Så här skrev Tege Tornvall redan 2017:
Världens “klimatpolitik” inriktas på att försöka begränsa möjlig global uppvärmning till högst två grader från industrialismens början.
Men inga klimatforskare har preciserat denna gräns. Den sattes av Yale-ekonomen professor William Nordhaus 1975. Han “kände på sig” att mer än två graders uppvärmning kunde göra klimatet varmare än någon gång flera hundra tusen år tillbaka.
Nordhaus räknade på möjliga effekter av sådan uppvärmning och varnade för ett klimat mer än två grader varmare än före industrialismen. Efter miljökonferenser i Stockholm och Rio de Janeiro fastställde EU:s miljöministrar 1996 gränsen två grader.
Sedan dess är denna gräns officiellt klimatmål – utan minsta vetenskapliga grund. Flera perioder var minst så varma sedan senaste stora istid slutade för 12-10.000 år sedan.
Varmast var det 8-5.000 år tillbaka. Minst lika varma som nu var även bronsåldern, romartiden och medeltiden. Det styrks av historiska dokument och studier av trädringar, växtde-lar och geologiska lämningar.
Kallare var den tidiga antiken, tidig medeltid samt Lilla Istiden ca 1280-1870. Därefter har Jorden värmts en knapp grad. Varmare hav och mänsklig verksamhet har tillfört atmosfä-ren mer koldioxid. Det har tillsammans med växtförädling och bättre metoder gynnat växtligheten.
På tidigt 70-tal oroade sig många för en ny “liten istid”, eftersom Jorden åren 1940-70 blev 0,3-0,4 grader svalare. Men med ökande solaktivitet blev den sedan fram till slutet av 1900-talet lika mycket varmare. Då började många oroa sig för global uppvärmning i stället.
Sedan 1930 har världens skördar ökat fem gånger. Satelliter har registrerat ökad växtlig-het. Jorden har blivit 11 procent grönare. Över en miljard människor har lyfts ur nöd och svält.
Men nu är Solen åter minimalt aktiv som periodvis under Lilla Istiden. Det talar för kyligare klimat framöver.
Tege Tornvall
+ – + – + – +
Det är klart underkänt till världens politiska etablissemang att en siffra man givit så allomfattande betydelse är en ren gissning. Och det har inte varit någon hemlighet att den var en gissning.
+ – + – + – +
by 
Ja Lasse och samtidigt vet vi att kyla brukar ge torka, dvs risk för dubbel negativ effekt på skördarna.
Låt oss hoppas att både koldioxiden och värmen består. Hittills tycks våren hos oss bli normalkall men kanske kyligare än vi vant oss med innan 2016.
Europa-vädret är extra viktigt för jordbruket i våra stora växtzoner i Spanien, Italien och Portugal osv. Köldknäppar före och inför skördetid är det sista vi vill ha nu med galloperande inflation.
Fredrik Charpentier Ljungqvist har visat att välstånd och temperatur samvarierar med skördeutfall.
Ju varmare desto bättre.
Långa prisserier på grödor kopplades till temperaturen.
Se splintveds länk ovan
Däremot kan inte skördeutfall och nederbördsdata kopplas på samma sätt.
#PW
”Alltså finns inget absolut och definitivt över just 2 grader.”
Det är sällan det finns någonting absolut eller definitivt i ett antagande – inte heller i en modellering. För att det skall finnas någonting absolut eller definitivt så behöver man både mäta och konstatera följsamhet över längre tid mellan möjliga påverkansfaktorer.
Har man nått dit torde man även våga ta en öppen diskussion om resultatet utan att behöva svartmåla de som ifrågasätter.
Nordhaus anser numera att gränsen går vid 3 grader. Eller kanske 3,5? Fram till dess överväger de positiva effekterna.
Varför skulle inte även 5 eller 10 grader övervägande ge positiva effekter? Vad för något negativt skulle inträffa? Det är till exempel ett rent påhitt att det blir mer extremväder i en varmare värld. Extremvädret minskar i stället med ökande temperatur.
Det borde dessutom spela roll i vilken takt som uppvärmningen sker. Kanske skulle en plötslig global uppvärmning på 2 grader under loppet av fem år ge övervägande negativa effekter, medan 10 graders global uppvärmning under 500 år övervägande ger positiva?
Petter W
Varför behövs 102 klimatmodeller? Vad är sannolikheten för de 102 modellerna?
Kan du inte svara med referenser till AR6 WG1 eller annat dokument så är klimatmodellerna bara killgissningar från IPCC/FN.
Den sortens “sannolikhet” bygger ju just på gissningar ! !
Sture: Nej, vetenskapen arbetar med olika grad av sannolikhet. Rena gissningar är osannolika att inträffa.
PW m fl /Som jag förstått är ett antagande en utgångspunkt för t ex ett resonemang eller en modell. Den globala temperaturens känslighet för CO2 kan ses som ett antagande. Nettoinflyttningen i en kommun kan ses som ett antagande vid en befolkningsprognos. Resultatet i denna kan tas som underlag vid planering av skolor, markköp för byggnation osv. Om grundantagandet faller måste alla beräknade konsekvenser revideras. Ytterst är dock antagandet en mer eller mindre välgrundad gissning om ens gissning. En “gissning” är som jag uppfattar det litet lösare och friare. Därför är det oerhört viktigt att granska de antaganden om parametrar etc som man använder vid framskrivningar/prognoser etc. Om antagandet fallerar faller hela bygget. Om man vill transformera hela samhällen med stöd i en prognos, som man ibland söker ge mera auktoritet med med fina diagram och decimaler, är detta oerhört viktigt.
Petter !
Du kan inte skilja på ett “antagande” och en “gissning”.
Båda är “en gissning”.
Christer: Nej, ett vetenskapligt underbyggt antagande.
Jag tycker att William Happer gjorde ett tappert försök att med hjälp av insamlade data beräkna hur mycket värmestrålningen från Jorden dämpas om koncentrationen av CO2 i atmosfären fördubblas. William Happer kommer fram till ca en grad.
Jag skrev till SMHI och undrade hur de såg på forskningsresultatet. Svaret var att det kunde nog stämma, MEN på grund av en positiv återkoppling från vattenånga lade SMHI till 2 grader (1+2=3) Taget helt ur luften?
Klimaschau #62: Das Geheimnis der Wolken (YouTube) tar upp en studie som publicerad i juni 2021. Den pekar på en NEGATIV återkoppling. Det handlar om varma och kalla moln. Med ett varmare klimat ökar kyleffekten från de varma molnen. De varmare molnen stannar längre än man uppskattat, upp till tre gånger längre. Därför blir det kallare – iallafall enligt våra termometrar.
Aktuell bakgrund till klimatcyklernas effekter.
https://link.springer.com/article/10.1007/s11698-021-00224-7
PW
Alltså en ren gissning.
Något vetenskapligt ligger det inte bakom den siffran
Nordhaus lär för några år sedan ha hamnat på 3 grader som bästa avvägning av klimatkostnader, och IPCC talar nu mycket om 1,5 grader. Alltså finns inget absolut och definitivt över just 2 grader.