Pengar, och mycket pengar kan förföra den mest idealistiske politiker
2022-12-22, l’ACR, l’Association des Climato-Réalistes, Rémy Prud’homme:
Corruption qatarienne et corruption climatique
(Qatars korruption och “klimatkorruption”)
Qatars regering, som är rik, tycks ha gjort sig skyldig till att “köpa” ledamöter invalda i Europaparlamentet och kanske till och med tjänstemän från EU-kommissionen, för att främja Qatars image eller intressen. Det är väldigt fult, och tiotusentals journalister och politiker är indignerade med fördömanden och hot.
Mr. Jeremy Grantham är en miljardär, anglo-amerikansk finansman, beundrare av IPCC och Greta Thunberg. Han är en av grundarna till “Grantham, Mayo, & van Otterloo” (GMO) i Boston, som uppskattningsvis förvaltar tillgångar på mer än 100 miljarder euro. Han grundade också stiftelsen the Grantham Centre for Sustainable Futures för miljö-skydd. Denna har generöst finansierat välrenommerade universitet (Imperial College London, London School of Economics) och mäktiga miljöorganisationer (Greenpeace, Sierra Club, WWF) och skryter med det. Han går längre, och förespråkar att köpa politiker.
Den 27 mars 2019, i Köpenhamn, höll Grantham en konferens om klimatet för en för-samling av bankirer, mycket respektabla sådana som alla danska bankirer. Han förklarade för dem att investeringar i förnybar energi, påtvingade och subventionerade av regeringar, var särskilt lönsamma (man kan vara militant och bekymrad över avkastningen). Och han uppmanade dem att följa hans exempel med dessa ord:
“Vad ska man göra, säger du? Man måste påverka sina politiker – satsa på val, och köpa politiker. Jag är glad att kunna säga att vi gör det metodiskt på Grantham Foundation – bara gröna politiker. »
Det finns åtminstone tre skillnader mellan korruption enligt Mr. Grantham och enligt Qatars regering.
Den första är att Mr. Granthams korruption är beundransvärd. Han gör ingen hemlighet av sina köp av politiker. Han skryter om det. Han uppger dem som exempel. Och han gör det på offentliga konferenser, mitt på ljusa dagen. Om hyckleri är lastens hyllning till dygden, som La Rochefoucauld säger, är Mr. Grantham absolut ingen hycklare. Däremot ägnar sig representanterna för Qatar åt skamlig korruption. I mörkret kör de omkring på gatorna i Bryssel med resväskor fulla med sedlar. De förnekar sina handlingar, även när de blir tagna på bar gärning. De verkar skämmas.
En andra skillnad är att herr Granthams klimatkorruption är helt accepterad av bankirer, media och den allmänna opinionen, medan qatarisk korruption väcker enhällig och stark indignation i samma media (förutom kanske bland samma bankirer, som knappast dyker upp).
Hur förklarar man denna dubbelmoral? Anledningen kan vara att media snarare dömer gärningsmän än handlingar. I Mr Granthams förvirring ser de en snäll klimatförespråkare och de blundar för förvirringen. I Qatars korruption ser de en ond mellanösternautokrat, och de fördömer modigt korruption. En cyniker (inte vi) skulle tro att klimatfinansiärerna har felinformerat så mycket att de har vunnit över allmänheten, medan qatarerna inte (eller ännu inte) har gjort tillräckligt för att uppnå detta resultat. Som vår gode Lafontaine säger mer eller mindre: beroende på om du är mäktig eller eländig kommer pressens bedömningar att göra dig vit eller svart.
Den tredje skillnaden är att qatarisk korruption är statlig och klassisk, medan klimatkorruptionen är privat och modern. Företeelsen att land A betalar politiska eller journalistiska medborgare i ett mer eller mindre konkurrerande land B, är lika gammal som världen. Under 1800-talet gjorde Storbritannien det på ett systematiskt sätt, med hjälp av det som kallades “Saint Georges kavalleri”, engelska guldmynt med en bild av helgonet till häst. Tsarryssland var inget undantag. Qatar är därför en del av en banal tradition, och förmodligen av begränsad betydelse.
Den korruption som utövas och förespråkas av Mr. Grantham är modern. Den är ett verk av privata grupper som drivs av ideologi och/eller intresse. Det är en form av fullän-dad och mångfaldig lobbying. Den agerar inte direkt, utan indirekt. Den riktar sig inte till ledare, utan till opinionen i allmänhet. Den riktar sig inte i första hand till elitens plånbok, utan med information (desinformation) till institutioner. Det är mer subtilt och därför mer effektivt. Naturligtvis är Mr. Grantham inte ett isolerat fall, utan toppen av ett isberg. Miljardären gillar att dra åt svångremmar, sin egen och ännu hellre andras.
Så har till exempel korsfararna i kampen mot CO₂ precis vunnit en stor seger på MEDEF: den franska arbetsgivarorganisationen, som nu officiellt rekommenderar att ersätta cheferna för våra företag i enlighet med deras engagemang för klimatkampen. Ni gör mer för klimatet, vi vill att era bolagsstämmor ska instämma. Det där ser djävulskt ut som korruption. Summorna det handlar om är betydande och de gör Qatars drickspengar futtiga.
