Vindkraft dödar fåglar, fladdermöss och insekter
2022-05-29, HD, Helsingborgs Dagblad, Ingvar Åkesson:
Det finns grundläggande fel med vår vindkrafts- och energipolitik
Politikerna matar oss med uppgiften om att vindkraften är billig och kärnkraften dyr.
Nu har den ”billiga” vindkraft, som ersatt den ”dyra” kärnkraften, gjort att Sverige har fått de högsta elpriserna genom tiderna. Det måste vara något grundläggande fel med den svenska vindkrafts- och energipolitiken.
Att kärnkraften blev olönsam berodde på politiska åtgärder med en särskild kärnkrafts-skatt för att den just skulle bli det.
Boten kan vara att vi ersätter den ”billiga” vindkraften med den ”dyra” kärnkraften, så vi får normala priser igen.
Vindkraften har en verkningsgrad på cirka 30 procent. Det vill säga resten, cirka 70 procent måste ersättas med annan elkraft, såsom kärnkraft, vattenkraft, gaskraft, (bio) kraftvärme etcetera. Frågan jag då ställer mig är vad ska vi med vindkraften till, när den måste kompletteras med samma effekt för att inte elbrist ska uppstå.
Vindkraften har många andra avigsidor. Låt oss glänta på dörren för att se vad som i övrigt döljs där:
Plastföroreningar. Livstiden för ett vindkraftverk är cirka 15– 20 år. Under dess livstid måste vingarna bytas 3-5 gånger. Epoxiplasten på vingarna nöts bort. Till havs är förhål-landena mest ogynnsamma. Plasten hamnar som mikro- och nanoplaster i naturen och havet till förfång för djuren och slutligen människan. De utbytta vingarna återvinns f.n. inte, utan deponeras.
Det rimmar dåligt med att föroreningar med plast ska minska/upphöra.
Ljudföroreningar. Vid vindkraftverk utbreder sig omfattande mattor av infraljud i en vid krets. Vid tillståndsgivning tar man felaktigt enbart med ljud enligt dBA, vilken inte omfattar infraljud.
Det gör att egendomar inom ett rätt stort område kring vindkraftverken blir obeboeliga och omöjliga att sälja.
Till havs störs exempelvis delfiner och tumlare som är beroende av sina klickljud för orientering, födojakt etcetera. Till lands störs fladdermöss med flera.
Rovfågelslakterier. Vindkraftverkens vingar är rena slakterierna för exempelvis örnar, havsörnar, andra rovfåglar, småfåglar och insekter.
Obalans i elnätet. För att klara elnätet måste Svenska Kraftnät (SVK) hela tiden balanser frekvensen på 50 (49,9–50,1) Hz. Det sker genom generatorernas rörelsemassa från vattenkraftverk, kärnkraftverk, (bio)kraftvärmeverk, etcetera. Dessa kan också anpassa effekten i förhållande till behovet.
Vindkraftverken saknar båda dessa viktiga egenskaper. Den får därför ses som en parasit i elnätet, då den enbart kan existera tack vara de andra elproducenterna.
Politikernas vindkraftsdrömmar = Folkets mardrömmar
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
by 
Spännande också när man tittar på vatten bufferten i våra dammar och älvar. Vem har inte hört att vatten nivåerna är låga. Brukar komma efter midsommar.
Övertygad om att det kommer bli dyr el i juli och augusti, då det regnat och snöat lite i år.
När vind kraften står still, kör man vattenkraft för fullt, kärnkraften som finns kvar och olje-och kolkraftverk för att täcka upp.
Nyttig läsning på SVK kontrollrummet och Vattenfall elspor priser på NordPol
Tack Ingvar
Min tanke var att med låg verkningsgrad går det att dubblera uttagen genom att installera fler verk-vilket politiker tycks tro!
Tillgänglighet är mer absolut!
Lite som om man kunde odla mer genom att öka antalet skördar med lägre avkastning (verkningsgrad). Vet inte om det är speciellt odlingsbart under vintern 🙂
# Lasse
Att begreppet verkningsgrad valdes var för att jag tycker det bättre förklarar vad vindkraften kan prestera.
