Dyr vindkraft visar på ett haveri för svensk politik

Nyckfull vindkraft och solel kräver nya kraftledningar och särskild, kostsam stabilisering av nät och frekvens.

Energipolitiken: Institutionaliserad galenskap !

Så har jag kallat “Energiöverenskommelsen” tidigare, och det har blivit ännu mer motiverat med den verkställda stängningen av en reaktor i Ringhals. En till skall stängas vid årsskiftet.

Egentligen behöver man inte mer än lite sunt förnuft för att förstå att nyckfull sol- och vindkraft aldrig kan stå för det mesta av elproduktionen. Vet man att det alltid förekommer vindstilla ibland, inser man genast att det behövs “pålitlig” kraft som back-up. Har man sådan, behöver man inte den nyckfulla kraften. Det behöver man inte räkna på. Den nyckfulla kraften är alltså en extra kostnad. Att vinden blåser gratis betyder inget jämfört med investeringen i maskineriet.

Aktivister inom Miljöpartiet och Centern har låtit fixa idéer och önsketänkande styra sig. Idéerna att såväl kärnkraft som fossil kraft är farliga för mänskligheten och önsketänkandet att “det blåser alltid någonstans”. Det senare är motbevisat om och om igen.

Sedan har de med politikens kohandel lyckats fösa de andra partierna i vardera blocket framför sig. I de länder som “gått före” Sverige på vägen till “förnybar” energi har elpri-serna fördubblats. Det kommer att bli resultatet även för oss, om kärnkraften avvecklas.

”Kostsamt misstag att avveckla kärnkraften”

Här vill jag referera till en synnerligen “tung” debattartikel i SvD med ovanstående rubrik (Klicka på den röda texten så kommer du direkt till artikeln, som ännu så länge inte har någon betalvägg.) Den är undertecknad av sex välkända auktoriteter på elsystem med en livstids erfarenhet från verkligheten och dess problem.

De inleder med en bitande kritik av den så kallade “Energiöverenskommelsen” mellan fem partier. Den antogs utan analys av dess konsekvenser, utan analys av kraven på effekt och energi i tid och rum eller på leveranssäkerhet och nätets stabilitet.

De presenterar begreppet EROI (Energy Return On Investment), som utgår från den mängd energi en anläggning kräver för att tillverkas och byggas inklusive dess krav på elnätet. Den jämförs med den mängd energi anläggningen sedan producerar under sin livstid. Följande tal anges:

  • 1,6 Solel
  • c:a 4 Vindkraft
  • c:a 75 Kärnkraft

I Sverige kan vindkraftens värde sänkas, eftersom byggandet sker längst i norr, vilket kräver extremt långa ledningar för distributionen. En del av strömmen skall ända till München. . .

Dubblade elkostnader

Sverige hade ett väl fungerande elsystem, d.v.s. en mättad marknad. Med subventioner pressade politikerna in mera kapacitet i form av vindkraft, vilket med självklarhet pressade ner priset på elbörsen. Nu pressas ännu mer vindkraft in på marknaden, varför politikerna beslutat att Vattenfall skall avveckla en del av kärnkraften med avsikt att vindkraften skall få lite bättre priser.

Men brukarna får betala mer, inte bara för skatter och elcertifikat, subventionerna till vindkraften, utan även för stora investeringar i ledningsnätet.

Ett vindkraftverk producerar i medeltal 20 à 30 % av märkeffekten och nära full effekt bara få timmar om året. Ledningarna måste dimensioneras för den maximala effekten, vilket betyder att dessa bara utnyttjas till 20 à 30 %. Idag belastar dessa kostnader alla producen-ter, inte bara vindkraften, vilket driver upp användarnas kostnader.

Författarna konstaterar att Sverige har gått från att ha bland världens lägsta elkostnader till att nu snabbt närma sig Europatoppen, Tyskland och Danmark, med mer än dubbelt så höga priser som Frankrike, där kärnkraft dominerar produktionen.

Politikens haveri

Allt som författarna beskriver har varit väl känt bland fackfolk. Om normal svensk praxis för viktiga utredningar följts, alla intresserade parter skall höras, skulle författarna ha varit med i de politiska diskussionerna INNAN beslut fattats. Detta gäller i särskilt hög grad för en fråga som har så genomgripande verkan på de flesta samhällsfunktioner som tillgången på el.

“Energiöverenskommelsen” utgör ett totalt haveri för den politiska processen i dagens Sverige.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

6 thoughts on “Dyr vindkraft visar på ett haveri för svensk politik

  1. Allt som subventioneras är inte lönsamt. Någon annan beräkning behövs inte. Sedan så kan det vara lönsamt för den som tar emot subventionen, men det är då alltid någon annan som förlorar på det. Så subventioner är helt enkelt ohederligt.

  2. Jag brukar roa mig med att se hur stort bidraget från vindkraften är på Teneriffa.
    Vi kan inte uppkopplade så att vi kan åtnjuta “överskottet” från svensk vindkraft på vår ö.
    Förbrukningen kan man följa här:
    https://demanda.ree.es/visiona/canarias/tenerife/total
    Idag på morgonen den 15 april 2020 gjorde en vindpust kl 3:50 att bidraget från vindkraften toppade på 1,76%.
    Vi har en hamn där vi egentligen skulle ta emot naturgas. Tanken var att med naturgas skulle luften bli renare och kostnaden för elproduktionen skulle minska 27%. Emellertid finns det en samling röda och gröna individer som stoppade projektet. Skälet var att naturgasen skulle störa satsningen på “förnybar energi”. Att vindkraft skulle vara det billigaste sättet att producera ny el skulle jag vilja se en beräkning på. Jag håller emellertid med om att vindkraften är förnybar då möllorna och deras fundament måste bytas ut efter ca 25 år.

  3. Igår (13 april) var ett blåsigt dygn. I el-område 2 var priset nere på 2,52 öre per kWh. Senaste veckan 4-5 öre per kWh. Kan inte bli något över för vindkraftsproducenter. De överlever kanske enbart på subventionerna?

  4. Vindkraft förfular miljön och är en effektiv mördarmaskin till att slakta mängder med insekter, fåglar och fladdermöss. Utan statliga subventioner skulle vindkraften vara helt död, ekonomiskt.

  5. Vindkraft är det billigaste sättet att producera ny el. Ny vindkraft byggs på samma ställen där vattenkraften tidigare byggdes ut. Tycker författaren av vi borde ha avstått från vattenkraft eftersom det var långt mellan forsarna och där elen skulle användas? Genom att vattenkraft och vindkraft finns på samma platser kan elledningarna söderut nyttjas effektivt. När det blåser mycket går det främst vindkraftsel i ledningarna. När det blåser mindre levereras i huvudsak vattenkraft.

  6. “det blåser alltid någonstans” men vindkraftverken är för låga för jetströmmen som är en kraftig, relativt smal luftström i atmosfären på omkring elva kilometers höjd.

Comments are closed.