Vingespidsen for havvindmøller vil kunne nå op til 300 meter over havoverfladen, og møllerne vil kunne placeres på op til 40 meters dybde
Grøn omstilling
Kalkuler og regnskaber interesserer normalt ikke de ædle, der vil redde menneskeheden og først og fremmest Verden, så intet under, at de nu forlanger, at de penge, staten vil pumpe ud for at redde noget så tarveligt som økonomien, skal bruges bl.a. til bygning af nye vindmølleparker.
Folketinget har i sin alvisdom besluttet, at der skal bygges nye havvindmøller med en kapacitet på 12 GW. Disse vil i gennemsnit yde ca. det halve, 6 GW. Varierende vildt og uforudsigeligt mellem 0 og 12 GW. Går man ud fra prisen for Hornsrev 3, vor seneste havvindmøllepark, kan dette beregnes at ville koste 250-300 milliarder kroner. Imellem 40.000 og 50.000 kroner per indbygger.
Danmarks elforbrug i 2019 var i gennemsnit 3,9 GW varierende med god forudsigelighed mellem 2,1 og 6,1 GW. Og har i øvrigt i mange år haft en faldende tendens, især målt per indbygger. Fra i gennemsnit 746 Watt per indbygger i år 2000 til 673 Watt per indbygger i 2019. Så man kan vel i al fredsommelighed konstatere, at vindmølleindustrien er bedre til at sælge vindmøller end til at sælge strøm. Den vil ellers få noget af en opgave med at sælge de ekstra 6 GW.
Et eller andet må der jo skulle investeres i nye, elforbrugende enheder og fordelingsnet, når strømforsyningen øges med i gennemsnit 1,5 gange Danmarks nuværende forbrug. Og de nødvendige batterier, af hvilken art de nu måtte blive, er heller ikke billige.
Vinden varierer ikke kun fra time til time. I 2019 varierede vore 1,7 GW havvindmøllers gennemsnitlige ydelse per uge mellem 0,16 GW i uge 31 og 1,3 GW i uge 49. Så den dag vi alle kører Tesla, må man håbe, at meteorologerne kan lave nogle bedre forudsigelser, så vi kan planlægge vore ferier efter, hvordan vinden blæser.
PS. For 250 milliarder kroner ville vi kunne få omkring 7 GW kerneenergi. Dvs. at kernenergi er billigere end vindenergi, og vi behøvede ikke at bekymre os om ukontrollabelt svingende ydelser.
PPS. Hvorfor skal vore politikere opføre sig som psykotiske børn sluppet løs i en legetøjsbutik?
Civilingeniør Søren Kjærsgård
Grenaa
+ – + – + – +
Politisk beslutskraft
De som larmar om klimatet menar att när politikerna nu visar beslutsamhet inför Corona-krisen skall de fortsätta på den inslagna vägen för att “rädda världen”. Men de enorma förlusterna som uppstått på grund av nedstängningen av så många samhällsfunktioner kan nog få även alarmistiska politiker att tänka efter.
Man kan hoppas att de inser hur orimligt det vore att stapla ytterligare enorma kostnader ovanpå de kostnader viruset orsakat. Det skulle betyda att jätteprojekt som den nya jättelika mölleparken i havet skjuts på framtiden. Så har Vattenfall gjort för ett av sina projekt.
Sedan hinner nog verkligheten ikapp. Våra redovisningar av bevisen för bluffen om “klimatkrisen” börjar läcka ut i pressen. De vi möter “på gatan” är ofta skeptiska. De har noterat hur media vilseleder även om andra teman. Hela “korthuset” klimatforskning hinner rasa innan ekonomin blir så normal att de extrema kostnaderna för “fossilfritt” kan börja diskuteras igen.
Så jag tror att det blir inga nya möllor alls !
by 
@ Bengt Hellman
Ni skriver att staten “öser pengar” på följdverkningar av coronakrisen och att SAS har att förvänta ett liknande tillskott.
