Snö i nordvästra Saudi Arabien drog många turister på nyårsdagen

Den föll i Jabal Al-Lawz i regionen Tabuk.

+ – + + – +

by

Rubrik i Svenska Dagbladet 1/1: Ny vindkraft är som bortblåst

Artikeln inleds så här:

De nya framtida vindkraftsprojekten fortsätter att minska i antal.

Under det tredje kvartalet togs inte ett enda nytt investeringsbeslut att bygga ny vindkraft. Fjärde kvartalet blir inte mycket bättre, enligt en preliminär sammanställning av bransch-organisationen Svensk Vindenergi.

– Just nu kommer det inte fram några nya projekt, säger Daniel Kulin, analytiker på Svensk Vindenergi.

Ändå byggs det mycket nu baserat på gamla beslut. Tvärstoppet har kommit trots de höga elpriserna, som gör investeringar mer lockande. Det råder osäkerhet på marknaden av flera orsaker, bl.a. tillverkarnas väntade fördyringar.

Vad som inte nämns i artikeln är marknadens mättnad. Fler möllor ökar utbudet då det blåser, vilket sänker elpriset. Det kan inte kompenseras av de höga priserna, då det inte blåser. Då har vindkraften bara lite eller inget att sälja.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Total energi med sol- och vindkraft 

Det är markant hur stor den installerade kapaciteten av sol och vind är jämfört med den faktiska produktionen.

Figur 2. Levererad effekt från Sol och Vind, tabell

Maximal effekt är 75 % av märkeffekten för vindkraft, men bara 22 % för solkraften. Tillsammans kommer de inte ens upp till 50 %.

Figur 3. Vindkraftens levererade effekt i relation till installerad kapacitet

Figur 4. Vindkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på dess nyttjandegrad

Maximala inmatningen från den havsbaserade vindkraften har nått närmast sensationella 93 % av märkeffekten. Minimum är ändå bara NOLL procent.

Figur 5. Effekten av sol- och vindkraft med export och import samt EEX spotpris

Under fyra arbetsdagar varierade priset mellan 300 €/MWh och 620 €/MWh. En vecka innan gällde 200 – 400 €/MWh. Det har gjort verksamheten olönsam på många företag.

Figur 6. På nätet inmatad landbaserad vindkraft åren 2018 – 2021

Vädrets nyckfullhet framgår av att helåret 2021 inte var bättre än 2018 trots att kapaciteten var ökad med 7 %.

Figur 7. Solkraftens effekt under juni jämfört med december.

En bild säger mer än tusen ord !

Figur 8. Solkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på dess nyttjandegrad

Medelvärdet för hela månaden är inte ens 2 %.

Figur 9. Residual last, den ljusbruna ytan, = balanseffekt för att möta behovet

Det är den effekt som behövs utöver sol- och vindkraft.

Figur 10. Produktionen av kärnkraft och de “fossila” brunkol, stenkol och olja-gas

Vid årsskiftet stängde de halva kapaciteten för kärnkraft och lika stor kapacitet kolkraft. Nästa årsskifte skall de stänga lika mycket.

Dagens läge är alltså att hela det röda fältet för kärnkraft är borta. De bruna och grå fälten för brunkol och stenkol sänks alltså c:a 7 GW. Olja och gas måste således öka lika mycket. Men det råder brist på gas.

Den i oktober färdigställda gasledningen Nordstream 2 hålls stängd. EU fordrar att gasen skall flyta fritt i hela Europa, medan Ryssland insisterar på att den inte får komma till Ukraina bakvägen. Ett antal gastankers från USA är på väg till Europa. Det är oklart om de kan konkurrera med volymerna från Nordstream.

Vid sina sinnens fulla bruk

Den nyligen tillträdda koalitionen i regeringen har “de Gröna” som en viktig partner. Rege-ringen har accepterat dessas krav att avvecklingen av ALL KOLKRAFT skall forceras, så att den är genomförd år 2030.

Att “de Gröna” saknar kontakt med verkligheten har vi sett exempel på, ex.vis vid stäng-ningen av Vattenfalls moderna kraftverk Moorburg. Men hur kan de andra gå med på så vettlösa planer ? Man måste fråga sig om de befinner sig vid sina sinnens fulla bruk. . .

