Finns “Växthuseffekten” ? ?

 I troposfären sjunker temperaturen med höjden medan den ökar i stratosfären. Här visas data från mätningar med ballong.

Troposfären är det skikt av atmosfären, där temperaturen sjunker med höjden över havet. Medelhöjden är cirka elva kilometer, men höjden varierar med både latitud och årstid.

Växthuseffekten – Finns den?

Jag tror inte att Växthuseffekten finns/pågår/är möjlig. Jag tror således inte heller på att människan påverkar klimatet på det sätt som påstås.

Jag anser att hela den omfattande förändring av våra samhällen som pågår är meningslös och skadlig.

Nedan skall jag lämna all den information – som har fått mig att komma fram till den slut-satsen – men inte ett uns mer. Jag har inte avsiktligt uteslutit någonting – som jag känner till och är till min nackdel. Jag har däremot uteslutit mycket, som är till min fördel, men som inte har avgörande betydelse och således bara skulle röra till det i framställningen.

Allting i texten nedan som är korrekt kommer från prof. em. Gösta Petterssons bok ”Falskt Alarm”. Allting som är fel eller missuppfattat kommer ur min egen fatabur.

1. Vad menar man med Växthuseffekten?

1. a. Så här uppfattar jag det.

1. Växthuseffekten sägs äga rum i troposfären – det skikt av atmosfären som ligger närmast jorden, i ett skikt på mellan 5 och 10 km. Där finns huvuddelen av de gaser som utgör atmosfären. De här gaserna kan värmas upp. Olika gaser kan värmas på olika sätt. Några – t.ex. koldioxid (CO₂) – kan värmas av infraröd strålning(värmestrålning) tror man.

2. Värme strålar från jorden ut i rymden. På vägen ut träffar strålningen på de mycket sällsynta CO₂-molekylerna och lämnar av en del värmeenergi till dem. Det har pågått ”alltid”, alltså även innan vi började släppa ut CO₂ i industriell skala. När antalet CO₂-molekyler nu ökar, så innebär det också att antalet uppvärmda molekyler ökar. Därmed borde temperaturen i troposfären stiga.

De, genom strålning uppvärmda CO₂-molekylerna, strålar i sin tur ut värme bakåt, framåt, åt höger och vänster samt uppåt och neråt. Det mesta åker alltså vidare ut i evigheten, men en del strålar i riktning mot jorden. Det är effekten av ökningen av den strålningen, åter-strålningen, som påstås öka temperaturen på jorden.

Så har jag förstått att man förklarar växthuseffekten.

1. b. En vanlig missuppfattning.

Det är en mycket vanlig missuppfattning att Växthuseffekten består i att värmestrålningen från jorden reflekteras tillbaka igen. Viss strålning kan förvisso reflekteras, utan att påverka den yta som den reflekteras mot, men det måste finnas något som den reflekteras mot, t.ex. i vissa fall, en havsyta eller ett täcke av nyfallen vit snö. Något sådant finns inte i troposfären.

Det förekommer även påståenden om att värmen ”stängs inne” och därför ökar. Vad detta ”stänga inne” egentligen är, eller hur processen fungerar, eller vad den heter, har jag inte kunnat reda ut.

Vilken roll man menar att CO₂ skulle kunna spela för reflexionen eller instängningen är inte heller bekant – för mig.

2. Vad är/innebär Termodynamikens andra huvudsats?

För att vara fysik är den förbluffande enkel, självklar och visar sig i vår vardag utan att vi tänker på den. För att förklara brukar jag ta ett exempel med två kaffekoppar med olika temperatur. Ingen av kopparna är så varm att den är riktigt aptitlig att dricka. Den kalla är 30 grader och den varma är 40 grader. Då slår mig tanken att, jag kan väl . . . ? ta värme-energin från den kallare koppen och föra in den i den varmare koppen . . . ? Då får jag väl högre temperatur . . .? 60 – 70 grader . . .eller?

Nej. Såklart inte. Det vet vi alla. Ska vi värma något – ungarnas händer t.ex. när de lekt i snön – så kan vi bara göra det med något som är varmare än deras händer t.ex. våra egna händer. Så självklart enkel är den 2:a huvudsatsen.

Alltså: Värmeenergi kan bara överföras från en varmare källa till en kallare – aldrig från en kallare till en varmare. Det strålar visserligen ut värmestrålning från alla föremål, som är varmare än -272 grader, men strålningen påverkar bara föremål som är kallare.

3. Temperaturen i troposfären.

3.a.