1. Staten är ju delägare i SAS.
2. Corona och dess följdverkningar på ekonomin är ju reella till skillnad mot ett fiktivt hot om CO2 och dess inverkan på vårt klimat.
3. Rent allmänt gäller för mig en enkel grundregel; “två fel blir inte ett rätt”. Därav kan uteslutas att subventionerad el är rätt.
De 73% som Ni hänvisar till i Sifos undersökning, påminner mig om det falska i att påstå att 97% av forskare och vetenskapsmän är helt överens om människans menliga utsläpp av CO2 och dess följdverkan för vårt klimat.
På den listan av forskare fanns Musse Pigg med om jag inte missminner mig.
Med vänlig hälsning.
Jag är för marknadsekonomi. Marknadsekonomins nackdel är att den inte tar hänsyn till externa effekter som försurning, giftutsläpp och klimatförändringar. Det är politiken uppgift att göra detta. Det är därför det finns koldioxidskatt m m.
Skatterna har ju även i uppgift att finansiera gemensamma satsningar. Saten öser just nu ut hundratals miljarder för att lindra verkningarna av coronakrisen. Dessa pengar måste förr eller senare hämtas igen.
Idag finns en elskatt för elkonsumenter på 35,3 öre/kWh. Den höjdes efter energiöverenskommelsen för att sänka skatten på kärnkraft och vattenkraft. Samtidigt finns omfattande subventioner till fossil verksamhet. Just nu öser staten in pengar i t ex. SAS.
Driftkostnaden för vindkraft är i storleksordningen 10-15 öre/kWh. Totalkostnaden beror på när verken byggdes. Äldre verk var mindre effektiva och dyrare att bygga. Moderna verk har mindre kostnader och kommer i bra lägen komma ner i kostnader under 30 öre/kWh.. Därför är branschen och regeringen överens om att ta bort stödet till ny vindkraft på land efter 2021.
Det finns ett starkt stöd för fortsatt vindkraftsutbyggnad. Sifo frågade under perioden 5–17 februari 2020 ett representativt urval av 1000 svenskar Tre av fyra personer, 73 procent, anser att det vore bra att bygga ut vindkraften så den motsvarar cirka halva elanvändningen.
@ Bengt Hellman.
Den vindel som produceras skall ju också göras tillgänglig konsumenten, och det förefaller vara smartast att sköta via marknadsmässiga medel. Motsatsen står att finna, (där staten bestämmer priset) och det kallar vi då en planekonomi.
Är vi överens så långt.
Jag anser att varje åtgärd från politiskt håll vare sig det gäller olika stödformer eller skatteuttag för specifika källor, är ett steg mot planekonomi.
Det är min åsikt.
Därför blir vindkraftsägarnas ovilja att klart redogöra för faktiska produktionskostnader där också “lokets kostnader” (baskraften, svängmassan) i formen regulator till gagn för de intermittenta kraftslagen,, en besvikelse.
Och tillyttermeravisso dessutom ej seriöst, om man som enskild aktör vill bygga ut sin marknadsandel.
Däri ligger mitt problem med acceptansen för vindkraftsetableringar utöver det som systemet kan anses hantera.
Med vänlig hälsning.
Nu skrev jag inte att Danmark är ett exempel på en väl fungerande marknad utan att Danmark är ett bra exempel på att det fungerar utmärkt även med hög andel intermittent elproduktion.
Danskarna är pionjärer inom vindkraft. Värdens största vindturbintillverkare Vestas är Dansk. Vindkraften skapar massor av jobb och exportintäkter till Danmark. Men detta kommer till ett pris. För att få igång vindkraftexpansionen betalar danskarna en del. De tar de dyra utvecklingskostnaderna. Sverige kommer senare. Vi har ingen vindturbintillverkare, men svenska företag levererar till vindkraften. ABB bygger kraftnät och elektriska komponenter. SKF säljer kullager o s v. Danmark har haft betydligt generösare stöd till vindkraft än Sverige. Elcertifikatsystemet i Sverige har varit ett betydligt snålare system och missgynnat tidiga investeringar.
