Sveriges vindkraft: statistik

Figur 1. Vindkraftens utbyggnad samt prognos fram till 2024

Statistik och prognos, grått fält, baseras på turbintillverkarnas leveranser och bindande avtal om beställningar. Kurvorna visar:

  1. Mörkblå kurva, överst: Årsproduktion 29,4 TWh 2021 och 49,2 TWh 2024.
  2. Ljusgul kurva: Totalt antal installerade turbiner 5.000 st 2021 och 5.800 st 2024.
  3. Gul kurva: Total installerad kapacitet 12,77 GW 2021 och 17,64 GW 2024.

Den snabba ökningen av årsproduktionen förklarar man med större enheter. Maximala höjden är numera 300 m med vingar längre än 100 m. Den större storlekens ökade kapacitet återges givetvis i kurva 3. Den visar att man väntar sig 20 % högre nyttjandegrad. Jag undrar om det kan blåsa så mycket bättre på den högre höjden.

Det nyckfulla vädret

Figur 2. Vindkraft i november månad åren 2018 – 2021

Mellan åren 2018 och 2019 ökade installerad kapacitet, men levererad energi minskade. År 2020 blev utbytet markant högre, men sjönk igen 2021.

Prognosen i figur 1 för de kommande åren måste därför bedömas som ganska osäker. Är en ökning med 65 % trolig eller ens möjlig ? Kommer det att finnas ledningar för så mycket ström?

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

17 thoughts on “Sveriges vindkraft: statistik

  1. Om inte vindkraften får några statliga subventioner, vad är då problemet med att privata företag investerar i vindkraft. Staten får ju in fastighetsskatt! (Om fastighetsskatten ska gå till staten eller kommunerna kan ju diskuteras.)

  2. # Erik

    Bra fråga. Som icke-kunnig är det min uppfattning att de direkta subventionerna minskat i takt med mättnad på land pga större motstånd och en del tidigare lönsamhetsproblem.

    * Fallande certifikatersättningar
    * Statliga och kommunala investeringar går lite trögare (skattepengar till v.k)

    I övrigt gäller straffbeskattning av kärnkraft.

    Antar att du tänkte på monetära subventioner. Till dessa kommer byråkratiska samt inte minst möjligheten för utländska (och inhemska) att sälja sin el till högre pris utomlands.

    Havsbaserade vkv kan framöver få gratis anslutning. Hur garanteras miljö-återställningen är en intressant fråga att klarlägga.

    Vad ev kyligare klimat och/eller högre elpriser generellt kommer att betyda återstår och se. Staten är ivf mån att satsa betydligt mer både på land och till sjöss som det verkar.

  3. En filmklassiker från 1939 hade titeln ‘Borta med vinden’.
    Det är en utmärkt metafor för Sveriges energiförsörjning, tillika för dess kostnadseffektivitet- & investeringsförräntning.

  4. #Magma

    Jag kan inte heller sägs att jag är kunnig inom energi och v.k men det går nog inte att missta sig när internationella bolag står i kö att etablera sig i landet. Så vad erbjuder vi:

    1. Ett vidsträckt land med stora ytor långt från större bebyggelse
    2. Låga miljökrav inom gruv- och markexploatering om näringen anses av nationellt intresse
    3. Stora ekonomiska subventioner
    4. Minskade kommunala vetorätter vid etablering/investering
    5. Tydliga och långsiktiga politiska ambitioner att v.k ska stödjas vilket minskar osäkerheten vid investeringsbeslut.
    6. Punkterna ovan ökar intresset från tillgängligt externt internationellt investeringskapital (privata investeringsfonder/riskkapitalfonder).
    Det finns absolut ingen brist på kapital tack vare den långfristiga centralbankspolitiken i väst. Tvärtom!
    7. Spelreglerna möjliggör att avkastningen och elen kan föras ut ur landet (Sverige) utan att den behöver komma värdlandet tillgodo.
    8. Så länge produktionskostnadsskillnaden för el mellan Sverige och kontinenten är tillräckligt stor kommer t.ex v.k att investeras här även om det missgynnar landets invånare. En global nysanning som aningslösa politiker tycks strunta i. Dagens politiker är som riskkapital. Från tuva till tuva maximerar man kortsiktigt sin avkastning under lägsta motståndets princip. Långsiktigt ansvar hos folkvalda är bara floskler numera tycks det. Politiker får inte heller längre det kunskapsmässiga stöd man förr hade inom regeringskansli osv. Dyrkandet av CO2-hotet står också över allt annat. Sverige har givit upp sin politik grundad på fakta&kunskap. EU-medlemsskap har ett mycket högt pris på flera områden.