Den österrikiske fysikern Loschmidt räknade på 1800-talet ut hur temperaturen i jordens atmosfär borde förändras i takt med avståndsökningen till jordytan.  Han kom fram till att temperaturen borde sjunka med ca. 6 grader per km. Det har visat sig stämma, nu när vi kan kontrollmäta med satelliter och väderballonger och avser utomhusluft = fuktig luft. Temperaturen i övre troposfären är alltså alltid lägre än på jordytan.

Den temperaturskillnaden mellan övre troposfären och jordytan har ingenting att göra med infraröd strålning eller CO₂. Den är enl. Loschmidt en ren gravitationseffekt. Den påverkar dessutom luftenalla gaserna alltså även de andra drygt 99 procenten i atmosfären, förutom då alltså de sk. klimatgaserna.

Det förekommer att man blandar ihop de båda fenomenen. Jag kan inte förstå varför.

Det gör det ju bara svårare, att förstå betydelsen av CO₂.

3.b.

För IPCCs förklaring till den temperaturutveckling som skett sedan 1850, är det av avgörande betydelse att temperaturen i övre troposfären ökar. Det är nämligen därifrån de anser att den ökade återstrålningen av värme sker. Om inte temperaturen ökar där, kan inte heller energin i återstrålningen öka och därigenom höja den globala medeltemperaturen.

4. Sammanfattning.

4. a.

Trots upprepade mätningar med de metoder som finns har man inte funnit något stöd för att temperaturen i övre troposfären skulle ha ökat så som IPCC förväntat sig. Det innebär att den ökningen i den globala medeltemperaturen som skett, inte kan ha skett på grund av ökad återstrålning.

4. b.

Ev. värmestrålning från övre troposfären mot jordytan kan inte värma jorden. Det skulle stå i strid med termodynamikens 2. huvudsats, eftersom det är kallare där uppe än på jordytan. (Avsnitt 2.) Den här punkten avser således inte frågan om ökning eller minskning av uppvärmningen. Det kan överhuvudtaget inte ske.

5. Slutsats

”Växthuseffekten” – så som jag beskrivit den ovan – påverkar inte jordens klimat, i den mån den överhuvudtaget kan anses existera.

Hans-Henrik Stjerna

+ – + – + – +

Flera poster om “Växthuseffekten”

Mer finns att läsa här:

Ständigt upprepade falska påståenden

Fourier förutsade växthuseffekten, Tyndall mätte den, Arrhenius gjorde en kalkyl på den.

Fourier har anförts som upphovsman till begreppet “Växthuseffekt”. Men han förklarade att atmosfären INTE kan liknas vid ett växthus, eftersom det inte kan finnas något tak.

Tyndall konstaterade att koldioxid stoppade vissa våglängder av strålningen och ANTOG att gasen absorberade energin och blev varmare, men det mätte han aldrig. Koldioxiden blir inte varmare. Den bara sprider fotonerna utan att värmas.

Arrhenius gjorde 1896 beräkningar på andras resultat med antagna värden. Tio år senare blev han tvungen erkänna att beräkningarna var grovt felaktiga. Han visade aldrig att “växthuseffekten” finns. Han ANTOG att den fanns. Och räknade fel.

De som anför dessa forskare bevisar bara sin okunskap.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

21 thoughts on “Finns “Växthuseffekten” ? ?

  1. Lysande Stjerna!
    Well put!

    Det handlar inte om att ha rätt, utan om att FÅ rätt.
    Att vi sedan har rätt vetenskapligt sett, är ju inte fel.

  2. Jag är inte intresserad av naturvetenskap. Jag har ingen naturvetenskaplig utbildning. Jag trodde länge att människan påverkar klimatet genom CO2 utsläpp. ”Ja´ menar va´ fan de´ fattar du väl? Al Gore för helvete! Har du inte sett filmen? E´du dum i huvet … eller fascist?”

    Jag är jurist och har tidigare varit advokat. Som advokat var jag ofta tvungen att sätta mig in i ämnen som jag inte begrep mig på. Jag lärde mig inte ämnena. Jag satte mig bara in i dem i tillräcklig mån för att kunna förstå min klients och motståndarens inställning och invändningar. Något nytt i saken kunde jag inte tillföra. Min strävan var alltid var alltid att inte säga ett uns mer än jag behövde för att välta motståndaren. Dels var det ekonomiskt fördelaktigare för min klient, dels var det lättare att på det viset övertyga domstolen. – Kom inte till domaren med mer information än du är tvungen till – och kom framförallt inte med ett långt invecklat resonemang, om det finns ett kort och enkelt som man också kan välja.

