett system, där t.ex. (den globala) medeltemperaturen har intresse, om vi vill förstå systemet bättre.
Mätsystemet har successivt utvidgats och förbättrats.
Per, alla borde få uppleva en ”global uppvärmning” i verkligheten. När vi kör hemifrån (400 m.ö.h) ner till havet, känner vi lufttrycksförändringarna i öronen. Temperaturen ökar ca 0,6 grader varje 100 meter. Den digitala termometern i bilen visar att temperaturen stigit ca 2,4 grader vid havet. IPCC varnar för konsekvenserna om temperaturen stiger 1,5 grad om 80 år. Vi konstaterar att människorna vi havet tycks leva i största välmåga trots att deras medeltemperaturen är betydligt högre än vår.
Vi plågas inte av värme, tvärt om. Temperaturen har sjunkit varje år sedan 2015. Fortsätter det så, flyttar vi ner till havet.
Du får anstränga ditt sinne för proportioner.
Känn efter på pumpens främre ända !
Jag är ingen klimatalarmist eller hysteriker. Men tror inte kompressionen ökar temperaturen vid jordytan. Cykeldäcket blir inte varmare när man pumpar in luft. Kompressionen skulle i så fall vara en evighetsmaskin.
Peter Wulff: Vid ekvatorn/i tropikerna är det alltid varmt. Det är i tempererade zoner och närmare polerna som klimatet ändras. Global uppvärmning en grad betyder nästan ingen runt ekvatorn och flera grader på våra och motsvarande sydliga breddgrader.
Men det finns inget globalt klimat, däremot regionala klimatzoner. Att tala om en global medeltemperatur är föga meningsfullt. Den är bara medeltalet av vad som råkar ha mätts.
Frånsett iskontinenten Antarktis finns uppåt 80 procent av allt land på norra halvklotet. Där bor 90 procent av världens befolkning. Därför avser och gäller nästan hela klimatdebatten norra halvklotet.
Där finns flertalet landbaserade mätstationer, varav de allra flesta i välståndsländers befolkade delar. Jordens “medeltemperatur” är alltså medeltalet av dessa stationer, varav de flesta finns i eller nära större städer uppvärmda av mänsklig verksamhet. Den visar att det är varmare i städer än utanför.
Arrhenius noterade hur månljuset dämpades olika beroende hur lång väg det gått genom atmosfären. Hans beräkningar gav störst temperaturpåverkan vid polerna. Det är vad vi ser idag.
Med utgångspunkt av de får minutrar per dygn som jag låter mig irriteras av P1, gissar jag att man per dygn använder “uppvärmningen” minst tio gånger. Det är inte särskilt lyckat då den uppmätt temperaturen i verkligheten faller. Här beskrivs bedrägeriet:
https://youtu.be/hElTSfQEdsk
Arrhenius överdrev kraftigt denna verkan och trodde den kunde orsaka istider. Han räknade senare ned verkan. De senaste årens beräkningar (i datormodeller med antagande om ej bevisad förstärkande effekt av koldioxid på vattenånga) har undan för undan minskat s. k. klimateffekt av dubbel CO2-halt från runt fyra grader ned till runt en grad globalt.
Men det gäller inte bara koldioxid från mänsklig verksamhet utan all koldioxid i atmosfären. Andelen från mänsklig verksamhet beräknas till ca 4 procent. Störst tillskott kommer från Jordens inre via seismisk och teutonisk aktivitet över och framför allt under havsytan samt som utgasning från varmare hav.
Du upprepar den myt som sprids. Svante Arrhenius bevisade ingenting. Han gjorde beräkningar på andras antaganden och hypoteser, d.v.s. gissningar. Efter nio år konstaterade han att det blev mycket fel, så han halverade resultatet.
Det betyder i sig att resultatet är mycket osäkert.
Studier av verkliga mätningar på grannplaneterna visar att koldioxid inte har någon mätbar verkan på deras marktemperaturer. Du får försöka komma ihåg det till nästa gång.
Bra beskrivning av klimatsystemet.
Fast förnekandet av koldioxidens verkan är taget ur luften.
Att atmosfären absorberar värmestrålning konstaterades redan på 1890-talet, då Svante Arrhenius räknade på verkan av vattenånga och koldioxid och lade en grund för senare klimatarbete.