Samarbete skall råda bot på effektbristen i Uppsala

Foto: Andrew Friberg, Wikipedia

Facktidskriften “Nordisk Energi”, NE, har i sitt nummer 3 flera artiklar om de problem som kan förutses för elsystemet. Sidan 31 har rubriken under bilden ovan. Ingressen lyder:

Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun och Region Uppsala samarbetar med Energimyndigheten för att råda bot på utmaningarna med effektbristen i regionen.

(Med kursiv text markerar jag citat från artikeln.)

Uppsalaregionen står inför en stor utmaning. 33.000 nya bostäder skall byggas i Uppsala kommun, och fler kommuner i länet har liknande ambitioner. (Jag undrar: Varifrån skall alla människorna komma ? Det måste ju bli 50 à 100 tusen nya medborgare ! Varifrån kommer pengarna till byggandet ?)

Genom att utveckla vårt sätt att arbeta, både tekniskt men framför allt samarbets- och kunskapsmässigt kan vi nyttja elnätets kapacitet så effektivt som möjligt, säger Lennart Nordvarg, chef för miljöavdelningen på Länsstyrelsen i Uppsala län.

Samarbetet med Energimyndigheten sker i form av en strateginod inom ramen för sektorsstrategier för energieffektivisering. . .

Energimyndigheten vill bidra med nätverk, kompetens och kontakter, men också genom att lyfta initiativen så att andra i samma situation kan ta efter. . . säger Dag Lundblad som är Energimyndighetens projektledare för sektorsstrategin för Resurseffektiv bebyggelse.

Laura Hartman, hållbarhetschef i Uppsala kommun: För att Uppsala skall bli klimatpositivt till 2050 och transformera sitt lokala energisystem till att vara hållbart krävs engagemang, vilja och åtgärder på lokal, regional och nationell nivå. Vår samverkan med Energimyndigheten och de andra strateginoderna är ett viktigt steg för att få den samsyn, resurser och kunskapsutbyte som krävs för omställningen.

Praktisk planekonomi

Som jag förstår det skall byråkraterna prata mer med varandra för utbyte av kontakter, kunskap och kompetens, samt för samarbete, samsyn och fördelning av resurser. Det låter ungefär som den planekonomi jag såg på nära håll under resor i Östeuropa på 70- och 80-talen. Den planekonomi som gjorde att systemet kollapsade.

En konkret åtgärd

Artikeln ger ett enda exempel på en konkret åtgärd: Uppsalahem kan vid behov stoppa vissa värmepumpar. Det får förstås vara kortvarigt, för att hyresgästerna inte skall börja frysa. Det kan förmodligen inte heller ske när det är som allra kallast. Värmepumparna torde vara så dimensionerade att de då måste gå fullt ut. Samtidigt som det är mest angeläget att kunna stoppa dem. . .

Glosförhör på miljölingot

Under min aktiva tid i näringslivet blev jag ibland utsatt för konsulter, som skulle föreslå organisationsförändringar. De hade ett eget språk med många abstrakta betydelser. Här kan jag rekommendera inlärning av viktiga glosor i miljöpolitiken:

• Hållbart, det verkar kunna betyda lite av varje.
• Klimatpositivt, sånt som gillas av MP.
• Strateginod, det är kanske stället där byråkraterna bestämmer planen.
• Sektorsstrategi, planen för en del av omvärlden.
• Innovationer, det som skall lösa alla problem i framtiden.
• Resurseffektiv energianvändning, när ekonomin inte är bra nog.
• Resurseffektiv bebyggelse, det betyder nog inte riktigt “lönsamma investeringar”.

NE har all heder av att inviga oss i detta “nyspråk”.

Tråkiga ingenjörer hade aldrig “effektbrist”

Jag tror inte någon på Uppsala kommun eller länsstyrelsen behövde bekymra sig om effektbrist på den tiden då tråkiga ingenjörer skötte både produktion och distribution av elen. Hur kan det komma sig att de har sådana bekymmer nu för tiden ? Kan det bero på att vi fått en Energimyndighet, som behöver något att göra ?

Energimyndighetens existensberättigande

Såvitt jag förstår har Energimyndigheten inte något att “sköta om”, t.ex. produktion eller distribution av el. Då betraktar jag den inte som en “riktig” myndighet. Dess uppgifter är att propagera för en energipolitik, som bygger på en hypotes, gissning, om koldioxidens dominerande verkan på klimatet, något som är flerfaldigt tillbakavisat. Jag har inte sett exempel på att den skulle besitta unikt kunnande eller särskild kompetens.

Det är uppgifter som jag anser är grundlagsvidriga. Om vi hade en grundlag värd namnet.

Jag ser allt detta “samarbete” som en strävan att skapa uppgifter, en massa sammanträden, för att motivera dess existens.

+ – + – + – +

by