    Så resonerar jag när jag funderar på hur jag skall kunna påverka opinionen. Jag söker de argument som är så enkla att vem som helst kan förstå dem. De finns. De behöver inte svara på allt. De behöver bara slå en spricka i muren. Väcka tvivel. Hos en enda person. De personerna läser inte detta. Alla ni som läser här har en färdig uppfattning. De flesta av er håller med mig. Några gör det inte. Alla ni saknar betydelse för min strävan, om inte … vi kan enas. Ett argument. Kör det stenhårt.

    Mina egna favoriter är:
    1. Termodynamikens 2a huvudsats.
    2. Den uteblivna temperaturstegringen i övre troposfären.

    Hans-Henrik Stjerna

  3. Arrhenius var kemist och fick ett nobelpris för någon teori om kemiska reaktioner. Både far och son Ångström var fysiker, och spektralteori och spektrummätningar handlar framför allt om fysik. Så Knut Ångström var definitivt en större expert på koldioxidens spektrum än vad Arrhenius var. Arrhenius kan ändå ha begripit en hel del, till exempel mer än alla klimathotstroende aktivister.

  4. Sture, jag tycker at PW ska bli avstängd tills han säger vad han tycker om historiska mätningar av CO2 och temperatur. Det är faktiskt inte ok att ignorera andra personer här på klimatsans. Jag funderar själv på att flytta.

  5. #Petter Wulff

    Jag antar att du anser att det bevisar teorin om “ökad utstrålningshöjd”.

    Det gör det inte.

    Om man skulle försöka bevisa den hypotesen (för det är inte mer än en hypotes) så måste man visa att tropopausen har stigit uppåt.
    De artiklar jag sett pratar om några hundra meter, vilket rimligen måste vara helt inom felmarginalen.

    Om teorin om “ökad utstrålningshöjd” är fel, vilket jag tror, så rasar hela katastrofteorin som ett korthus.

    Det finns ett experiment som skulle avgöra diskussionen en gång för alla.

    Klimatteorin säger att jordens utstrålning vid våglängden 15 um ska minska, oavsett vilken mekanism man antar.
    Den minskningen motsvarar ungefär så mycket som återstrålningen ska öka.

    Satelliter kan mäta strålning inom ett smalt våglängdsområde, d.v.s. de kan registrera utgående strålning runt 15 um.

    Ser man en minskning? Och i så fall, hur stor är den?

    Jag gissar att man redan gjort dessa mätningar. Däremot verkar man inte publicerat några resultat. Fel svar ?

  6. Lars K
    Du skrev:
    ”Nettoflödet är alltid från varmare till kallare, men visst finns också ett flöde från kallt till varmt. En kall kopp kaffe slutar inte att stråla ut värme bara för att det står en kopp hett kaffe bredvid.”
    Jag skriver:
    Den kallare koppen är varmare än luften…
    Ställ in koppen i bastun…

  7. Intressanta synpunkter. Tycker det är värt notera att uppvärmningen i troposfären de senaste decennierna åtföljts av en avkylning i stratosfären därovanför (vilket Lennart Bengtsson tagit upp i boken ”Vad händer med klimatet?”).

  8. # Lars Kamel

    Ok, jag håller med. Ordet “växthuseffekt” är inte bra.
    Däremot så ser jag inget kontroversiellt i att jorden har svårare att stråla ut vissa våglängder om atmosfären är ogenomskinlig för dessa våglängder.

    Jag tycker att det är rätt rimligt att det minskar värmeförlusten något, d.v.s. bidrar till att höja jordens temperatur.

    Jag håller också med om att en atmosfär i sig höjer jordens temperatur (även om den inte innehåller några “växthusgaser”). Det finns en stor effekt i att omfördela värme över planetens yta. När man jämnar ut temperaturen så minska utstrålning, d.v.s. temperaturen höjs.

    Nikolov & Zeller har ju försökt säga det rätt länge, men tyvärr har deras arbete mötts med diverse konstiga argument.

    Atmosfärens förmåga att jämna ut temperaturen beror ju på dess värmekapacitet, vilken är proportionell mot massan, som i sin tur är proportionell mot trycket.

    Det borde finnas två effekter:
    – en uppvärmning som beror av atmosfärens tryck
    – en uppvärmning som beror av att atmosfären innehåller molekyler som kan sprida värmestrålning (och förhindra transport till rymden)

    I fallet jorden så är spridningseffekten redan mättad. Det sprider inget mer om koldioxidhalten ökar.

    Till dessa så har “klimatforskningen” hittat på en tredje:
    – en uppvärmning som beror av att utstrålningen sker från högre höjd.

    Jag skulle också uppskatta om alarmister slutade prata om Tyndall. Han gjorde sin försök för mer än 150 år sedan. Finns det inga modernare resultat inom “klimatforskningen”?

