Rosshavet går in i en vik, som täcks av shelf-is
Expressen larmade:
Metanläcka upptäckt på havsbotten: ”Oroande”
Expressen och andra media oroar sig för att metan kan läcka ut från en ficka i det grunda Rosshavets botten i Antarktis. Fickan är 70 meter lång och ligger tio meter djupt. Enligt den engelska tidningen The Guardian skulle läckan kunna påverka Jordens klimat.
I atmosfären reagerar metan dock med syre och bildar vatten och koldioxid. Ett litet tillskott från denna lilla ficka försvinner helt bland alla de gaser som ständigt pyser ut från Jordens inre via sprickor och öppningar på land och – framför allt – under vatten.
Forskarna J. K. Hillier och A. B. Watts beräknade 2007 att Jorden totalt har 3,5 miljoner vulkaner under vatten. Av dem är enligt forskaren Rodey Batiza runt 140.000 aktiva och släpper årligen ut ca 120 gigaton (miljarder ton) kol i atmosfären. Det motsvarar 440 miljarder ton koldioxid.
Det är den överlägset största CO2-källan i det årliga utbytet av ca 220 gigaton kol (drygt 800 miljarder ton koldioxid) mellan hav, atmosfär, mark och växtlighet.
Varken Expressen, The Guardian eller andra media behöver därför oroa sig för en 70 meters metanläcka utanför Antarktis! Koldioxid är som bekant växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.
Mer koldioxid får det att växa mer. Mer koldioxid har sedan Lilla Istidens slut fått världens skördar att öka mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.
Det är det konkreta resultatet av mer koldioxid i Jordens atmosfär!
Tege Tornvall
+ – + – + – +
by 
Jonas: …. och är det också på Jorden.
Jonas: Kol är det vanligaste kända FASTA grundämnet!
Jonas. Kol är livets bas, och koldioxid är dess gas. Kol är Universums fjärde vanligaste kända grundämne efter gaserna väte, helium och syre. Kol är alltså det vanligaste kända grundämnet. Frånsett stora stoftmoln, stjärnor och stora gasplaneter måste kol alltså vara vanligt på stenplaneter och är det också.
Här är kol baset för (nästan) allt liv, vad vi vet. Av mycket kol i olika former i Jordens inre kom en del ut som koldioxid i enorma vulkanutbrott i Jordens ungdom och var alltså länge 80-90 procent av atmosfären. Allt tidigare och nuvarande liv på Jorden kommer från kol i atmosfärens koldioxid.
Efter att tidiga, långa och djupa istiders kalla hav bundit det mesta av atmosfärens koldioxid, började rikare växtliv genom fotosyntes att livnära sig mer på kvarvarande koldioxid och också att som döda rester (sediment) återföra koldioxid till atmosfären.
Där är vi fortfarande med årligt CO2-utbyte mellan hav, atmosfär, växter och mark. Mindre utforskade är stora gasutsläpp från Jordens inre samt stora mängder alger och mikrober i och under haven, bra delvis ingående i fotosyntesen. Att utforska och säkert också nyttiggöra!
#Tege
Tack för ditt svar. Det svarar på det jag letat efter.
Du skriver att ” koldioxid kom att dominera och var länge 80-90 procent av atmosfären” och kom ifrån “gigantiska vulkanutbrott”. Det låter väldigt rimligt tycker jag.
I mina ögon blir det ett “bevis” för att vulkaner har förmågan att släppa ut stora mängder koldioxid. Om jordens syre började som CO2 så har ju vulkaner släppt ut enorma mängder koldioxid.
Jordens inre måste innehålla enorma mängder koldioxid. En gigantisk koldioxidkälla ?
Det säger väl också att koldioxidcykeln egentligen inte är en ren cykel, utan det finns en mekanism som förbrukar CO2 (alger ?). Det sker ju en kvarstående omvandling av CO2 till O2.
Skulle vara intressant att veta hur mycket koldioxid som permanent omvandlas till syrgas (t.ex. per år).
Jonas: Jordens första “atmosfär” var sannolikt väte och helium som vanligast av de gaser som under gravitation och rotation bildade Jorden. När Jorden fick sin skorpa (hårda yta), blåste solvind bort väte och helium.
I stället vräkte gigantiska vulkanutbrott ut massor av vattenånga, koldioxid, kväve, helium, svavel och andra gaser och partiklar. Vattenångan kom från iskroppar som damp ned från rymden, förångades och med tiden blev hav, sjöar, vattendrag och isar.
Det bildade en atmosfär av kväve, metan, koldioxid etc. Men koldioxid kom att dominera och var länge 80-90 procent av atmosfären. Sedan senast 2,9 miljarder år började många, långa och djupa istiders kalla hav att absorbera koldioxid ur atmosfären.
För 3,5-4 miljarder år sedan började enkla livsformer ta upp näring från koldioxiden genom fotosyntes, som tillförde syre tilll atmosfären. Det gick långsamt i början.