+ – + – + – +

by

Falsterbonäset har växt i 4.000 år och fortsätter nog så

I HD/Sydsvenskan den 30/12  summerade Elin Fjellman “Klimatåret 2021” på fyra helsidor. Där hade hon också en särskild kolumn märkt “ANALYS”. Där skriver hon:

Och klimatförändringen fortsätter även om utsläppen minskar. Därför växer nu insikten om att det krävs investeringar i anpassningar, exempelvis skyddsvallar som den som nu pla-neras på Falsterbonäset.

+ – + – + – +

Analys föranledd av en ANALYS i Sydsvenskan den 30/12

Vid en analys söker man ibland orsaken till en verkan!

Om man känner till vilka verkningarna kan bli, försöker man påverka orsaken. Miljöbalken, MB, ger vissa riktlinjer i försök att hindra oss från att göra för många direkta fel eller något som vid bedömning kan ge oönskade följder.

I MB återfinns alternativdirektiv – men allt kräver vakna och kunniga politiker, tjänstemän och medborgare. År 2002 kom en ny lag LOD, Lag om Omhändertagande av Dagvatten.

Många negativa följder skulle kunna undvikas med vakna medborgare och journalister. Kunskaper och medvetande fanns och tillämpades naturligtvis tidigare. Det spelar ingen roll om det är klimatförändringen som skapat ett skyfall.

Samhället skall genom sin planering ha förutsett mer än vad man nu gjort.

Journalisten har här en viktig roll. Varför är någon kommun bättre än andra vid dagvattenhantering. Dagvattnet skall om möjligt tillföras grunden innan det hinner smutsas eller bidra till översvämningar. Då skulle grundvattensituationen bli bättre samtidigt med mindre risk för översvämningar.

Där man använder värmen i marken för uppvärmning ökar tillgången på energi med infiltrationen av regnvatten.

Den kunnige Journalisten kan med sin meddelarförmåga hjälpa oss att bättre utnyttja jordens resurser.

Muren som skall byggas vid Falsterbo nämns i Sydsvenskans analys.  

Behovet har inte kommit till plötsligt eller pga klimatförändringar. Strömningsvillkoren i Öresund har genom åren bl.a. påverkats av tillkomsten av Flintrännan. Malmö har använt avfall från kalkbrottet i Limhamn och byggavfall mm för att flytta ut kustlinjen.

På danska sidan har också gjorts förändringar som påverkar flödet i Öresund.

När månen står i lämpligt läge får vi flod som flyttar vattnet österut i såväl Nordsjön som Östersjön. Kraftiga västliga vindar hjälper sedan till.  Vattnet rusar genom Öresund. Där det finns hinder, stiger nivån. Vattnet ställer sig inte lika högt överallt – det beror på de hinder som finns.

Lika väl som man gjort andra strömningspåverkande åtgärder borde man kunna anlägga ett rev som minskar trycket på Näset.

Erki Ikonen

+ – + – + – +

by

Figur 1. Vindkraftens utbyggnad samt prognos fram till 2024

Statistik och prognos, grått fält, baseras på turbintillverkarnas leveranser och bindande avtal om beställningar. Kurvorna visar:

1. Mörkblå kurva, överst: Årsproduktion 29,4 TWh 2021 och 49,2 TWh 2024.
2. Ljusgul kurva: Totalt antal installerade turbiner 5.000 st 2021 och 5.800 st 2024.
3. Gul kurva: Total installerad kapacitet 12,77 GW 2021 och 17,64 GW 2024.

Den snabba ökningen av årsproduktionen förklarar man med större enheter. Maximala höjden är numera 300 m med vingar längre än 100 m. Den större storlekens ökade kapacitet återges givetvis i kurva 3. Den visar att man väntar sig 20 % högre nyttjandegrad. Jag undrar om det kan blåsa så mycket bättre på den högre höjden.

Det nyckfulla vädret

Figur 2. Vindkraft i november månad åren 2018 – 2021

Mellan åren 2018 och 2019 ökade installerad kapacitet, men levererad energi minskade. År 2020 blev utbytet markant högre, men sjönk igen 2021.

Prognosen i figur 1 för de kommande åren måste därför bedömas som ganska osäker. Är en ökning med 65 % trolig eller ens möjlig ? Kommer det att finnas ledningar för så mycket ström?

+ – + – + – +

by