Sedan 2020 har Boliden Bergsöe haft ett “smart” batteri i Landskrona
Där driver företaget återvinning av blybatterier från bilar. Installationen av batteriet presenteras så här:
+ – + – + – +
Tillsammans med Vattenfall och Landskrona Energi genomför Boliden med stöd av Energimyndigheten ett tvåårigt forskningsprojekt där ett batterilager placerats på Bolidens anläggning Bergsöe i Landskrona. Syftet med projektet är att undersöka hur batterilagret kan säkra en tryggare elförsörjning för exempelvis industrier, samtidigt som det bland annat möjliggör sänkta elkostnader.
+ – + – + – +
Containern innehåller 24 BMW i3 elbilsbatterier med effekten 500 kW och en lagringskapacitet på 1MWh. Kostnaden anges till 7,5 miljoner kronor
I dagens Helsingborgs Dagblad redovisas resultat från testperioden:
+ – + – + – +
Projektet avslutas i dagarna och beskrivs som mycket lyckat.
Jättebatteriet kan själv känna av när elförbrukningen är som lägst, det vill säga på tider när det är billigare, ofta på natten, och det är då det laddar upp sig. Det är flexibelt och ser till att kunden gynnas.
– En annan tjänst är att det ser till att hålla frekvensen i elnätet på en stabil nivå. Är det begränsningar i nätet på grund av tillfällig hög förbrukning, effekttoppar, kan batteriet gå in och stötta nätet, säger Fredrik Kanth, vd på Boliden Bergsöe.
Jättebatteriet bidrog till att Boliden Bergsöe, som huvudsakligen använder el och naturgas som energikällor, sänkte sin elräkning med nästan 20 000 kronor i månaden.
+ – + – + – +
by 
Lars,
Ett batteri kan inte hålla frekvensen, MEN det kan hålla uppe effektenunder en kortare period och därmed överbelastas inte systemet och frekvensen hålls stabil.
Frekvensen kan ses som ett lands valuta, den ska hållas i balans men det finns ett antal faktorer som kan göra att den rör sig upp och ner.
När det gäller ett elektriskt stamnät så kan väldigt många parametrar störa frekvensen, varav effektbortfall är ett.
Hur kan ett batteri hålla frekvensen? Batteriet levererar likström, medan elnäten transporterar växelström. Som har en frekvens som hela tiden måste hållas nära 50 Hz.
Björn,
Svaret på din fråga är nej.
Det finns AC/DC konvertrar för detta.
Svängmassa är en fantastisk bieffekt till följd av skapandet av växelspänning i ett KKV, VattenKV eller Gasturbin/oljetubin, där en stor tung roterande axel har en svängmassa eller kinetisk energi(rörelseenergi)
Hmm… landskrona, Skåne el område 4 .. stora prisvariationer….. man talar om 1MWh för containern vinst 20kSEK/månad eller knappt 1.000SEK/dag…. motsvarar 1MWh med lågt elpris…. jaa i Landskrona kan man nog ha dessa skillnader MEN bara med Barsebäck och så vidare är detta en minskning av elkostnaden i ett förstört elsystem….. betänk att vi är tvingade att leverera en massa el till EU om det finns i Sverige…. dyrare och dyrare med dessa jippon i.st.f. att bygga en enda reaktor i söder….
Förlåt ren okunnighet. Men batterier är väl alltid likström? Ska man ha växelström måste man ha roterande svängmassa? Upplys gärna.
Rättelse. Det här var fel. “Det verkar vara ungefär lika stor energidensitet i flödesbatterier som i bränsleceller.” Nackdelen är att de har låg energidensitet så de är framförallt lämpliga för stationärt bruk.
Hur ska man utforma ett batterilager att energin finns när den behövs?
Att idag fixa till ett batterilager i dagens energisystem sommartid är relativt enkelt vilket många solcellsproducenter har gjort men till enorma kostnader för varje kWh.
Eftersom jag jobbat med solceller i mera än 40 år och fått många förfrågningar på system som skall klara ett boende helt ofline kan jag med säkerhet säga att solceller och batterilager kan vi glömma.
Ett batterilager för t ex en modern välisolerad villa bör ha storleken att försöja huset under minst en månads med energi under t.ex. vinerperioden. Förmodligen är en sådan beräkning inte tillräcklig för hus som ligger i mellansverige.
Verkligheten är ibland så “grym” som solinstrålningen var en decembermånad i Norrköpig. Jag tror det var 2019 där endast 7 timmars solskenstid registrerades.
Det verkar vara ungefär lika stor energidensitet i flödesbatterier som i bränsleceller. Flödesbatterierna har större verkningsgrad. Stämmer det kommer det ta över marknaden för bränsleceller.
https://www.energihandbok.se/lagring-av-elektrisk-energi
Thomas P,
Flödesbatterier,
En intressant batterityp.
Flödesbatterier,som innehåller vanadin, har samma potential som ett centralt energilagringssystem.
Vanadin är en stålgrå, relativt mjuk metall som t ex kan kallvalsas till trådar. Ofta finns små mängder föroreningar i metallen, vilka gör den hård och spröd. I massiv form är vanadin stabilt mot luft, alkali, kall saltsyra och svavelsyra men angrips snabbt av salpetersyra.
Flödesbatteri är en typ av elektrokemisk cell där det är elektrolyten som innehåller energin. Det mesta av elektrolyten befinner sig i tankar utanför cellen, och i detta avseende liknar flödesbatteriet en bränslecell. Genom att driva redoxreaktionen åt andra hållet, är det möjligt att på nytt lagra energi i elektrolyten. Principen för flödesbatteriet uppfanns 1902.
En lösning på energilagringsproblemet kommer från två ovannämnda tankar fyllda med en speciell vätska.