  9. Problemet med koldioxid som “klimatgas” är att den absorberar inte energi. Den omvandlar energin som “Jonas” är inne på. Detta sker i några smala våglängdsområden varav ett ligger i området för inströmmande solljus, ett annat i utgående värmestrålning och ett tredje mitt emellan. Jag kan förstå att vanligt folk har svårt att förstå att koldioxiden inte har ett dyft att göra med eventuella temperaturvariationer då det tog mig själv ett par varv att bena ut det och då har jag utbildning och bildning på tekniska områden som de flesta inte har.

    Även om nu koldioxiden trots allt skulle absorbera framförallt värmeutstrålningen faller teorin om klimatpåverkan på att i laboratoriumförsök så är det visat att effektiviteten vid 200 PPM är cirka 89%. Vid 400 PPM runt 90% och vid 800 PPM runt 91%. Med andra ord så händer inga andra saker än att växtligheten på jorden ökar. Det bör också framhållas att gränsen för högre livsformer ligger runt 140 PPM då fotosyntesen når sådana låga nivåer att livsformer som är beroende av syre kvävs.

    Apropå fotosyntes, jag läste för ett tag sedan att några “forskare” menade att Amazonas djungler inte längre “producerade” lika mycket syre. Detta skulle bero på att effektiviteten gått ner. Hur detta skulle ha gått till förtäljde inte historien. Fotosyntes är i grunden en enkel linjär process (6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2) även om kemin bakom krånglar till det lite.

  10. PW,det är uppenbart att Arrhenius inte hade tillgång till grafen, men det har du! Även fast du låtsas motsatsen.

  11. Sture, Lars: Ni argumenterar för att ”växthuseffekt” inte är ett bra namn. Kanske inte, men Fourier förutsade en effekt, där Tyndall visade koldioxid vara inblandad (liksom vattenånga).

    Lars: Knut Ångström var, såvitt jag vet aldrig påtänkt för ett Nobelpris. Av de båda får nog Arrhenius ses som den större vetenskapsmannen.

    Sture: Arrhenius skrev 1906 om ”Världarnas utveckling”, där han säger att en dubbling av koldioxidhalten skulle öka temperaturen 4 grader. Det är en mindre effekt än han räknade fram tio år tidigare, då han bedömde att den temperaturökningen skulle nås redan vid något över 50% höjd CO2-halt. Han modifierade sitt resultat men förnekade det inte.
    Vilken rapport från 1906 menar du?

  12. Jorden är varmare än den skulle vara utan en atmosfär. Det är en atmosfärseffekt, inte en växthuseffekt. Växthusets effekt beror ju på att glaset hindrar varm luft att ge sig av genom konvektion. Någon sådan effekt finns inte i atmosfären.
    Nettoflödet är alltid från varmare till kallare, men visst finns också ett flöde från kallt till varmt. En kall kopp kaffe slutar inte att stråla ut värme bara för att det står en kopp hett kaffe bredvid.
    Det viktigaste som Tyndall kom fram till, är att vattenånga dominerar den atmosfäriska effekten när det gäller att delvis blockera värmestrålning och skicka tillbaka en del av den mot jordytan. Utan vattenånga i atmosfären, skulle det alltid vara frost på nätterna och gröna växter skulle knappast kunna finnas. Och därmed inget annat högre liv heller.
    Arrhenius räknade visst totalt fel. Det visade Knut Ångström ett par år efter Arrhenius’ första publikation. Arrhenius själv tog tid på sig för att erkänna att han hade räknat fel. Huvudorsaken till att han räknade fel var att han att hade felaktiga data för koldioxidens spektrum. Ångström var expert på spektroskopi och kunde det bättre än Arrhenius, vars huvudämne var kemiska reaktioner.
    En detalj som de klimathotstroende aktivisterna alltid ignorerar, är att Arrhenius tycket det skulle vara bra om världen blev varmare. Även den felaktigt höga uppvärmning (5 grader?) som han räknade ut tyckte han skulle vara bra. Medan dagens klimataktivister tycker att all global uppvärmning är dålig.

  13. Petter W: Du skall inte ha så brått. Läs inte fortare än att du hinner fatta vad texterna betyder.

    Fourier konstaterade emfatiskt att det inte kan finnas något som liknar ett tak i atmosfären. Något tydligare avståndstagande från tanken på “växthuseffekt” är knappast tänkbar.

    Tyndall visade ingalunda att koldioxid “absorberade” energin i infrarött ljus. Ingen har visat att det sker, såvitt jag vet och flera kunniga forskare intygar.

    Lär Arrhenius rapport från 1906.

