Sommarmånadernas medeltemperaturer uppmätta i Klippan, Skåne
Vår trägne medarbetare Ingvar Åkesson har använt data från sin egen väderstation. Han har noterat varje dags min- och max-temperatur, som matats in i Excel. Programmet har sedan räknat ut månadernas medelvärden och ritat grafen.
SMHI använder en mer sofistikerad metod för att beräkna medelvärden, varför tempera-turerna givetvis inte kan anses representera Sverige eller ens Skåne, men de tendenser som framträder torde gälla såväl Skåne som södra Sverige.
Vi ser genast att juli var särskilt varm 2014, 2018 och 2021, men inte i år. Den sydeuropeiska “värmeböljan” nådde inte upp till oss. Vi noterade bara enstaka par av dagar som var särskilt varma. Någon värmande trend kan inte noteras efter 2016.
Detta är faktiska data utan “justering” och “homogenisering” eller andra trixanden med siffrorna. De är intressanta just därför.
+ – + – + – +
by 
Lars Kamél,
Om man har en trend (t.ex. Uppsalaserien) så vet man alltså att dagens uppmätta värden är för höga. När man ska korrigera för en trend så är utgångspunkten att man vill behålla dagens mätvärden. Det man ska göra är alltså att korriger upp de historiska data .
Nedåtkorrigeringar av historiska data görs egentligen vid två tillfällen:
– man har flyttat mätstationen till ett kallare område (då måste historiska data “följa med”)
– det andra fallet är knepigare. En trendkorrigering för Urban Islands ska ge en uppåtkorrigering av historiska data. Min uppfattning är att nedåtkorrigeringar kommer från att man har en modell med en “klimattrend”. Vid oförändrad temperatur så mäter stationen alltså för lite. Slutsatsen blir att den mätt för lite tidigare också, d.v.s. man gör en nedåtkorrigering.
SMHI gör inte detta. Däremot är min bild att NOAA gör det.
Det som framför allt borde hända vid väderstationer är att samhällen växer runt omkring dem, och alstrar allt mer värme. Därmed borde nyare temperaturer justeras nedåt. Vi ser i stället att det är gamla temperaturmätningar som justeras nedåt.
Min bild är att det finns två stora problem med temperaturdata:
1 – man “trixar” inte. Många mätstationer började sin bana på en äng. Sen kom asfalt och byggnader. Effekten blir att man mäter högre temperaturer. Där borde man korrigera ned. En klassiker där man inte gjort det är Uppsalaserien.
2- Man inför en “klimattrend” i temperaturkorrigeringarna. D.v.s. man säger att temperaturen i ett område (t.ex Nordamerika) ökar med 0.1 C/ dekad. Om en mätstation visar oförändrad temperatur så är det alltså en felvisning eftersom “klimattrenden” skulle ha gett ett utslag. Det man gör då är att man korrigerar upp dagens värden , eller mer normalt, man korrigerar ner de historiska data. Detta är vad NOAA har ägnat sig åt. När man har korrigerat ned historiska data så “ser” man en tydlig klimattrend, vilket egentligen var indata till temperaturanalysen.
Rolf H C
Längden ang . interglacial period har för mig av någon bedömts som 10 000- 20 000 år.
Vetenskaplig grund är tyvärr för mig okänd, men 30 000 år ter sig för lång.
Eftersom insolationen 60 N visar negativ anomali för 3 000 år sedan, tror jag att Neoglacialen redan inletts. Kanske kan man bedöma att Holocen kommer att bli 15 000 år. D.v.s. att kommande glacial kanske inträffar om 3 000-4 000 år.
Fram till dess kommer givetvis med riktigt perspektiv ( 1 000 år ) globala temperaturen som vanligt att visa både toppar och dalar, som alltid. Kolla variationen enl. isborrkärnor.
http://carbon-sense.com/wp-content/uploads/2018/07/waves-and-tides.pdf
# PW
Det är normalt inte OK att ”trixa” med temperaturerna.
Vid ev. justeringar skall alltid de ursprungliga/uppmätta värdena bibehållas och de justerade temperaturerna noteras sidan om. Skälen till detta samt hur resonemanget varit skall anges. Detta så att man senare ev. kan ombedömma justeringen. Allt annat får betraktas som ”kriminellt”.
Om förutsättningarna för temperaturmätningarna ändrats kan det vettigaste vara att ta hänsyn till det.
Vad alla alarmister verkar glömma, eller är omedvetna om, är att Jordens yta till ca 70 % består av hav. Jorden har sålunda en fantastik värmeregulator genom den avdunstning som sker vid högre temperatur. Avdunstning kräver energi och leder till att vattenångan kommer tillbaka i form av nederbörd som ytterligare kyler ner Jordytan. Så Jorden kan högst nå en medeltemperatur på 30 eller 32 grader (jag har sett olika beräkningar). I varje fall är föreställningen om ett helvetesvarmt Armageddon grundlös. Den enda framtidsprognos som är sannolik är en ny istid. Det är det upprepade historiska mönstret. När det sker är en öppen fråga. de interglaciala perioderna har, om jag minns rätt, handlat om tjugo till trettio tusen år.
I Sverige går det åt mycket energi för att värma. I en eluppvärmd villa (20.000 kWh/år) går 75% av elen till värme och varmvatten. För oss som bor i ett varmare klimat slipper vi den utgiften. Vi har ingen eluppvärmt golv, torktumlare eller motorvärmare (7,5% + 1,4% +1,2%) I själva verket förbrukar vi bara 15% el jämfört med villan i Sverige. Jag kan inte inse att det blev en fullständig katastrof om det blev något varmare i Sverige, vi klagar inte på värmen.
Den klimathotsreligiösa sekten ser vargen komma överallt och agerar som Krösa-Maja och tror att vargen ska döda oss alla. Det var ingen varg utan en räv de såg.
En måttlig uppvärmning anpassar vi oss lätt till och den är kanske gynnsam för naturen. Vi har anpassat matförsörjningen från 1.9 miljarder människor 1920 till 7.7 miljarder hundra år senare.