  5. Angående höjd på vindkraftverk.
    Vindhastigheten bromsas pga friktion nära markytan, allra mest i skogsterräng. Detta ger en vindgradient/vindprofil med ökad vindhastighet på högre höjd. Det finns beskrivet en del här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Vindkraft

    Då effekten beror av vindhastigheten i kubik ger även en måttlig ökning av medelvind en märkbart förbättrad utnyttjningstid/kapacitetsfaktor. Detta har drivit en utveckling mot högre torn.

    Ett annat fenomen av Vindgradienten är att den ger upphov till en pulserande mekanisk effekt, med 3 pulser per rotorvarv. Högst effekt erhålls när ena bladet står rakt upp, samtidigt som inget av de andra två bladen skuggas av tornet. Lägst effekt ges när ena bladet skuggas av tornet.

    Den pulserande effekten, om den släpps direkt vidare ut på elnätet som elektrisk effekt, kunde med äldre enklare verk ge upphov till motsvarande varierande spänning och därmed flimrande belysning (glödlampor) i svaga elnät.

    Dagens vindkraftverk har variabelt varvtal och kraftelektronik, där effektpulserna under ett rotorvarv inlagras som ökat varvtal och ger därmed en jämnare effekt ut på elnätet.

  6. Lars Kamél
    Om jag har förstått det hela rätt så väljer man en mindre generator eftersom den är dyr. Det innebär att full effekt uppnås vid lägre vindhastighet och kapacitetsfaktor ökar men produktionen minskar och investeringskostnaden minskar. Troligtvis erfarenhet från tidiga vindkraftverk.

  7. Tyvärr inser man att alla tekniska och ekonomiska beslut betr förd politik motiveras endast mot mycket svagt vetenskaps-grundade framtida scenarier av en kommande global klimatkatastrof. Det är endast därför alla möjliga katastrofala ekonomiskt-(och andra) politiska beslut blir möjliga. För första gången sedan åtminstone 1945 tas stora långsiktiga beslut i Sverige som saknar vetenskaplig beräkningsmässig grund. Mer osvenskt kan det inte bli sett till vår ingenjörsmässiga tradition och densammas inflytande på politiken. Må våra politiserade tekniska/ekonomiska institutioner möta skärselden vad det lider.

    Grupptänk via traditionell svensk konsensus och det politiska behovet av internationellt inflytande via FN etc har möjliggjort denna pågående kapitalförstöring för svenska skattebetalare och företagare.

    Vi har inte vågat bryta med krafter inom EU som krävt marknads-harmonisering som givetvis inneburit att landets genom tiderna stora energi-försprång nu elimineras mot övriga Europa. En federation byggs sakta bakom draperierna där lilla Sverige redan givit upp sin suveränitet. Det sista vi har kvar är snart vår valuta men där ECB ändå styr vår centralbank pga den insolvens-risk som överskuggar eurons framtid tills man infört en ren federal beskattnings-union. Kan komma fortare än vi anar! Redan vid nästa finansiella kris?

  8. Dom är riktigt stolta över sin produktion i December, på en enda dag. Mer intressant när man läser den faktiska verkningsgraden på deras bästa och sämsta månad.
    Finns inte ett enda annat företag som skulle acceptera att bara drivas på max 50% av kapaciteten. Förutom vindkraften då förstås…

    “Rekordet för vindkraftens månadsproduktion 2021 sattes i oktober och noterades till 3,2 TWh, motsvarande 40 procent av potentialen. Men månadsrekordet gällde inte alla elområden. I elområde SE1 (södra Sverige) var mars den vindkraftsrikaste månaden med 0,5 TWh.

    Juni var den svagaste produktionsmånaden för vindkraften med en notering på 1,4 TWh, motsvarande 18 procent av potentialen.”