    Du får förklara hur du kan göra bedömningen att Arrhenius “kom beundransvärt rätt”. Ditt uttalande är bara ett påstående tills du verifierat det med fakta.

  14. Angående Fourier, Tyndall och Arrhenius:
    Jag är överens med Sture/Hans-Henrik om att Fourier inte är upphovsman till begreppet växthuseffekt. Han förutsade det som senare kommit att kallas så.

    Tyndall gjorde experiment, som visade att bl.a. koldioxid absorberade mer av infrarött än synligt ljus (så beskrivs det av Hulme 2009). Den infraröda värmestrålningen, som reflekteras från jordytan, hålls därmed lättare kvar i atmosfären.

    Med hänsyn till de värden Arrhenius hade att tillgå på bl.a. månljusets styrka kom han beundransvärt rätt i sina kalkyler. Han gjorde senare egna experiment på koldioxidens egenskaper och kom fram till resultat nära de första. Jag har ingen uppgift om att han skulle ha sett sina första resultat som grovt felaktiga och ser gärna en källhänvisning där.

  15. Jag fick en gång i tiden lära mig att “växthuseffekt” kräver inversion, dvs ett “lock” som släpper igenom åt ett håll och spärrar åt motsatt håll (som en backventil). Detta existerar inte i atmosfären, men däremot i ett växthus. Atmosfärseffekt är ett mer korrekt uttryck.

    Svante Arrhenius fick år 1900 ett påpekande ifrån Knut Ångström, en av de mest betydande forskare Sverige haft, att just beräkningarna var felaktiga. S. Arrhenius är även känd, tillsammans med bl.a. sin son, som en av de som på uppdrag av Socialdemokraterna grundade Rasbiologiska Institutet i Uppsala.

  16. Jag tror att det finns en växthuseffekt, men sättet som den beskrivs på i “klimatteorin” är konstig.

    – håller med om att koldioxid varken reflekterar eller fångar in värme. Det den gör är att den sprider värmestrålning.
    Det som händer är att koldioxidmolekylen börjar vibrera när den utsätts för ett yttre elektromagnetiskt fält (värmestrålning från jorden).När molekylen vibrerar börjar den sända ut strålning. Den strålningen är inte slumpmässigt riktad. Strålningsfältet är s.k. dipolstrålning.

    Den typ av spridning kallas “inducerad emission” i kvantmekaniken.

    Det är samma typ av mekanism som gör att himlen är blå, fast i det fallet är det Syre och Kväve som sprider kortvågig strålning.
    Om vi kunde se värmestrålning så skulle vi se ett diffust sken i atmosfärens nedre del

    – termodynamikens andra huvudsats säger inte att “återstrålning” inte kan ske.
    Det som är skumt i beskrivningen är att man skapar delflöden i klimatmodellerna. En uppåtgående strålning och en nedåtgående strålning.
    Det är mycket ovanligt i fysiken att man har delflöden.

    Man kan ju beskriva en flod som ett uppåtflöde och ett nedåtflöde, men man gör sällan det. Man kan beskriva en bil som kör i 40 kilometer i timmen med att den har en “framåtfart” på 100 km/timmen och en “bakåtfart” på 60 km/timmen.

    I “klimatteorin” använder man denna typ av beskrivning.
    Andra huvudsatsen gäller totalflöden. Inte delflöden. Så länge som jorden netto strålar ut värme till rymden så finns det inget problem.

    – Atmosfären är redan mättad med koldioxid när det gäller utstrålning. Man kan säga att den redan är ogenomskinlig. Den kan inte bli mer ogenomskinlig.

    Den antagna uppvärmningseffekten kommer från att den höjd som utstrålningen sker ifrån ökar.
    Man tänker ungefär så här. Om vi ser koldioxiden som ett moln som tunnas ut ju högre upp man kommer. Sen tänker man att koldioxiden avger värmestrålning eftersom den är varm (p.g.a. kollisioner med andra molekyler). Vid en viss höjd så kommer den strålning som avges att kunna nå rymden (utan att spridas på vägen).
    När koldioxidhalten stiger så ökar den höjden. Eftersom det är kallare högre upp så avger koldioxiden mindre värmestrålning.

    Uppvärmningen beror alltså på att koldioxiden avger mindre strålning till rymden.

    personligen anser jag att det finns många brister i denna teori om “ökad emissionshöjd”.

    Min bild är att det finns en växthuseffekt orsakad av att koldioxid/vattenånga gör atmosfären ogenomskinlig för viss värmestrålning. Den effekten är emellertid redan mättad.

    Om effekten från ökad emissionshöjd finns – tja ??

Comments are closed.