Utvecklingen av ny teknik går inte av sig själv. Någon måste ta utvecklingskostnaderna. Svenska staten satsade i dagens penningvärde hundratals miljarder på att få igång kärnkraften. Nu har det tack vare Danmark kommit bättre teknik med vindkraft som producerar elen till ett lägre pris och utan risker för härdsmältor, katastrofer och avfall som ska hållas borta från mänskligt liv i 100 000 år. Hatten av för Danmark.
@ Bengt Hellman.
Om nu “svängmassan” saknar den betydelse som jag anför i mitt ställningstagande gällande nackdelarna med intermittenta kraftslag, ja, då är ju saken inget problem.
Personligen finner jag det värdefullt att strömmen som levereras mitt hushåll, håller rätt frekvens hela tiden, för att undvika skador på all elektronik som normalt förekommer i ett Svenskt hem.
Vad gäller automatiseringsgraden hos VKV är det också personligen en intressant fråga, då jag själv har min utkomst från en av världens största (danska) tillverkare som driftstekniker sedan 20 år.
Det är snart slut på det, då ynglingar med bättre fysiska egenskaper tar över.
Jag tror att jag snart är äldst på företagets driftenhet.
Med vänlig hälsning.
@ Bengt Hellman
Ja, att kriser samverkar är ju kanske inget nytt under solen, så visst, pris på energiråvaror som el, olja, gas, ved, varierar med tillgång och efterfrågan.
Gör det nu, och förväntas också i framtiden så vara.
Marknadens spelregler kallas det väl.
Personligen finner jag politisk klåfingrighet vara en av de mer betydande krisskapande företeelser som marknaden har att hantera.
Elcertifikaten är en rent politiskt skötebarn, som kostar oss konsumenter en massa extra än vad som kan anses vara motiverat med marknadens villkor.
Nästan lite komiskt att Ni just nämner Danmark och vindkraftsetableringar där som ett bra exempel på en väl fungerande marknad.
Då undrar jag naturligtvis om Ni har läst artikeln här ovan i tråden där civ.ing. Sören Kjärsgård uppenbarligen visar prov på en avvikande åsikt jämfört med Er i den frågan.
Den finns ju nära till hands, bara att scrolla upp till toppen på denna sida.
Med vänlig hälsning
Vindkraftgenererad el kostar inte skjortan utan är det billigaste sättet att tillföra ny el. Du tycks tro att de internationella investerare som väljer att investera i Vindkraft i Sverige är dumbommar.
Svängmassan har ingen betydelse för att kompensera för när det inte blåser utan handlar om att skapa tröghet i systemet på sekundnivå så att inte frekvensen i elsystemet varierar för mycket.
Danmark är ett bra exempel på att det fungerar utmärkt även med hög andel intermittent elproduktion. De har närmare 50 % vindkraft i sitt system, något som också Sverige kommer att ha om 20 år.
Självklart krävs infrastrukturrör att leverera el. Men, när man ha den är kostnaden för driften mycket låg med vindkraft då verken är automatiserade och till största delen sköter sig själva utan behov av dyrt bränsle.
Just nu är elpriset rekordlågt för att kriserna samverkar. Klimatkrisen har gett en varm vintrar vilket minskat behovet av uppvärmning. Coronakrisen minskar industriproduktionen och industrins behov av el. Till det tillkommer att Norge under vintern fått mycket nederbörd och har behov av att exportera el. Utbyggnaden av vindkraft är också större än nedstängningen av olönsam kärnkraft.
Du skriver att det inte är några sakfel i ledaren. Där skriver du om elcerifikatpris på 10 öre/kWh. Det är länge sedan priset var på den nivån. Idag är spotpriset på 1,5 öre/kWh.
@ Bengt Hellman.