Forskarna strävar dock efter att hitta ett ämne som kan ersätta vanadin som för närvarande är det mest använda materialet i flödesbatterier. Problemet består dock av att vanadin måste bytas ut med ett organiskt material.
Det befinner sig som vanligt när det gäller energilagring på FORSKNINGSSTADIET…
-Projektet är baserat på några av de molekyler som enligt Harvard-forskare är potentiellt lämpade för detta. En av molekylerna är en så kallad antrakinon , en typ av molekyl som finns i naturen, och som också används för att göra färg frågor i branschen. Men vi behöver förbättra livslängden för denna typ av system, och det är en central del i detta projekt , säger Johan Hjelm, docent vid DTU Institutionen för Energikonvertering- och lagring, till Ingeniøren.
Ett flödesbatteri är i sin enkelhet ett laddningsbart batteri som lagrar elektrisk energi i form av kemisk energi utanför batteriet i två tankar: en för den positiva elektrolyten med högre spänning och en för den negativa elektrolyten med lägre spänning.
Elektrolytema innehåller molekyler som kan oxideras (dvs avge elektroner) och reduceras (infångningselektroner) och vid urladdning pumpas den laddade elektrolyten genom flödesbatteriet – byggd som en stapel, dvs. en samling seriella anslutna celler.
Vätskorna separeras av ett jonledande membran av samma typ som i en polymerbränslecell och när vätskorna avges, bär jonerna strömflödet genom membranet och en elenergin strömmar i den yttre kretsen.
En fördel i ett flödesbatteri är att det är relativt enkelt att anpassa batteriet för ett givet behov. Om det finns behov av kapacitetsökning, kan operatören bara fylla mer vätska i tanken och effekten ökar i och med att stapeln utvidgas.
Batteriet har emellertid en viss volym. Ett typiskt vanadiumflödesbatteri har en energitäthet på ca 25 Wh / l, vårt exempel med 70 MWh ger ungefär 3 miljoner liter eller 2 olympiska(50m) simbassänger ungefär.
Tekniken kan lämpa sig för stabila flöden men för att stabilisera transienter som det ‘lilla’ i sammanhanget 70 MWh batteriet skulle göra fungerar dåligt.
Ex. batteriet skulle i ett extremt fall kanske kunna ge 200 MW under 20 min. Det är hyfsat komplext att låta 3 miljoner liter flöda genom ett membran på 20 minuter…
Flödesbatterier kan vara en lagringsprodukt för vindkraft men inte en stabilisator för dagens ‘sjuka’ kraftnät.
För övrigt är verkningsgraden på flödesbatteriet betydligt lägre en vanliga batterier, kanske 70%
Flödesbatterier verkar intressant och lovande. Dock brukar det alltid finnas en hake. Om alla börjar ladda på nätterna då det är billigt jämnas priset ut över dygnet. Fördelen är ändå att ha energireserv när det inte blåser. Men det ska till väldigt mycket för att kunna ersätta en kärnreaktor. Det blir stora volymer i tankarna.
#Magma : Gjorde en googling och fick fram bl a denna länk. https://www.forskning.se/2020/10/15/forsta-organiska-batteriet-lagrar-bade-sol-och-vind/¨'Eftersom jag är pensionerad samhällsvetare kan jag ej bedöma potentialen i detta.
#Thomas P
Eftersom du tycks ha kunskap som vi vanliga dödliga saknar vore det intressant att få höra vilken fantastisk teknik det är som gör att ett sådant här batteri kan bidra till att hålla frekvensen i elnätet till en kostnad som gör att det kan skrivas av på 10 år eller snabbare !
Och helt plötsligt börjar batterierna att brinna och så var den sagan slut till enorma kostnader och till stor skada för miljön dessutom. Gör om, gör rätt – bygg ny kärnkraft!
Fysiken säger inte något sådant, det finns en hel del utvecklingspotential kvar. Speciellt är dagens batterier utvecklade för mobila tillämpningar där vikt och volym är kritiska. För sådana här energilager vill man istället fokusera på pris, livslängd och verkningsgrad, men det är en så ny marknad att man inte hunnit få fram batterier optimerade för det. För att lagra stora mängder energi finns t ex konceptet med flödesbatterier.
Thomas P
Där används väl dom senast utvecklade batterierna.
Vad jag förstått så säger fysiken att det inte går att utveckla effektivare batterier.
Alltså så återstår att öka antalet batterier till en ännu högre kostnad ned ännu längre återbetalningstid.
Peter, det är därför det kallas för forskningsprojekt. Man studerar om det är realistiskt, och då blir naturligtvis prototypkostnaden högre.
Fantastiskt ekonomiskt resultat. Avbetalningsperioden blir drygt 31 år bara för att täcka kostnaden på 7,5 mkr. Om man räknar med en avkastningsränta på 6% och underhållskostnader och övriga driftkostnader hamnar vi nog runt 40års avbetalningstid och så länge lär inga bilbatterier hålla
20k/månad, det ger med 7,5mSEK, återbetalning på 30år…
Ganska genant att det inte betalar sig på 10 år, vilket bör ses som max livslängd på produkter av denna typ.
Vet inte om det är den som skriver artikeln inte förstår, eller om man försöker slå blå dunster i ögonen på folk. Ett batteri kan klara korta störningar i elnätet, typ transienter i sekund, möjligen minutskalan. De kan inte, som påstås lagra energi i någon större omfattning. Världens hittills största batteri behöver 24 containrar och har en energikapacitet om 200 MWh. Enkel räkning ger att det är vad en enda reaktor (typ O3) fixat på 10 minuter.
https://etn.se/index.php/nyheter/66873-varldens-storsta-batteri-har-blivit-storre.html