Rémy Prud’homme
+ – + – + – +
by 
#Bo S m fl: Tusen tack för förklaring. Det låter rent kriminellt i en rättsstat, som USA anser sig vara. Detta ger utrymme för valresultatsmanipulering av aktivistgrupper. Är sannolikt en av orsakerna till Trump-sidans ifrågaättande av valresultatet. Tyvärr har jag inte läst om detta i MSM.
Att konspirationsteorierna om bröderna Koch (och andra som utvinner och säljer fossila bränslen) upprepas gång på gång, övertygar faktiskt bara de redan övertygade anhängarna av klimathotsreligionen.
Dessa “förnybara” energislag är bara slöseri med pengar och naturresurser, och garanterade förlustaffärer. Visserligen hör den lönsamma vattenkraften formellt till de “förnybara” energislagen, men den brukar inte räknas in numera. Utan i stället är det sol och vind och en del annat dysfunktionellt som räknas och ska ha subventioner för att byggas ut. En utbyggnad som ökar elpriserna och risken för strömavbrott.
Man samlar ihop sk postroster och enligt de flesta staters lagar maste postrosten lamnas av rostaren sjalv, en anhorig eller tillaten person. Kontrollen av vem som fyllt i rostsedlarna fungerar inte och i manga stater samlades roster i en byggnad och darifran betaldes folk att aka runt och lagga i rosterna i olika drop off boxes. Ballot Harvesting ar olagligt men domstolarna vill inte blanda sig i staternas valkontroll. Demokraterna vill inte ha fotolegitimationstvang och t.o.m. demonstrerade mot detta tvang i Washington DC. Man chartrade bussar for att demonstrera men ironisk nog maste man visa fotoleg for att borda bussen. Postroster maste skriftligt begaras av rostberattigad men demokraterna andrade hela forfaringssattet i Battle Ground States, inga andra stater.
Brutus
Ex: 2000Mules (går att se på nätet fortfarande tror jag).
Man måste samtidigt ha klart för sig att det INTE handlar om att “alla nämnda intresse-grupper” sitter i ett rum (utöver WEF) och konspirerar. Det handlar om särintressen som sammansmälts av flera anledningar. Däremot är olika tankesmedjor och intresse-sällskap ett sätt att skaffa sig underhuggare på politisk toppnivå och mot (framtida) ersättningar ge dem olika uppdrag i sina värv. Detta sker naturligtvis väldigt sofistikerat så att vederböranden naturligtvis tror de gagnar rätt sak, något de redan från början sympatiserar med.
#Bo S : Kan du utveckla litet om det där med Ballot Harvesting. Förstod inte riktigt. Alternativt : En länk.
Pengarna talar alltid. Facebooks (Meta), Zuckerberg betalade 435 miljoner dollar fore valet 2020. Han hyrde folk som samlade rostsedlar (Ballot Harvesting) och lamnade dessa i olika drop off boxes i sk Battle Ground States. Detta efter att lagarna andrats i dessa stater via guvernorer och domare, alla demokrater. Lagarna i dessa stater sager
att bara lagstiftande forsamlingarna kan andra lagar men man skyllde pa Covid. Hatet mot Trump gjorde att man anvande alla mojliga regelbrott for att fa bort honom. Climate Change var den storsta orsaken eftersom Trump var en fara for hela agendan.
Jeremy Grantham är ytterligare en, för de flesta okänd, multimiljardär och makthavare som med iver deltar i den globala statskuppen. Då han förvaltar tillgångar, på mer än 100 miljarder euro och är besatt av klimatalarmism, kan han givetvis orsaka enorm skada. Jeremy Grantham är trots allt ärlig när han säger: “Man måste påverka sina politiker – satsa på val, och köpa politiker. Jag är glad att kunna säga att vi gör det metodiskt på Grantham Foundation – bara gröna politiker.” Så lång har det alltså gått att man nu kan förorda korruption! Jag är inte förvånad men beklämd.
Det är ett jätteproblem med alla dessa makthavare som är okända för en bredare allmänhet och därför hela tiden lyckas undgå en granskning från såväl politiker, systemmedia som väljare. Vi får inte reda på vad som sker bakom kulisserna och de ynkliga politiker vi har väljer att spela med i bedrägerierna och vämjeligt fjäska för den finansiella världseliten i hopp om att göra personliga vinster. Denna finansiella elit har som mål att krossa våra demokratierna, göra oss fattigare, ta ifrån oss all personlig frihet och kontrollera oss in i minsta detalj. Vi skall intet äga och istället hyra det vi behöver av dem. Allt skall ägas av en mycket liten elit och de som kommer att förlora mest är medelklassen som skall tvingas leva på en nivå liknande den fattiga afrikaner nu lever på. Dessutom skall befolkningen minskas med 90%. Hur detta skall ske är outtalat. De vill inoperera chips i oss och med dessa tror de kunna styra, programmera och behandla oss som ting. Den gröna omställningen, jämte begrepp som “New Wold Order” och”Build back better” syftar endast till att göra eliten ännu mäktigare och grundlura oss andra. Propagandaminister Joseph Goebbels hade blivit grön av avund om han levt och sett hur dagens globalister framgångsrikt lyckats sprida de stora lögnerna och dupera allmänhet, politiker och inte minst systemmedia. Det jag framfört ovan brukar viftas bort som konspirationsteorier av media, men allt detta är välbelagt och dokumenterat. Läs bl.a. Jacob Nordangårds bok “Den globala statskuppen”! När makthavare gör det de sagt och planerat i åtskilliga decennier kan det knappast kallas konspirationsteorier, utan det är en långsiktig och fortfarande pågående fasansfull verklighet vi bevittnar. Vore jag religiös hade jag sagt att det är Satans verk. Slutligen kan jag bara instämma i det #Thorleif skrev ovan:
Våga vakna!