Elpriset är extremt och “nedtryckt” mellan varven, och en betydande orsak till detta fenomen på elmarknaderna är enligt alla bedömare en allt för stor andel intermittent elproduktion. Vindkraftsgenererad el kostar skjortan med hänsyn tagen till att den är beroende av flexibel svängmassa i systemen att för kompensera med då det inte blåser.
Ser inget sakfel i den ledaren jag refererade till.
Där beskrivs ju detta förhållande på ett enkelt sätt, utan några synpunkter.
Driftskostnader som Ni hänvisar till motsvarar “10-16 öre/kWh.
Krävs ingen infrastruktur för att leverera det driften producerar?
Med vänlig hälsning.
Ledaren innehåller en rad fel. Det största felet är att utgå från att dagens extremt nedtryckta pris kommer att bestå. Tittar du på till vika priser framtida el i Norden säljs för de kommande tio åren ligger priset just nu på kring 30 öre/kWh.
Vindkraftens driftkostnader är 10-16 öre/kWh.
Norge och Danmark bygger kablar till Storbritannien och Tyskland. Detta tas i drift de närmaste åren. Sverige bygger ledningar till Finland och Tyskland. Elmarknaden i Europa kommer att alltmer byggas ihop.
När vindkraftverk får miljötillstånd för att byggas bestäms hur pengar ska sättas av på spärrat konto för rivningskostnaden. Det finns därför pengar avsatta för återställande. Det finns inget behov att gräva upp vindkraftens fundament när parkerna ligger i skogsmark. Det som ligger ovan mark tas bort. Fundamentet under mark, som innehåller sten och grus blir kvar i marken.
Energiforsk har tittat på kostnaden för kärnkraft som byggs nu i EU och USA, Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh.
Energimyndigheten har 2017 i rapporten Vindkraftstatistik tittat på kostnaderna för ny vindkraft. De beräknar att “produktionskostnaden för vindkraft år 2020 att uppgå till cirka 0,36 kr/kWh.” De som vill titta på hur de räknar kan läsa rapporten http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/officiell-statistik/statistikprodukter/vindkraftsstatistik/vindkraftstatistik-2017.pdf
@ Bengt Hellman.
Jag konstaterar att Ni ej lyckas verifiera era påståenden om vind-genererad el och produktionskostnaderna därför. Synd, då det hade varit verkligt intressant att ta del av de kalkyler som ligger till grund för påståendet att vind-el har de lägsta produktionskostnaderna alla kända alternativ inräknade.
Här en översiktlig ledare som tangerar ämnet:
https://www.realtid.se/kronika/vindkraften-en-ekonomisk-katastrof?fbclid=IwAR13az6gdECgYSR3xPEOAcajGNqAKzgU_0osb4GEBFT-Fe8n_NWJwtL10Ck
Hur lyder er kommentar till denna?
Med vänlig hälsning.
@ Bengt Hellman.
Undermåligt!
Finns där inget realt exempel på faktiska kostnader för framställan av el i existerande bestånd av vindkraftverk, som då styrker er teori om att det utgör den billigaste produktionsättet för användbar el enligt kravspecifikation?
Har Ni inget bättre då att referera till än förmodad kostnad för nyetablering i en framtid? Dessutom då av en inte helt oberoende( för att inte överdriva) aktör med intressen i Svensk energiförsörjning.
Kom igen när Ni funnit källa som styrker ert påstående att el framställt via vindturbiner har den lägsta kostnaden jämfört med andra existerande alternativ.
Med vänlig hälsning.
Att vindkraft är den billigaste nya elproduktion som kan byggas har till och med Svenska Kraftnät insett. Så här skriver de i sin långsiktiga marknadsanalys 2018 “Vindkraft är det kraftslag som kräver lägst elpris för att kunna motivera nyetablering och följaktligen det kraftslag som ser den största tillväxten fram till år 2040 i samtliga scenarier. ” De räknar i huvudalternativet med 82 TWh vindkraft 2040.
