Nettonoll: minus, kol: vinst

Figur 1. Vindkraften möter motstånd både från elpriser och från materialpriser

I sin krönika den 27:e december på Real Clear Energy konstaterar Rupert Darwall :

Investerare i ESG förlorade 22 % medan fossil energi gav 54 % vinst

År 2022 sätter ett slut på en era av illusioner: ett år som såg slutet på eran efter kalla kriget och geopolitikens återkomst; den första energikrisen i den påtvingade omställningen till nettonoll; och året då investeringar styrda av hänsyn till företagens tillämpning av ESG, Environmental, Social, and Governance, (d.v.s. miljö, sociala frågor och ledning) föll till marken med en duns – hittills i år tappade BlackRocks ESG Screened S&P 500 ETF 22,2 % av sitt värde och S&P 500 Energy Sector Index steg 54,0 %.

+ – + – + – +

Generatorer för nyckfull el kan inte tillverkas med nyckfull el.

Lite mer personligt uttrycker sig JoNova i Australien:

Fundera över hur grymma dessa förluster är för ESG-investerare. I sina vildaste våta drömmar för tio år sedan kunde de ha krupit nakna över glasskärvor, för att få upp kolpri-serna till 400 USD per ton. Om kol och gas skulle vara obscent dyra, skulle sol- och vindkraftens strålande billiga effektivitet lysa som aldrig förr.

Figur 2. Priset på kol USD/ton ökade till drygt 3 ggr toppen 2011 och 8 ggr botten 2020

Istället försvann efterfrågan på moderiktiga nyckfulla gröna elektroner. Det fanns aldrig ett behov av “nyckfull” el, och energikrisen skalade bara av löken till den verkliga efterfrågan. Vind- och solenergi var bara de modeaccessoarer som ingen behövde ha. Kol, olja och gas var avgörande.

Inte bara minskade efterfrågan, utan utbudet sjönk också. När kostnaderna steg kämpade fabrikerna för att tillverka vindkraftverk, solpaneler och batterier. Det visade sig att generatorer för nyckfull el inte kunde tillverkas med nyckfull el.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

2 thoughts on “Nettonoll: minus, kol: vinst

  1. Kom ihåg att bankerna i väst (USA) var “utilities” (reglerade som samhällsnyttiga) från Depressionen (orsakade av bankerna i förarsätet) fram till återavregleringen av särskilt Clinton (Glass-Steagall-lagen). Banker var förr lokalt knutna medan de små tradingbankerna (investmentbankerna) på Wall Stret inte hade skattebetalarnas skydd etc.

    Tradingbankerna handlar på kommission och lever på % från affären (precis som affärsbanken av låne-marginalen) men efter nya avregleringar kunde de handla i egen bok vilket innebar att de i praktiken ofta handlade emot sina egna kunder. Trading är förenat med hög risk och när vanliga affärsbanker fick möjlighet att handla i värdepapper och dessutom äga/ägas av renodlade trading-banker återvände bankstrukturen till tiden före Depressionen, dvs en tid med ständigt återkommande finanskriser som skattebetalarna fick ta hand om. Ingen marknadsekonomi där inte. Idag är de så oerhört insnärjda i varandra (dominorisker) med enorma off-balance-positioner att vi klassificerat banksystemet individer som TO-BIG-TO-FAIL att vi skattebetalare (politiker) alltid gör vad som krävs för att hålla dåliga banker solventa. Banksystemet har blivit politikers karriär-vägar efter pension!

  2. Bakom ESG ligger bankmonopolet i samverkan med WEF-intressenterna vilka i likhet med det industriella Big Pharma använder FN som överstatligt organ för att öka sin makt och ägande än mer. Man avser att fortsätta (C-19 lockdowns) slå ut mindre företag inkl familjeverksamheter genom hårda byråkratiska regelverk som de mindre inte kan värja sig mot. Inom lantbruket är det tydligt att man vill åt marken (ex B Gates). Vi får ett upprepande av tiden före The Dust Bowl i USA där bankerna utnyttjade familje-jordbrukens svåra situation. Notera att ESG är startat av främst Wall Street-oligopolet. Att man på pappret “ger sig på” oljebolagen innebär inte att dess tillgångar inte är åtråvärda. Var sak har sin tid!

    https://www.theepochtimes.com/the-shadow-state-documentary_4877950.html?est=DEJmLF0zLaEHmAnaxBA9xjZbRulpjcMtF3Bol%2BdZtCnarjhoa2b9FQfUh0wz

    I filmen anges att ESG-investerarna gillar regenerativt lantbruk. Jag tror det är en “nödvändig” inställning men som faller på att de ändå vill slå ut kött-produktionen. Kor som betesdjur är en huvudkomponenent i regenerativt jordbruk. En omställning kommer att kräva övergående stödfinansiering på gynnsamma villkor vilket inte ens nämns. Jmf hur samma program (ESG) behandlas i Nederländerna så förstår ni vad som väntar.

Comments are closed.