Av SVK beräknad framtida effektbalans under topplast-timmen
_Några utdrag ur rapport från SVK:
2023-06-01, Rapport:
Trenden med minskade marginaler när det är som kallast stärks
Tillförseln av ny elkraftsproduktion i det svenska elsystemet håller inte jämn takt med den pågående elektrifieringen och därmed den ökade elförbrukningen. På några års sikt innebär det att den negativa effektbalansen, när det är som kallast, inte kan tillgodoses av elimport. För att undvika risk att effektbristen måste hanteras genom manuell lastfrånkoppling, krävs att åtgärder vidtas.
Svenska kraftnät redovisar årligen, på regeringens uppdrag, Kraftbalansrapporten, som behandlar effekttillräckligheten under sommaren respektive vintern. Centralt för rappor-ten är hur Sverige klarar den timme på vintern då elförbrukningen är som störst – topplast-timmen.
– Bedömningen vi gör är att effektbalansen under kommande vinter är jämförbar med prognosen inför förra årets vinter. Vi räknar med att under topplasttimmen har vi ett importbehov på 1400 MW vid en normalvinter och 2700 MW vid en tioårsvinter*, säger Lowina Lundström, divisionschef System, Svenska kraftnät.
För att effektbalans – att elproduktion och elförbrukning är lika – ska uppnås, krävs således att det finns el att importera då den svenska effektbalansen är negativ. Detta har rapport-författarna undersökt genom den probabilistiska metoden, vilken bland annat undersöker hur mycket import som finns tillgänglig. Beräkningarna visar att importen klarar det mål som regeringen har beslutat om, enligt den så kallade tillförlitlighetsnormen.
Topplasttimmen vintern 2022/2023 inföll den 16 december, kl. 9-10. Att inte effektbrist inträffade, med två reaktorer ur drift, förklaras av en ovanligt låg elförbrukning. Förutom att temperaturen var några grader varmare än vad som bedöms vid en normalvinter, bidrog de höga elpriserna, samt informationskampanjer, generellt under vintern till en minskad elförbrukning i landet med mellan 5 och 9 procent, korrigerat för temperatur- och kalendereffekter. Därtill var importmöjligheterna goda. Under topplasttimmen importe-rade Sverige 3290 MWh/h. Som jämförelse importerade Sverige 1600 MWh/h under topplasttimmen vintern 2021/2022.
Rapportförfattarna betonar dock att beräkningarna bygger på att flera stora projekt för-verkligas enligt tidsplaner. Men erfarenheter från stora investeringsprojekt visar emellertid att så inte alltid blir fallet.
+ – + – + – +
Rapporten, 76 sidor:
Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023
+ – + – + – +
Hoppet står alltså . . .
. . . till de troliga fiaskona för Hybrit, H2GreenSteel och LKAB:s järnsvamp, samt kanske Northvolts fabrik i Borlänge, som man redan skjutit på framtiden.
+ – + – + – +
by 
Låt se vad det finska kk-verket gör för tillgängligheten för SE1 och SE3 och därmed SE4? Hur som helst exporterar de tyska bolagen i Sverige till Ty direkt eller över Balt-kabeln.
Den av S och MP förda politiken får framöver förödande konsekvenser för de svenska hushållen och företagen. De har lagt ned effekter på 4.068 MW och förhindrat nybyggnad på totalt kanske 3.500 MW. Även om SVK nu börjat vakna och vill ha Öresundsverket i Malmö på 448 MW som reserv är det som en ”droppe i havet”.
Samtidigt har Tyskland lagt ned sina kärnkraftverk, vilket ökar deras behov för elimport. Danmark har alltid ett underskott så fort det inte blåser.
Detta har även inneburit orimliga elpriser i framför allt område SE4. Hittills år har elhandelspriserna i SE4 varit ca 163% i förhållande till SE 1 och 2. Motsvarande siffra för hela året 2022, var ca 255%.
Det är hög tid för Tidöpartierna att införa ”Benken-modellen” och avsluta/omförhandla ACER-avtalet.