Efter lång och djup istid för ca 700-600 miljoner år sedan var CO2-halten nere i 1 procent (10.000 ppm). Då kom gynnsamma värmeperioder (med avbrott för istider) med rikare växt- och även djurliv. För ca 400 miljoner år sedan bildades lignin (ved). Stora skogar bredde ut sig och tillförde genom fotosyntes mer syre till atmosfären.
Efer nya långa och djupa istider för 325-270 miljoner år sedan var CO2-halten nere på 0,03-0,04 procent precis som under värmeperioderna mellan de senaste 2,5 miljoner årens istider. kom varmare tider igen med rikare växt- och djurliv.
Med undantag för nya istider blev det 5-10 grader varmare än nu med flera gånger högre CO2-halt och syrehalter på 25-30 procent och större växter, djur och insekter än dagens.
En jättemeteor över nuvarande Yucatán-halvön ändade detta, och dinosaurierna dog snabbt ut. Frånsett en lång, ny värmeperiod för 55-33 miljoner år sedan är trenden nu snarast mot kallare klimat med låga CO2-halter och mindre växt- och djurliv.
Men det tycks alarmisterna anse idealt och önskvärt!
Men alla beräkningar som riktiga forskare på klimatområdet gör får ju fram att naturliga källor som vulkanism och utdunstning från haven utgör ca 70% av CO2-halten Peter Wulff! Att hålla på med att i det läget jaga mänskliga CO2-källor och försöka minska dessa till dyra kostnader är ju som att fäktas med väderkvarnar (eller som numera vindsnurror). Hur stor del som vulkanerna bidrar med till CO2 växlar dessutom med jordens vulkaniska aktivitet som varierar!
Ingen kommentator tycks försvara teorin om vulkanutsläpp som dominerande koldioxidkälla. Bra så.
Stefan Eriksson. Mauna Loa anger koncentrationen med två decimaler och då är det medelvärdet under en månad.
Jag kan ändå tycka att det minskade ”fotavtrycket” under 3 av 12 månader borde synas – om det, enligt IPCC, enbart är vi som bidrar med 2,4 ppm ökningen av CO2 per år.
Den enklaste förklaringen är emellertid att IPCC haft fel i 32 år.
Har gjort ett antal försök att förstå varifrån jordens syre kommer. Om man ska tro läroböckerna så är det väl fotosyntesen som skapat syret.
Enligt wikipedia : 6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2
Hälften av syret kommer från vatten och andra hälften från koldioxid
Då borde jordens atmosfär nån gång ha innehållit 10 % CO2- alternativ att fotosyntesen kontinuerligt omvandlat CO2 utsläpp till O2.
Trots envist googlande har jag inte lyckats hitta nån uppgift på hur mycket CO2 det fanns “i början”. Om det inte var 10% så måste det ju skett kontinuerliga utsläpp av CO2 som omvandlats till syre ?? Varifrån kommer i så fall dessa “förindustriella” utsläpp ?
# Björn.
417,07 ppm. förmodas.
Kan någon förklara för mig hur det överhuvudtaget är möjligt att “mäta” en koncentration av en speciell gas (CO2) med noggrannheten av 0,03 miljondelar.
Möjligt kanske i en avancerad labb-miljö, med hermetiskt tillsluta utrymmen.
Det är ju inte möjligt om ens en daggmask är inom tio meters radie, och denne daggmask andas.
0,03 miljondelar är så löjligt litet tal, så det kan man väl utan att skämmas helt bortse ifrån.
Mellan 2010 och 2019 ökade CO2 i atmosfären med 2,4 ppm/år.
Under 2019 toppade koncentrationen i maj på 414,64 ppm.
Lägger vi till 2,4 ppm hamnar vi på 417,04 ppm. Toppen i år blev i maj 417,07 ppm.
Vad det Covid-19 som gjorde att det blev 0,03 ppm MER koldioxid i atmosfären i år?
Ökningen kommer dels från värmda hav sedan den kalla Lilla Istiden, som gasar ut koldioxid, dels en del även från mänsklig verksamhet. Välkommet tillskott till Jordens växtlighet och världens skördar.
Inte bara aktiva vulkaner över och under vatten tillför koldioxid till atmosfären. Mest kommer från öppningar och sprickor i marken över och främst under vatten nära gränserna mellan kontinentalplattor, där det ständigt och fortlöpande pyser ut.
Inte alls svårt att förklara.
Varmare hav gasar ut koldioxid.
I historien har alltid temperaturens variationer föregått koldioxidens.
Petter Wulf
Kanske fler aktiva vulkaner.
Petter Wulff 2020/07/26 at 08:19
Hur mycket metan släpper du ut?
Om vulkaner stod för de största kolutsläppen, är det svårt att förklara den stadigt stigande koldioxidhalten i atmosfären.