Klimatet indikeras väl av tiden för trädens blomning
I SMHI:s arkiv kan man hitta uppgifter om extremt varma vintrar för länge sedan. Följande skall gälla stockholmstrakten, men osäkerheten är ibland stor:
- År 1172 var vintern så blid att i slutet av januari blev träden gröna och fåglarna byggde sina bon. De ruggade i februari.
- 1241 stod träden i full blom i mars månad.
- 1269 och 1289 märktes ingen vinterköld.
- 1421 blommade träden i mars, i april hade man mogna krusbär.
- 1538 stod träden i trädgårdarna i fullt flor i december.
- 1572 bar träden blad i februari,
- 1585 stod säden i ax vid påsktiden.
- 1588 grönskade träden i februari,
- 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost.
- 1836 plockades i Skåne fullt utslagna tusenskönor i februari.
Notera att några av de exceptionellt varma åren inträffade på 1600-talet, d.v.s. under den djupaste kallperioden av “Lilla Istiden”.
I vårt “naturliga” klimat är det helt “normalt” med extrema väderförhållanden ibland. Sådana har inget med vår användning av fossila bränslen att göra ! ! !
+ – + – + – +
by 
De senaste åren har väl ganska tydligt visat att vädret i Skandinavien är väldigt beroende av jetströmmarnas läge.
Hamnar vi norr om jetströmmen så blir det kallt, och hamnar vi söder om så blir det varmt.
Läste för ett tag sen att jetströmmarnas slingrande hänger ihop med solminimum, men har inte lyckats hitta referensen igen.
Min bild blir alltså att solminimum har två effekter:
– dels en allmän avkylning p.g.a. ökad molnighet (Svensmark)
– dels en ökad variabilitet p.g.a. slingrande jetströmmar
De vintrar vi hamnar norr om jetströmmen vid solminimum kan bli väldigt kalla.
@Alf Turesson
Ändringar i den globala temperaturen kommer alltid först, därefter följer CO2 halten efter. Det är en fördröjning av detta fenomen, hur länge beror så vitt jag kan förstå på hur stor temperaturändringen är och hur lång tid den tar. När den globala temperaturen nu börjat sjunka något sedan 2016 är denna ändring för liten och kan inte heller ses på så kort tid.
Haven måste således kylas av så pass i den tempererade zonen att absorptionen av CO2 överstiger emissionen av densamma i tropikerna. Det lär ta tid, så räkna med att CO2 halten kommer att fortsätta stiga länge till innan en utplaning sker. Hur lång tid beror på hur stor avkylningen eventuellt kommer att bli och hur lång tid det i så fall tar. Det är processer med en stor tröghet vilket inte kan ses på fem år eller kanske ens sekler.
Vi har haft en mycket måttlig temperaturuppgång sedan Lilla Istiden som avslutades i mitten på 1800 talet. Den uppgången har gjort att CO2 halten började öka, först mycket långsamt för att sedan början på 1960 talet ökat i lite snabbare takt. Så innan man kan avläsa några effekter på CO2 halten så lär det ta tid. Havens temperatur kanske inte sjunker så mycket att det har effekt på CO2 haltens utbyte men att det däremot ändå kan ha inverkan på klimatet till lands främst då inlandet långt från kusterna.
Sture refererar sannolikt till den temperaturökning som skett fram till 2016, och att en liten sänkning skett sedan dess.
Om något aldrig någonsin i världshistorien har haft orsak d, är det väldigt osannolikt att det skulle ha orsak d nu.
Sture, nu skriver du att temperaturen stiger globalt. I förra inslaget skrev du att det blivit kallare de senaste fem åren samtidigt som temperaturen enligt dig driver på halten av koldioxid som enligt den logiken då borde gått ner vilket den inte gjort. Vad försöker du förmedla?
Dalton minimum varade ca 1790-1820, Maunder minimum ca 1645-1715, Spörer ca 1460-1550 och Wolf minimum ca 1280-1350. Kallast lär Maunder minimum ha varit.
Grattis Petter ! Du har kommit på en bländande logik.
Så du anser det alltså möjligt att den samtidiga stigningen av global temperatur och halt koldioxid i luften kan bero på arr det är temperaturen som driver upp halten ?
Ja, det är ju t.ex. lite osäkert om tusenskönorna i Skåne gäller Stockholmstrakten. Hur som helst kan slutsatsen om fossila bränslen inte dras. Om någonting tidigare orsakats av faktorerna a, b eller c kan det nästa gång tänkas orsakas av faktorn d.