Hade tillgänglighet valts hade man kanske frågat sig om det är av den installerade effekten, eller om tillgängligheten till nätet begränsas på något annat vis. Vindkraften har alltid företräde, så därför tycker jag att verkningsgrad, bättre passar in.
# Patrik A
intressant med ( smörj-) oljeinnehållet, utöver den mängd loja/gas som går åt för att tillverka plasten i vingarna.
Kanske ska man ställa frågorna till vindkraftsfrälsta:
– Hur mycket olja tror du ett VKV innehåller och hur mycket har gått åt för tillverkning?
– Hur mycket backupeffekt behöver ett VKV på säg 5 MW maxeffekt? ( Förresten, kan du skillnaden mellan effekt och energi?)
– Hur mycket betong går det åt till ett fundament idag? ( du kan svara i m3 eller ton)
– Hur mycket koldioxid tror du släpps ut per m3 tillverkad betong?
– Vad händer med VKV när det ska skrotas?
mm., mm….
Kanske de inte vill prata med dig efter 1:a eller 2:a frågan, utan hänvisar till vad de lärt sig av SvT och msm…….
Större vindkraftverk innehåller ca 1000 liter olja, när kraftverket är slitet syns föroreningar på bladen av den läckande oljan. Växellådan i ett vindkraftverk är komplicerad, måste övervakas servas och vid behov bytas. Livsviktigt att växellådan får rätt smörjning vid olika temperaturer och varvtal. Slitage och nedbrytning av oljan innebär föroreningar som försämrar smörjning och funktion. Kontroll och service sker årligen och mer omfattande reparationer kan behöva ske inom ett tidsspann på 2 till 10 år. Service och kontroll är kostnadskrävande och måste finnas med i kalkylen.
Är lönsamheten för låg finns fog att anta att det inte finns utrymme för erforderlig kontroll och servis och reparationer. Konkurs väntar. Finns inte avsatt medel för demontering och skrotning lämnas vindkraftverket och slutligen faller kostnaden på samhället, och skattebetalarna.
Vk fungerar utmärkt som liten extra-källa hos privatpersoner med större lämplig privat mark. Och så har den gjort under lång tid. Låt oss nöja oss med det. Detsamma gäller förresten solkraft. Privatekonomiskt energi-stöd men som kunnat utvecklats fortare pga stora skattesubventioner och massiv utbyggnad. En så länge än marginal-källa om än en småskalig positiv kraft i fattiga länder med dålig el-infrastruktur som t.ex Afrika.
Tack Ingvar
Bra skrivet.
Politikers drömmar blir våra mardrömmar!
Anonym
Inte bara ersättningskraft utan även ledningsnätet behöver byggas upp för 100% effekt.
Det blir dyrt och osäkert. Kanske därför denna utbyggnad inte längre sker på projektens bekostnad utan tas av kollektiva tillgångar.
Något som kan belysas mer tydligt är att för all vindkraft som byggs måste lika mycket planerar kraft byggas för att täcka upp när vindkraften i te levererar.
Så för 20 Tw installerad effekt vindkraft måste också 20 Tw planerbar installeras för de tillfällen vindkraften inte levererar.
Kort sagt så måste man bygga samma sak 2 gånger men bara använda en åt gången.
Fullkomligt hjärndött…
I praktiken lär det ske mycket, mycket sällan.
Man skyfflar jord över och hoppas att lingon och blåbär skall ta över. . .
Lite lurigt att skriva verkningsgrad för vindkraften.
Det är tillgängligheten som avses gissar jag.
Mer vindkraft ger inte större tillgänglighet.
Det krävs ersättning när det inte blåser, ersättning som i praktiken blir fossil gas kol eller olja.
Kärnkraften lades ner när MP/S bytte in en ny medlem i Vattenfalls styrelse, en kärnkraftskritisk Kårberger.
Jag är nyfiken på hur fundamentet återställs. River man verkligen upp tonvis med betong?
Vinden är förnybar. Men vindkraftverkens fundament deponeras liksom vingarna. Fundamentet kan inte återvinnas och duger inte till ett nytt större vindkraftverk utan deponeras. Vingarna kan inte återvinnas utan deponeras också. Vindkraftverken är INTE förnybara och därför är elen från vindkraften INTE förnybar utan förbrukar naturresursen som cement och olja (plast).