    Källa: https://www.vindkraftsnyheter.se/20211222/6958/vindkraften-satte-nytt-produktionsrekord-i-december

  9. Någon som vet om ägarna av dessa jätte-hallar redan tecknat långsiktiga v.k-avtal för sin el? Vore logiskt mht deras intresse av att utverka lobby mot vår regering men främst sannolikt på rena affärsmässiga grunder. Vore intressant att se utfallen av sådana avtal mht vindproduktions-andel av hallarnas konsumtion. Dubbel subvention dels från v.k allmänt och sedan via skatter&avgifter på direkt förbrukning (oavsett energislag).

  10. Att erbjuda tech-jättarna el med jätte-subventioner (skatt) som undantränger privatinvesteringar och försvårar framtidsplaneringen inom kommun-områden förefaller suboptimering av stora mått. Jag tänker förstås på kyl-kraft till dator-hallar. Tech-jättar som numera förhindrar kritik och stöder propaganda av regeringars politik på samma områden (m.fl). Kan det t.o.m ha blivit en medveten politik? Occam’s razor tyder dock på inkompetens och bristande planeringsförmåga.

  11. Lars K

    Intresserad av Ditt marginal-resonemang. Har Du någon bra ekonomisk material-lära som man kan ta del av. Förr gav den politiska processen ut långtidsutredningar som kompletterades med fortlöpande special-studier kring tekniska och ekonomiska erfarenheter i takt med utveckling av nya konstruktioner och tillämpningar.

    Är det så illa som jag misstänker att våra politiker av idag saknar intresse för “vad fan vi får för pengarna”?

  12. Vindkraftsnurrorna har redan förstört vår landskaps bild och nu skall de förstöra haven också. Habssnyurrorna lär väl också behöva skötsel och ev reparationer. Vem skall ta hand om allt detta skroti nom 15-20 år då det har förstört vår miljö tillräckligt

    Stoppa Vindkraften NU.

  13. # L.K.
    Det vore fel av mig att påstå att jag är insatt i hur ekonomin ser ut i den svenska vindkraftsbranshen, men när investeringar synes olönsamma mot en generell kommersiell bakgrund så är det sällan en slump – det finns sannolikt någon drivkraft som inte finns med i den gängse informationsbroschyren …
    Det jag sett hittills av hur de senaste regeringarna ser på en ”kommersiell marknad” talar ju inte heller emot det antagandet – kan man kalla marknaden för kommersiell när ett energislag måste ta samtliga egna kostnader själv och dessutom ha en lägre prio att leverera – och andra energislag både för subventioner och prio ett att leverera – snacka om snedvriden konkurrens.
    Är det så enkelt att vi genom vår skatt står för merparten av investeringarna – och ”marknaden” får intäkterna – då finns det helt plötsligt ett tydligt incitament för ”någon”. att bygga större vindmöllor …
    Är det en sak jag lärt mig av både energi- och klimatdebatten sådär det att det inte alltid är vad man vill att det skall framstå som. Rentav att det sällan är vad det framställs som.
    Utan stöd av en politiskt betingad grön- och brunmålning av verkligheten så vore sannolikt ett flertal av de kreativa affärsmän som nu skördar manna på skattebetalarnas bekostnad varit föremål för juridiska utredningar och påföljder …

  14. Jag förstår inte varför vindkraftverken byggs allt högre och större. Det går åt mer material när görs större. Vilket leder till större kostnader för just material. Visserligen ökar produktionen något när verken görs större. Men den ökningen kan inte kompensera för den ökande materialkostnaden. Materialkostnaden borde ungefär öka med storleken upphöjt i tre, medan produktionen ungefär borde öka med storleken upphöjt i två. Alltså en ren förlustaffär att göra verken större.

  15. God fortsättning på det nya 2022 till alla skribenter och läsare.

    Problemet med vindkraften är de obalanser som uppstår i elsystemet när vindkraften ger för lite eller för mycket el. Ju fler vinsnurror som kopplas in desto större problem blir det. När andelen vindel närmar sig 30% så blir dessa problem påtagliga.

    Risken för blackouter ökar ju mer vindkraft man installerar.

Comments are closed.