Enercons vindkraftverk har en egen konstruktion utan växellåda vilken därför blir “tjock”.
Kollapsen av den tyska marknaden har försatt företaget på obestånd. De annonserar en minskning av arbetsstyrkan med 3.000 anställda. Det har redan fått följder för tillverkningen av torndelar i Landskrona.
Likviditetskrisen har man löst genom att Credit Suisse Energy köper 85 % av projektet norra Markbygden II för €200 miljoner, c:a 2,2 miljarder kronor. Det gäller 63 vindkraftverk av typ E-138 EP3 med rotordiametern 138,5 meter och märkeffekten 3,5 MW, d.v.s. totalt 220,5 MW. De förväntas producera 657 GWh per år.
Vindkraftverkens rotorer med långa vingar måste rotera långsamt, storleksordningen 20 varv per minut, rpm. De flesta tillverkare kopplar då rotorn till en växellåda, som varvar upp till kanske 900 rpm. Det kräver många högt belastade kugghjul. Då kan en generator med vanliga dimensioner kopplas till.
Växellådan är ofta den komponent som kräver underhåll och begränsar livslängden. Enercon har därför utvecklat en konstruktion utan växellåda. Den har en generator med ett mycket stort antal poler för att klara det låga varvtalet. Generatorn får då en stor diameter.
Sedan kan man undra om de lyckas få betalt för denna exklusivitet. De flesta kunderna märker ingen skillnad mot konkurrenterna förrän dessas växellådor pajar efter 15 – 20 år. Då har många av de ansvariga både hos tillverkare och kunder hunnit gå i pension. . .
+ – + – + – +
by
Tror att energiförlusterna blir för hög. Annars hade vi nog sett en sådan lösning.
Borde det inte gå att få ner kraften med hydralik så man slapp att ha den tunga generatorn högst upp? Generatorn kunde då placeras på marken och drivas med lämpligt varvtal. Borde bli både säkrare och billigare, eller hur?
Till vindkraftverkens stora svagheter hör den enorma generatorn. Den väger 100-200 ton 100-150 meter upp i luften, vilande på ett smalt och högt torn och utsatt för väder och vind. Ingen ingenjörsteknisk fullträff, precis!
Jag är glad att jag inte är kund hos Crédit Suisse.
Men vad är svenska banker kapabla och beredda till?