Figur 1. Kolkraftverket i Shanghaimiao, där första blocket för 1.000 MW startades den 28/12 år 2021

Till höger ser man att det totalt skall bli fyra kyltorn med två fortfarande under byggnad. Det betyder troligen att där blir fyra block för 4.000 MW totalt, när anläggningen är klar.

Från WUWT tar jag några rader av  Ed Ireland, adjunct professor at TCU’s Neeley School of Business. 

2023-09-21:

China Coal: Reuters’ “weird climate logic”

(Kol i Kina: Reuters’ “förvriden klimatlogik”)

“Enligt Reuters är Kina berättigat att bränna enorma mängder kol eftersom det använ-der en del av den elektriciteten för att ladda elbilar, vilket gör det möjligt för landet att minska sin import av olja, som anses ännu mer skadlig än kol. Världen kan med andra ord fortsätta att ignorera att Kina och de andra länderna i Asien släpper ut mer CO₂ än resten av världen tillsammans.”

Vi får hela tiden höra att förbränning av kol måste elimineras, eftersom det bidrar till klimatförändringarna. Kol är så dåligt att USA:s miljömyndighet EPA har föreslagit regler som kommer att tvinga fram stängning av alla amerikanska kol kraftverk eldade med kol, såväl som naturgas till 2040, om inte tidigare.

Amerikanska kraftnät visar samtidigt effekterna av förtidspensionering av kolkraftverk, och nätoperatörer kräver att EPA stoppar sina föreslagna regleringar. Men kriget mot kol är oförminskat.

Kriget mot kolkraft gäller tydligen inte Kina. Enligt en artikel denna vecka i Reuters av Clyde Russell, “Kinas enorma utbyggnad av kolkraft har en förvriden klimatlogik”, utgör Kinas CO₂-utsläpp från dess massiva program för kolkraft ett litet problem på vägen mot att lösa “klimatförändringarna.”

Hans artikel börjar med att förklara att Kina verkligen är världens största koleldade land i världen och bygger fler anläggningar snabbt:

Kina bygger två tredjedelar av den koleldade kapacitet som för närvarande är under byggnad globalt, och detta kanske inte är så katastrofalt för klimatet som det låter. Världens största producent och importör av kol har 136,24 gigawatt (GW) koleldad produktion under byggnad, enligt uppgifter som släpptes i juli av Global Energy Monitor.

Detta representerar 66,7 % av den globala totalen på 204,15 GW, och Kina ligger långt före Indien på andra plats, med 31,6 GW som byggs och Indonesien på tredje plats med 14,5 GW.

Dessa tre länder representerar 89 % av de koleldade anläggningarna som för närvarande är under byggnad, och det är inte en slump att de alla har en stor befolkning, växande efterfrågan på energi och stora inhemska kolreserver.

Kinas kolkraftverk under byggnad är cirka 12 % av dess befintliga kapacitet, och att lägga till mer kolkraft skulle tyckas vara oförenligt med det uttalade målet att uppnå nettonoll koldioxidutsläpp till 2060.

Så elefanten i rummet för att minska utsläppen av CO₂ ska tapetseras över ? Den har fått en passersedel fast COP28 är på gång?

Vi kan ignorera allt vi någonsin hört eller läst om “planetförstörande CO₂-utsläpp från kolkraftverk” eftersom: Det stora koleldade byggprogrammet kan ses i ett större sammanhang av Kinas snabba övergång till elfordon (EV) och bort från bilar och lastbilar med förbränningsmotorer (ICE).

Det här är en märklig omväg. Kinas långa rad av koleldade kraftverk räddas av koldrivna elbilar, vad Amory Lovins kallade “emission elsewhere vehicles” (EEVs)?

Figur 2. Tusentals elbilar av märket BYD övergivna till rosten

Artikeln nämner inte att Kina har misslyckats med att tvinga sin befolkning att köpa elbilar, så enorma antal har lämnats att rosta ute i det fria.

+ – + – + – +

by