Vi springer åt fel håll för “klimatomställningen” anser såväl alarmister som jag
Ambitionen att “göra gott” är en vacker egenskap hos människan. Den tycks vara väl utvecklad i norra Europa. Jag hade många resor i USA för att sälja och leverera utrustning till linjer för livsmedelsproduktion i hälften av alla staterna. Där hörde jag åtskilliga gånger referenser till personal med svenskt påbrå som strävsamma, pålitliga och ärliga.
Det skandinaviska inslaget i befolkningen är särskilt stor i flera nordliga stater, ex.vis Min-nesota och Washington State. Kanske är det därför som just de staterna utmärker sig för aktiv “klimatpolitik”. Liksom är fallet i Sverige, Norge och Danmark.
Här noterar vi att “beslutsfattare” är så ambitiösa att de driver utvecklingen åt fel håll. Tänk på stolleprojekten för “fossilfritt stål” och “grönt väte”. Dessutom arbetar de för att den skall gå allt snabbare.
Madeleine och Carl har tipsat om två artiklar, där högt uppsatta samhällsmedborgare argumenterar för snabbare färd mot avgrunden:
+ - + - + - +
2023-06-22, tn, tidningen näringslivet:
Klimatsatsningarna som får underkänt – ”Sprungit åt fel håll”
En ny rapport jämför kostnadseffektiviteten mellan olika svenska klimatsatsningar med EU:s klimatpolitik. För mycket signalpolitik istället för effektiva åtgärder, varnar rapportförfattaren Johan Nyström. ”Problemet som jag ser det är att vi sprungit åt fel håll”, säger han till TN.
I rapporten har han jämfört klimateffekten per nedlagd krona från två av den förra regeringens subventionsdrivna satsningar, Klimatklivet och Elcykelpremien mot klimatsatsningar som kommit från EU, exempelvis utsläppshandelssystemet. Resultatet visar att Klimat-klivet är 85 procent dyrare jämfört med EU:s klimatpolitik och motsvarande siffra för Elcykelpremien är 315 procent.
Klimatångestterapi ingen effekt
EU har mer effektiv klimatpolitik
Svagt argument att andra ska ta efter Sverige
Bred kritik mot reduktionsplikten
Professor anser att 2030-målet är irrelevant
+ - + - + - +
Stora mäktiga “Svenskt Näringsliv” låter sig trollbindas
SN harglömt hur man bekämpade “löntagarfonderna”, som hotade företagens själv-ständighet . Nu en generation senare har storföretagen, som ju har störst inflytande i SN, övertagits av Politiskt Korrekta administratörer, vars främsta talanger är att “odla kontakter” som håller i tillsättningarna av högre befattningshavare. Så ser vi att de stora teknik-företagen inte längre leds av “företagare” eller “civilingenjörer” utan av några som studerat ex.vis ekonomi eller statskunskap. Det är samma talanger som gäller inom politiken.
SN:s tankesmedja Timbro anges som självständig, men tycks fortfarande vara låst till hypotesen om koldioxiden. Efter ett par försök att informera dem om klimatbluffen har jag inte fått någon reaktion alls.
“Etablissemanget” av tunga företagsledare fortsätter att driva på den “gröna omställningen”:
+ - + - + - +
2023-06-25, Second Opinion:
”Omställning av industri och transporter kräver nationell samling”
Att vara först med att kommersialisera en ny teknik är förknippat med höga kostnader och stora risker. Men om vi i Sverige inte förmår utveckla nya tekniska lösningar riskerar vi att fastna i en fossilbaserad ekonomi med sjunkande konkurrenskraft, skriver Åsa Pettersson, vd Energiföretagen och Johan Svenningsson, vd Uniper Sverige.
När klimatomställningen av Sverige genomförs stimuleras hela ekonomin.
Sällan har det satsats så mycket på innovation och utveckling som de senaste åren, och mer kommer. Svensk industri vill ta ledartröjan, men det är också hög tid att tala klarspråk kring vad som rent konkret kommer att krävas.
Att kritiskt granska bärigheten i omställningsprojekt är en sak. Att avfärda behovet av klimatomställning och samhällets ansvar för att det sker, är något helt annat. Vi menar att det är en farlig strategi för Sverige som kunskaps- och industrination att inte driva vår egen omställning och tillhandahålla offentligt stöd till innovation. Att vara först med att kommersialisera en ny teknik är förknippat med höga kostnader och stora risker.
Men om vi i Sverige inte förmår utveckla nya tekniska lösningar, riskerar vi att fastna i en fossilbaserad ekonomi med sjunkande konkurrenskraft.
+ - + - + - +
Energiföretagen är förstås den främsta parten i “elektrifieringen”
Här nämner man “Att kritiskt granska bärigheten”, men placerar det temat direkt i malpåse för att tala om “samhällets ansvar” för att en “klimatomställning” verkligen sker.
Man låtsas inte om att det senare är aktuellt BARA OM den kritiska granskningen av BÄRIGHETEN blivit positiv. Man blundar för de överväldigande bevisen för att det inte är fallet.
Som hela “etablissemanget ” i övrigt vill man inte låtsas om frågan.
+ - + - + - +
by 
Svensken har otroligt många goda egenskaper (några nämnda ovan) och förstås även några dåliga. Vi har innovatörer, har god utbildning (från förr!) och är konsensusinriktade trots vår individualistiska prägel. Vi har dock ett flockbeteende som sedan länge gett marknadsförare och pr-folk utomlands stort intresse för Sverige som testmarknad för t.ex konsumentprodukter. Ingen vill sticka ut (innovatörerna möjligen undantagna) då vi är känsliga för kritik och är konflikträdda.
När Sverige väl satsar på något så brukar vi göra det med besked och göra det bra. Att ställa sig vid sidan om är inte populärt i Sverige. Eller att vara annorlunda!
De flesta beslutsfattare inom näringslivet samt ekonomer är medvetna om att vår ekonomiska tillväxt till mycket stor del sedan 70-talet drivits av exportföretag och kreditdriven konsumtion. Nu har man samlats kring klimatet som en ny potentiell framtida (industriell) tillväxt-motor. Allt större belopp satsas vilket också ger avtryck i nya jobb och nya verksamheter. Det finns innovationskraft. Men vi är bara i början av denna investeringscykel. För att det ska gå bra måste investeringarna löna sig, dvs betala sig, ge de som satsat långsiktig avkastning. Det återstår att se då efterfrågan på sikt är något oklar då den bygger på planmässig styrning och subventioner. Kommande kapitalbehov är dessutom enormt där skattebetalarna via politiker tvingas möjliggöra medlen mot mål som bärs upp av vetenskap som åtminstone delvis är mycket osäkra. Denna kombination av icke naturligt driven efterfrågan innebär förstås stora risker för de som betalar. I synnerhet om dessa inte själva får direkt del i avkastningen.
Skulle det bli ett misslyckande kommer “ansvariga” inte att ta sitt ansvar. Alla ansvariga kommer att skylla på varandra eftersom vi varit så konsensusinriktade.