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2019/langsiktig-marknadsanalys-2018.pdf
Enligt norska Statnett finns möjligheter att öka effekten i den norska vattenkraften med 30-40 GW utöver den effekt som finns tillgänglig idag.
Stort potensial for økt effekt og pumpekraft
Det er i hovedsak to aktuelle tiltak som kan gi mer fleksibilitet i et vannkraftverk – øke installert effekt og pumpekraftverk. Effektutvidelse gjør det mulig å øke maksproduksjonen i perioder med høye priser og redusere brukstiden. Avhengig av magasinkapasiteten kan det siste øke mulighetene for å unngå å måtte produsere i perioder med lave priser som følge av for lav generatorkapasitet. Ulike rapporter anslår at det teknisk-økonomiske potensialet for å øke kapasiteten i norske vannkraftverk er mellom 10 og 20 GW (NVE 2011, SINTEF 2011). Det er også mulig å øke effekten i svenske vannkraftverk.
Investeringer i pumpeanlegg innebærer i tillegg til økt effekt også muligheten for å pumpe opp vann til et høyereliggende magasin på et gunstig tidspunkt, og dermed ha muligheten til å produsere vannet til en høyere pris. Som et eksempel starter snøsmeltingen typisk nederst i vassdragene, og da er nytten stor av å kunne pumpe vann fra små magasiner og opp til de større magasinene. Med dette blir evnen til å bruke vannet når prisen er som høyest enda større enn hvis man kun øker den installerte effekten. Per dags dato er pumpekraft lite utbredt i Norge og de få pumpene vi har blir brukt til sesongpumping, hvor man lagrer vann fra flomperiodene på våren og slipper vannet løs igjen på høsten og vinteren. Effektpumping, der man utnytter prisforskjeller innad i døgnet eller uken, er ikke i bruk i dag. CEDREN og FoU-prosjektet HydroBalance har vist at det er et teknisk potensial på minst 20 GW for pumpekraft i Norge (CEDREN 2016).
file:///C:/Users/admin/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdge_8wekyb3d8bbwe/TempState/Downloads/2018-Fleksibilitet-i-det-nordiske-kraftmarkedet-2018-2040.pdf
@ Bengt Hellman
Hur ser det ut nu igen?
Ni påstår att vindkraftsgenererad el är det billigaste produktionssättet.
Jag hyser tveksamhet om det verkligen stämmer med verkliga förhållanden.
Upplys mig gärna, då jag är intresserad i allmänhet, och av energifrågor i synnerhet.
Men, det kanske inte är så enkelt att verifiera det påståendet, det kanske bara är dumt och onödigt.
Mvh.
I Storbritannien har man ett program för subventioner till dieselaggregat, som placeras vid vindkraftparkerna.
Elcertifikaten är också ett sätt att ge vindkraften extra inkomster. Utan certifikat och subventioner så är vindkraft icke lönsamt.
@ Bengt Hellman
Jag får väl lägga till att:
Det vore mer än dumt att låta anlägga dieselgeneratorer vid vart och enda vindkraftverk.
Men, det synes tveksamt att många, däribland Ni ej accepterar skillnaden på intermittenta kraftslag och de kraftslag där drift kan planeras.
Jag får väl utgå från att Ni läst artikeln jag länkade till, då Ni kommenterat på den sidan,
så min hänvisning till er att läsa den, är mer för andra läsares information.
Men det vore intressant om Ni kan verifiera påståendet att vindkraftsel är billigare att producera än de traditionella kraftslagen.
Jag tvivlar på att Ni kan det!
Mvh.
@ Bengt Hellman
Lite att läsa ;
https://second-opinion.se/behovs-tillfalligt-stopp-for-vindkraft-i-norr/?fbclid=IwAR26ypkKfuikQ86zskbdA4G1seMCd2rp3qruN04In8xKtaV86a97vdmeGZo
Jag är tveksam till att norsk vattenkraft räcker till alla önskemål, bl.a effektreglering för EO 1 och 2 i Sverige.
