Figur 1. Tre bilder av samma slätt åren 1925, 1993 och 2011 med ökad halt av CO₂
- 1925: Både förgrunden och slätten i mitten har mycket sparsam växtlighet p.g.a. torka.
- 1993: Halten CO₂ har stigit med 16 % och både förgrunden och slätten har gles växtlighet.
- 2011: Halten CO₂ har stigit med 28 % och både förgrunden och slätten har tät växtlighet.
Den högre halten koldioxid i luften gör att växterna behöver “andas” mindre och då förlorar mindre mängd vattenånga. De klarar sig med mindre vatten i jorden. Detta illustreras väl av Wang et al i ett försök 2017, vilket refereras på WUWT:
Figur 2. WUE, Water Use Efficiency, för sojabönor som odlats i 40 dagar med olika bevattning
WUE = Växtens effektivitet i användningen av vatten.
WW = välvattnad; MD = måttlig torka; SD = allvarlig torka och atmosfärisk CO₂ (omgivande och förhöjd = två gånger omgivande). Siffrorna i röd text indikerar den procentuella ökningen av växternas WUE under förhöjd CO₂ för en given bevattning.
Vid fördubblad halt CO2 blir WUE mer än fördubblad för alla nivåerna på bevattning.
Figur 3. Halten CO₂ och WUE för en vintergrön art av barrträd i Kina 1880 – 2014
Sedan 1880 har den stigande halten av koldioxid i atmosfären hjälpt till att höja dessa träds WUE med otroliga 60 %.
Figur 4. Uppskattade geografiska trender i årlig WUE 1982 – 2011. Källa: Cheng et al. (2017).
Med undantag för de allra torraste områdena, de stora öknarna, har växtligheten gynnats av mera koldioxid i luften, något som lett till ökade skördar och nästan eliminerad svält.
Långt ifrån att vara en förorening, är atmosfärisk CO₂ nödvändig för ett bättre liv.
+ – + – + – +
by 
@ Lasse
Se bra artikel av Doomberg om Coloradoflodens betydelse och de problem som föreligger nu.
https://doomberg.substack.com/p/buy-me-a-river?utm_source=%2Fprofile%2F35017257-doomberg&utm_medium=reader2&s=r
Lasse
Mer sol ger högre temp under sommar/höst men kanske också rel lägre temp vinter och vår??
Att nätterna blir svalare känns naturligt ivf! Hursomhelst helst torrare klimat med mindre moln. Men har molnigheten minskat globalt också? Satelliter mäter detta sedan länge.
I Califonien har odlingar skapat brist på vatten (inkl torka). Bland andra har Hoover-reservoaren förlorat stora reserver över tid.
Thorleif
Vi har på 40 år fått 20% fler soltimmar.
Svenska Högarna brukar leda solligan.
Molnfri himmel ger mer sol.
Torr luft och molnfri himmel ger stor utstrålning under nätterna.
Tänk om vi hade haft en bättre växthuseffekt-då hade nattfrosten kunna hindrats.
Här i Sthlms yttre skärgård upplever vi just en ovanligt kall vår sett till t.ex vattentemperaturen. Det har varit minusgrader på nätterna en bra bit in i maj månad. Jag tänker även på att våren nästan varit molnfri under påfallande lång tid inkl nätter! Hur har det varit i övr landet? Kanske SMHI kan ge besked eller om ni upplevt detsamma? Kan vara ett lokalt fenomen som inte säger någonting om vädret i stort.
Om vi nu går mot en längre kall period (mod LIA el dyl) så är det väl så att vi samtidigt isf kan förvänta oss mindre nederbörd eller t.o.m stor torka på flera håll. Då vore ökad CO2-halt snarare önskvärt.
För ca 100 år sedan hade USA sin “dustbowl” som förstärkte den ekonomiska depressionen. Nu råder brist på vatten och igen mycket tunna jordlager på flera håll i USA. Många bedömare menar att vi är på väg mot ngt liknande under innevarande 20-tal. Jag säger inte emot. Förutsättningarna finns där. 1907 hade USA en allvarlig finanskris (jmf 2008). Vi har inte gjort några reformer av mått efter 2008 och EU är ännu skörare än USA. Istället har vi gått All-In och “doubled downed” och dessutom dragit på oss energikris, inflationschock, krig och globala utbuds-störningar för att bara nämna några ex.
Rolf H Carlsson
I stort en relevant kommentar.
▪Du glömmer dock bort koldioxidens specifika värmekapacitet (KSV). Den bestämmer dess verkan i atmosfärens temperaturprofil och dess Lapse Rate. Eftersom KSV är lägre än såväl atmosfärens genomsnittliga mht 1% vattenånga som vattenångans dito blir verkan av ökande koldioxidhalt avkylande/högre Lapse Rate.
▪ Koldioxidens verkan på ev ökning av jordytans temperatur vid viss given sådan bestäms inte endast av klodioxidens strålningsegenskaper enligt strålningsfysiken, utan fastmer i kombination med grundläggande kvantfysik och termodynamikens lagar. Någon uppvärmning definierat enligt ovan kan därför inte åstadkommas av koldioxidens ‘strålningsfilter’, som Du nämner.
Det är därför t.ex. professor William Happer, känd strålningsfysiker, misstar sig, vilket var föremål för mitt inlägg på Klimatsans i dec 2021.
Kan tipsa om ett svenskt företag som håller på att ta fram intelligent vattning, vilket gör att det vattnas bara när det behövs. Med tanke på att många länder har problem med vatten så kan detta behövas.
https://www.irriot.com/
För att hyfsa diskussionen omCO2 och dess eventuella påverkan av det ena eller andra vore det bra om alla gjorde en distinktion mellan CO2 som substans och CO2 som strålningsfilter.
Som substans är den “livets gas”. Vi kan inte existera utan CO2 eftersom den levererar det kol som utgör en så fundamental byggsten i all växtlighet och därmed i djur o människor.
Som strålningsabsorbent har den ett mycket begränsat register där den i liten grad unikt bidrar utöver den dominerande vattenångan och en del andra spårgaser. Dessutom förekommer CO2 bara som en spårgas med drygt 400 ppm.
Den kunskap som behöves för att bedöma den senare aspekten eventuella påverkan på klimatet torde bäst kunna bedömas av strålningsfysiker med denna inriktning!
Dessutom – all empiri visar att CO2 främst är en beroende faktor, klimatologiskt. Först förändras temperaturen, sedan följer atmosfärens CO2-halt! Det sker ett ständigt utbyte med havet där halten i atmosfären vid varje temperatur står i en specifik relation till halten i havet, som kan förväntas av relationen mellan två öppna system.
Lasse: Minska ökningen av CO2 är uppgiften.
Denna form av kunskap borde förmedlas till de som är klimatdystopier och gör allt vad de kan för att minska CO2.
Klimatsmart är det nya bruna!