Figur 1. Bjørn Lomborg visar att omfattningen av bränderna i Australien har en tydligt minskande trend
Det finns således inget stöd för påståendet att de förvärrats av “klimatförändringarna” och då ännu mindre något skäl att minska på “utsläppen” av koldioxid.
Intrycket att bränderna blivit värre stämmer för de folkrika delstaterna New South Wales och Victoria. Men anledningen är politisk nonchalans mot vardagens erfarenheter kopplad till okunniga miljöpolitikers inbilska aktivism.
Australien är torrt med 60.000 bränder per år
Gammalt gräs, nedfallna löv och kvistar ruttnar inte. De bildar en mycket lättantändlig “matta” på marken som sprider eld snabbt.
Figur 2. Bränderna löper främst längs marken, där torra löv och kvistar ligger.
Urbefolkningen har i tusen år lärt sig att städa i markerna och att hålla brandgator öppna, för att begränsa brändernas spridning. Därför att bränder har man alltid haft. Något tusental bränder startas av blixtar varje år.
Figur 3. Man har länge haft en organiserad avbränning av undervegetationen vid lämpligt väder.
Därmed har man kunnat hålla bränderna under rimlig kontroll.
I biodiversitetens namn förbjöds sådan “städning” av markerna.
Figur 4. Inte ens omkring bostäder fick man städa bort skräpet
Bränderna har drabbat bebyggelse i en omfattning man inte sett förr. Det har också orsakat flera dödsfall.
Politisk inkompetens och nonchalans
Detta är alltså följder av totalt missriktad politik, som nonchalerat väl etablerade erfarenheter. För att komma undan ansvaret har politikerna sedan skyllt brändernas omfattning och katastrofala följder på “klimatförändringarna”. Något som är fullständigt omotiverat.
Figur 5. Den internationellt välkända miljöprofilen Jo Novas omdöme
I Sverige har vi också sådan inkompetens, men den har hittills främst drabbat elförsörjningen.
+ – + – + – +
by
Petter Wulff. Det brinner mindre och mindre i Australien (hela landet). Senaste sommaren har det brunnit mer än vanligt i de tätast befolkade delstaterna Victoria och framför allt New South Wales, pga att man kraftigt minskat att röja eller bränna bort undervegetation. Inte märkligt alls. Logiken finns.
Det blir ytterst märkligt med kopplingen till avbränning av undervegetation. Bristen på sådan ska förklara varför det brunnit så mycket. Samtidigt säger diagrammet att det så gott som aldrig brunnit så lite!
Vädret på Kanarieöarna kan sedan 2015 beskrivas med två ord: kallare och torrare. På Gran Canaria bekämpade man i augusti 2019 en skogsbrand som omfattade 6.000 ha. Området heter Valleseco (Den torra dalen). Hade man kunnat förhindra branden? Antag att man städade upp i skogen så att elden inte kunde sprida sig.
Man har nu beräknat insatsen för att rensa 30% av Gran Canarias skogar.
– 20.000 – 25.000 personer
– 7.000 – 8.000 Land Rover
– 15.000 motorsågar
– 300 ingenjörer.
Branden i Valleseco bekämpades av 700 personer och 16 flygplan.
Inte helt oväntat påstod politikerna att orsaken till branden var – klimatomvandlingen.
Förr i tiden samlade man i de långa tallbaren och använde dem som emballage till bananstockarna. Torra grenar förvandlades till ett praktiskt bränsle – träkol.
https://youtu.be/HvDgkxhsOHY
För den som vill bli lite mer påläst om dagens skogsbränder så kan jag rekommendera vetenskapens värld. Problemet är ganska komplext.
https://www.svtplay.se/video/25404251/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-32-megabranderna-det-globala-hotet?start=auto
https://www.svtplay.se/video/25507675/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-32-megabranderna-skogsbrandernas-hjaltar?start=auto