Tysk storm ger vindrekord

MDR

Figur 1- Stormen Ylenia har dragit in över Tyskland med orkan-styrka i byarna över Sachsen-Anhalt

Två personer har omkommit, varav en man då ett träd mosade hans bil. För övrigt uppstod trafiksvårigheter både på vägar och järnvägar. Vindhastigheter upp till 42 m/s har mätts upp.

En hel serie djuptryck passerade med starka vindar, så att vindkraften nådde nya rekordnivåer enligt E-ON.

Figur 2. Total energi med sol- och vindkraft samt EEX spotpris under den blåsiga veckan

Figur 3. Vindkraftens levererade effekt, installerad kapacitet är nära 65 GW

Enligt E-ON är detta nya absoluta rekord för effekten från vindkraft.

Figur 4. Med “Residual” last menas den effekt som de “planerbara” kraftverken måste fylla på med

I veckan med absoluta rekord för effekten från vindkraft måste ändå de konventionella kraftverken leverera en toppeffekt som överstiger vindkraftens rekordnotering.

Vindkraft kan alltså inte klara marknadens behov utan att lika stor effekt är tillgänglig från “planerbara” kraftverk. De senare MÅSTE man alltså ha. Då behöver man inte vindkraft.

Varför skall man då lägga pengar på vindkraft, som förfular landskapet och utgör utbredda miljöproblem ? ? ?

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

14 thoughts on “Tysk storm ger vindrekord

  1. Karl W
    Ingenjörer kan räkna både på ekonomi och sannolikheter för att dimensionera olika system. Överdimensionering är alltid olönsam men dimensioneringen ska vara robust dvs klara olika typer av fel med hänsyn till sannolikheten att de inträffar. Optimering görs alltid mot en kostnadsfunktion.

  2. #Ivar Andersson Det har primärt med ekonomi att göra, inte bara ingenjörs kunnande. När jag har genomfört sådana här beräkningar har jag gjort så att jag byggt en matematiskt modell, och sedan kört den i simuleringsprogram med uppdragsgivarens krav. Överdimensionering kostar, med det ger även ett skydd mot plötsliga överbelastningar som annars skulle ha utlöst ett överbelastningsskydd, som en vanlig säkring, och det kan vara värt det. Det är ett beslut av uppdragsgivaren, inte analytikern. Har du själv genomför någon sådan beräkning.

  3. Karl W
    Ledningar från kärnkraftverken i Barsebäck har jag sett och de är inte överdimensionerade. Sedan använder jag mitt ingenjörskunnande om vad som är olönsamt. För några år sedan började man sätta en mindre billigare generator på vindkraftverken för att öka lönsamheten. Överdimensionering kostar bara pengar.

  4. #Ivar Andersson Kanske allt har ändrats sedan jag arbetade med sådan här beräkningar och frågor. Vad är din handgripliga erfarenhet från att räkna på sådant här.

  5. Karl W
    Ledningar från kärnkraftverk överdimensioneras aldrig. Om kärnkraftverket aldrig kan generera mer än 1000 MW vilken nytta har du av att nätet klarar 1500 MW? Det är skillnad om nätet är maskformigt då kan elen distribueras annan väg vid nätfel.

    Vindkraften har hittills fått leverera all alstrad effekt och andra elproducenter (i första hand vattenkraften) har fått anpassa sin produktion. Nu finns förslag på att vindkraften ska kompenseras för att reducera produktionen när det blåser mycket. Men idag måste nätet ta hand om all vindkraft som genereras och nätet måste klara detta.

  6. #Ivar Andersson Vi har nog glömt att vara fullständiga här. Dimensionering av systemet bebor på vilket system. Energiproduktionen från kärnkraftverk, vattenkraftverk eller fossilkraftverk bestäms av den som kör det, och kan köras på 100% konstant förutsatt att det finns en motsvarande förbrukare. Alltså dimensioneras ledningar för 100% effekt, och ofta överdimensioneras. När det gäller ett vindkraftverk bestämmer väder och vind i hög utsträckning produktionen, Det går att begränsa produktionen, men inte att öka den om det inte blåser. Det betyder att vindkraftverk nästan aldrig producerar 100% av sin kapacitet, och därmed vill man inte dimensionera distributionsnätet för 100% av kostnadsskäl. Det blir en beräkning och balans för att ge maximal ekonomisk utdelning.

  7. Karl W
    Vindkraften har hittills fått leverera all alstrad effekt och andra elproducenter (i första hand vattenkraften) har fått anpassa sin produktion. Nu finns förslag på att vindkraften ska kompenseras för att reducera produktionen när det blåser mycket. Man har insett att ledningsnäten blir onödigt dyrt med vindkraft i systemet. Men ingen kompensation till andra elproducenter.

  8. #Ivar Andersson Intressant, för om vindkraftsparken kan generera 100 MW och förbrukaren bara kan använda 70 MW, vart skulle resten ta vägen. Tvärt om är det ofta så att distributionsnätet har lägre kapacitet än maximala kapaciteten att generera, och orsaken är att vindkraftsparken sällan generar på max kapacitet. Det blåser helt enkelt inte tillräckligt hårt konstant. I slutändan är det en ekonomisk kalkyl för kapacitet kostar pengar, och om vindkraftsparken nästan aldrig kommer upp i 100MW kapacitet så är bortkastade pengar att dimensionera distributionsnätet för det. Reglersystemen tar hand om att dra ner kapaciteten av generering till maxnivån på distributionen vid sällsynta toppar.

  9. Jag förstår inte att man framhärdar med att kalla anläggningarna för “parker” när det är fråga om enorma miljöförstörande industrianläggningar vars skadliga inverkan på miljön vi får dras med för all framtid. Då kan väl också kalla ett kärnkraftverks prydliga byggnader för “park”.
    Kurt E

  10. Karl W
    Om en vindkraftspark kan generera 100 MW måste ledningsnätet från vindkraftsparken klara att transportera 100 MW oberoende av efterfrågan. El kan måste ta vägen någonstans.

  11. #Ivar Andersson Snarare så att distributionsnätet, ledningarna, måste dimensioneras för den maximala effekten som användarna behöver och kommer att använda. Överskrider användarnas belastning den effekt som kan genereras, eller distributionsnätet klarar att leverera, måste belastningen minskas, till exempel genom att en del användare kopplas bort. Det betyder i praktiken, precis som du skriver, att alla distributionsnät alltid kommer att vara överdimensionerade för att klara peak belastning, belastningstopparna.

  12. ‘Då behöver man inte vindkraft’. Denna synpunkt har jag framfört här ett flertal gånger. Den tål och behövs upprepas, dvs. vindfläktskraften har noll värde samhällsekonomiskt. Egentligen är det enbart slöseri med pengar. Numera framför klimatministern med emfas mantrat: ‘kasta pengarna i sjön!’, något som omfattas av S, MP, C & V främst.

  13. Ledningsnätet måste dimensioneras för maximal effekt som vindkraften kan producera. Då blir ledningarna överdimensionerade eller dåligt utnyttjade.

Comments are closed.