Jag tror mer på uppgifterna i artikeln ovan än dina overifierade påståenden.
Mvh.
Att bygga dieselgeneratorer vi varje vindkraftverk är ungefär lika dumt som att bygga dieselgeneratorer vid alla andra kraftverk. Inget kraftverk levererar el hela tiden, inte heller kärnkraftverk. Det som är viktigt är att det totalt sett finns tillräcklig effekt.
Effektutbyggnader i vattenkraften och förbättrad uppkoppling mot Norge som har mycket vattenkraft är viktiga åtgärder för ökad effekt. Flexibel användning som förskjuter elanvändning från laddning av bilbatterier, el till värmepumpar mm bort från den mest belastade timmen är viktiga åtgärder för att få ett kostnadseffektivt elsystem.
Ny vindkraft som beslutas nu behöver inga statliga subventioner.
Det som byggde tidigare och har mer än dubbelt så höga kostnader som det som byggs nu behöver få det stöd som de har blivit lovade. De har blivit lovade stöd i 15 år. Sedan kan de fortsätta att driva verket i 10 år till utan stöd.
@Bengt Hellman
Om nu vindkraften är billigast som du påstår varför måste den då ha statliga subventioner?
# Bengt Hellman.
Om kravet på en dieselgenerator vid var enda uppförd vindmölla, för att då producera elen när det inte blåser, genomfördes, skulle kanske vind-elens pris framstå i en mer lättförståelig skepnad. Det finns generellt krav på leverantören att generera den effekt som efterfrågas, för varje sekund/timme/dygn/år.
Detta klarar inte vindkraften hur gärna vi än vill.
Har läst Lennart Söders rapporter och kan intyga att han kan räkna och att kostnaden för elproduktion när det inte blåser ingår i hans kalkyler. Vindkraft blir ändå billigast.
Ju mer vindkraft som byggs ut desto lägre blir elpriset. Så fungerar det på elmarknaden. Om utbudet ökar sjunker priset.
Har läst Lennart Söders rapporter och kan intyga att han kan räkna, vilket man inte alltid kan säga om hans kritiker.
# Evert.
Mycket riktigt är det så att skillnaden mellan effekt och energi är fundamentalt ointressant bland stora delar av befolkningen och därmed också beslutsfattare.
Har man inte den ringaste aning om dessa fundamenta inom fysiken, bör man hålla sina tankegångar för sig själv, och söka vidare i det gedigna materialet av upplysning som finns oss alla tillhanda.
Man blir mörkrädd.
En sak till. Det blir alltid lite otydligt när det resoneras el. Politiker tycks helt omedvetna om skillnaden mellan energi och effekt.
När man hävdar att vindkraft är billigare än kärnkraft ska man vara tydlig med om man avser kostnad per installerad effekt eller kostnad per producerad energimängd. Ett vindkraftverks livslängd är 15 – 20 år. Ett kärnkraftverks 50 – 60 år.
Lennart Söders trovärdighet är nog på Petter Wulff-nivå. Hans forskningsrapport om att Sverige klarar 100 procent förnybart från väderberoende elproduktion finns i två utgåvor. Den försa ficks så rejält på tafsen att den måste revideras.
När Söder sedan vecklade in sig i hur det skulle vara genomförbart ledde det till planekonomiska regleringar och troligen nödvändigt förstatligande av all elproduktion på nivå som skulle fått Sovjetmodellen att blekna.
Vad jag förstår, eller kommer ihåg, var det tekniska resonemang och inte en fråga om vilken kostnadsnivå vi skulle landa på. Ekonomi avhandlades som hur man skulle hantera styrningen av systemet med att få producerande enheter att producera bara när det behövs utifrån vad vädret bestämmer.