Cui bono som sagt!
Redan 1961 varnade en f.d militär ledare i USA för den djupa staten (det militärindustriella komplexet). Då hade han varit president och fått insyn och erfarenhet. Därefter följde Kuba-kris och Kennedy-mordet. Sedan dess har nya komplex växt sig starka och inte minst sedan The Clintons avreglerade USA (och västvärlden). Pay-to-Play Politics (stiftelser utan laglig insynsmöjlighet) blev ett symptom på modern statskorruption i USA.
Krig har alltid varit lönsamt. Ukraina-kriget är perfekt genom sin proxy-karaktär och nu när snart hela vapenarsenalen i väst tagit slut väntar vi på nya försvarsbudgetar och “full sysselsättning”! Av senatens nyligen godkända budet för nästa år på 1,7 bilj usd ska 0,86 bilj gå till Pentagon samt 46 Mdr usd till Ukraina. Ett land genomsnittsamerikanen inte känner till eller vet var det ligger.
Våga vakna!
Återigen, vilka tjänar på klimatkrisen?
På C-19-krisen (lockdowns, vacciner osv)? På inflationen (hur sänka de reala skulderna)? Kontrollsamhället?
Här en gammal intervjuv om 9/11 som är mycket hörvärd. Lyssna om inte annat på de sista 5 minuterna.
https://swebbtv.se/w/iofYbtefKDKiePs71z2Uj8
Vilka gynnas mest av “okontrollerad kredittillväxt” ? Och vilka blir förlorarna, de kontrollerade skuldslavarna?
Läs Jacob Nordangårds bok “En obekväm resa” som handlar om hur en student ska skriva om starten av klimatrörelsen och finner i sitt grävande att verkligheten inte tycks vara som vi tror, att oljebolagen motarbetar klimatrörelsen utan tvärtom finansierar den.
Oljebolagen tjänar pengar på koldioxid och beräknar att marknaden för handel med koldioxid kommer att vara 10 gånger större än oljemarknaden.
Det finns minst två skäl till klimathotsbluffen: 1) Tjäna pengar. 2) Socialisterna ska omstöpa samhället till full socialism.
Jag kan bara konstatera att socialisterna är förlorare i båda fallen. Dels driver de en agenda som ger rika företag makt och dels driver de en agenda som minskar välståndet.
Tja, varför tror ni att Qatar fick fotbolls-VM? Är det nån som är förvånad?
Det är alltid pengarna som styr
Av inlägget kan man få uppfattningen att privata pengar bara skulle finansiera det som stöds av den etablerade klimatteorin. Lindvall mfl. (2020) har lyft fram hur motsidan finansieras på liknande sätt för att främja mindre underbyggda klimatteorier.
#Thomas P
Hur förvånad blev man över att du lyfter fram just personer som tjänat på olja …
Det ena förtar emellertid inte det andra, men du menar kanske att det är försvarbart att köpa inflytande när det kommer till bekämpandet av ”föroreningen” koldioxid.
Det hade varit betydligt mer klädsamt att stämma in i att det ALLTID är förkastligt att köpa politiskt inflytande, oavsett om pengar går direkt till politiker eller om de går till journalister eller mediehus.
Tony Heller brukar inte fara med osanningar.
Via YouTube presenterar han en lista med Al Gore´s “bidrag” till pressen.
Där toppar The Guardian, 12.951.391 $.
Andra bidragstagare är Der Spiegel, Le Monde, El País, BBC och CNN.
El País har skrivit en positiv artikel om Al Gore:
”Jag är Greta Thunbergs största fan”
Al Gore har också fått artiklar införd i El País.
“Politiseringen av den globala uppvärmningen”, “Vetenskapens avgörande roll.
“En global plan för demokrati och utveckling”.
Jag undrar om jag skulle få en artikel införd om jag belönade El País med motsvarande 3.968.184 SEK?
Bröderna Koch är nog de som haft störst inflytande på detta sätt.
Nyttiga miljardärer -listan kan göras lång.
Bill Gates ligger väl också bra till.
Mjuk och liten men ändå kraftfull med sin ständig påfyllda kassa gör han klimatnytta eller inför relativ fattigdom även i utvecklade länder-energifattigdom.