@Blacken
Det tror jag inte, PW levererar den ena dumheten efter den andra utan att backa upp det för fem öre. Han skiter i att debattera, det är inte hans grej, han bara vräker ur sig dumheter utan att ta något ansvar för det genom att debattera ärligt. Verkar som det är nåt personligt mot Sture Å.
Om PW nu vore så påläst och duktig så är det märkligt att han aldrig syns till på Klimatupplysningens sida, men han kanske är portad där för sina lågkvalitativa inlägg.
@Kjell Lindmark.
Det beror “nog” på att han så smått har börjat inse att med sitt “resonemang” har målat in sig i ett hörn, med en färg som aldrig torkar.
@Petter Wulff.
Och hur mycket subventionerar staten kostnaden för vindkraften tro? Hur mycket kostar inte den vårat djurliv? i antal döda fåglar, fladdermöss, insekter mm,mm, är det värt priset tycker du? Hur är det med skadorna på miljön för framställning, konstruktionen och byggnationen av snurrorna?
Lägg sedan till alla som blir sjuka och dåliga av frekvensen som bladen ger när dom snurrar, WHO varnade för det i en rapport i FN, men som vanligt så hade dina gelikar dribblat bort den totalt.! Är det värt den kostnaden tro? med tanke på vad man får för det priset.
Ovanpå det så är skiten ineffektivt om vi ska behålla vårat samhälle som det är.
@Björn
Petter Wulff som är så insatt borde väl ge svar på tal och redogöra för hur det ska gå till, men han är tyst som muren.
Svensk Vindkraftförenings stämmodag 2015 inleddes med utnämningen av årets vindkraftpris. Priset tilldelades Lennart Söder som presenterade en rapport, ”På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige”.
Enligt rapporten är det tekniskt möjligt att integrera 60 TWh vind- och solkraft i Sverige – motsvarande 40 procent av den svenska elproduktionen. Lennart Söder påstår vidare att vi måste vi ha el även vid låg vind och kallt väder, men att det inte kräver kärnkraft.
Låt oss titta på ”Svensk el mars 2020”,
https://klimatsans.com/2020/04/02/svensk-el-mars-2020/
Sol och vind stod för 9,3 TWh, kärnkraften för 15,7 TWh. Tänker Lennart Söder driva Sverige med hjärnkraft vid stiltje?
@Petter Wulff
Bravo, “det har han säkert!” Upp till bevis nu, visa upp hans beräkningar och hur han motiverar det? Det är inte jag som ska kolla det, det är du som påstår som ska visa att det du säger är korrekt. Annars är du en bluff som jag tidigare påpekat. Upp till bevis nu Petter Wulff.
Det blir spännande att se vad P. W. kan redovisa hur prof. Söder har sammanställt sin forskning om olika energislags kostnader.
För det fall hans forskning renderat i ett resultat som visar på vindkraftens kostnadsfördelar i förhållande till KK. kan man ju undra över subventionsgraden till vindkraft och varför den övh. finns.
Spännande att se Peter.
Du refererade till Söder. Då är det din skyldighet att redovisa fakta. Du kan inte begära att andra skall göra det.
Sätt igång !
Kjell L: Det har han säkert. Men undersök gärna förutsättningarna.
@Petter Wulff
“Professor Lennart Söder, KTH konstaterade i höstas att ny vindkraft är billigare än ny kärnkraft.”
Konstaterade!!!? Var är beräkningarna och underlagen till beräkningarna? Har denne Lennart Söder tagit med backup-kraften som erfordras när det inte blåser? Inklusive nya kraftledningar som erfordras för distributionen? Eller de kostnader som uppstår när det blir elavbrott på grund av stiltje. Eller de betydligt högre priser som konsumenterna ska betala för denna “omställning”?
Hvem kan fremlägge ärlige regnskaber for vindmöller?
Og angive omkostninger ved at anvende en uforudsigeligt varierende elforsyning?
Professor Lennart Söder, KTH konstaterade i höstas att ny vindkraft är billigare än ny kärnkraft.