21 thoughts on “Förlustaffären “Vindkraft” !”

1. Det är Ringhals 3, turbin 1, som är på bilden. På Ringhals 3 och 4 har resp. reaktor två turbinsträngar, T31&T32 (Ringhals 3) samt T41&T42 (Ringhals 4).

   Det är inte “generatorn i grönt” som skymtar i bakgrunden utan det är ytterhusen till lågtrycksturbin 2 och 3 som är bortlyfta vid tillfället. Generatorn skymtar dock i blått strax före ytterhusen. Bilden är riktigt gammal och gissar på att den är från 90-talet då namnet ABB Stal existerade mellan 1988-ca 2000.

   Ringhals 3 genomgick en stor modernisering mellan åren 2006-2010 då samtliga turbiner och generatorer med tillhörande kontrollutrustningar byttes ut, samt att effekten höjdes så att den nådde långt över 1000 MW. Motsvarande modernisering genomfördes på Ringhals 4 under åren 2007-2011 med de största åtgärderna under det sistnämnda året. I samband med detta byttes även de tre ånggeneratorerna samt tryckhållningstanken på reaktorsidan.

   Minns inte hur tunga rotorsträngarna är på R3 och R4 men på Oskarshamn 3 väger den i alla fall 1100 ton så det är en rejäl roterande svängmassa. Dock torde den totala rotationsenergin vara mycket högre på R3 resp. R4, i jämförelse med O3, då dessa turbinsträngar roterar med 3000 rpm medan O3 har en fyrpolig generator varpå varvtalet är 1500 rpm.

2. Vattenfall särredovisar hyfsade vinster från deras vindkraft under flera år. Jag minns inte att de redovisade (t.ex i årsredovisningen) hur stora bruttointäkterna var från elcertkfikat.

   Någon som har bättre koll på det?

3. @JonasW
   Jag tolkade kanske lite väl mycket i vad du skrev. Men vi har skrivit nästan samma sak. Det att den frågan inte fanns på den tiden kärnkraften byggdes, men samtidigt bör samma sak ha gällt all produktion som byggdes fram tills dess att anslutningsavgifter infördes. Det vill säga att vattenkraftverken i norr inte behövde betala någon anslutningsavgift, vilket det inte pratas om.

4. #Finns Ingen Klimatkris

   Hoppsan! Jo, det jag skrev var att kärnkraft skulle ha betalat för anslutning om frågan funnits.

   Kärnkraft har inga problem att betala för anslutning. Det är småpengar i sammanhanget,
   Ett kärnkraftverk är en stor enhet som behöver EN anslutning.

   Det finns inga ekonomiska problem i att ansluta ett kärnkraftverk till stamnätet.
   Det finns gigantiska ekonomiska problem med att ansluta en massa havsbaserade vindsnurror till stamnätet.
   Två anledningar – det är små anläggningar som behöver många anslutningar, och de ligger ute i havet.

   #Brutus

   Anledningen till att det byggs vindkraftverk heter Elcertifikat. Det är en massiv subvention.

   En fossil eller nukleär anläggning måste varje år köpa elcertifikat för att få driva sin verksamhet.
   Ett vindkraftverk får elcertifikat från staten.
   Det som händer är att en ägare av vindkraft får elecrtifikat från staten. Dessa måste sen köpas av t.ex. ett kärnkraftverk. Konkret måste alltså ägaren av ett kärnkraftverk
   varje år betala stora pengar till ägare av vindkraft – via elcertifikatsystemet.

   Enligt MP är det inte en subvention.

   Efter 15 år får ett vindkraftverk inga gratis elcertifikat (å andra sidan behöver de inte köpa några). Vindkraftverk brukar gå i putten efter 15 år eftersom intäkterna (=elcertifikaten) försvinner.

5. @Petter Wulff
   Du frågar om kärnkraften har behövt betala för sin infrastruktursandel i eldistribution.
   Det har de förmodligen inte gjort enligt JonasW, men tänk på att då var det ett och samma företag (statligt) så då behövdes inte det.
   Däremot så är kärnkraft den enda producent som måste avsätta kapital för sin egna avveckling. Vindkraften och eventuellt solkraften är de enda producenter som är garanterade ersättning när de väl levererar el. Dessutom var/är dessa elcertifikat avsedda att gynna just vind/sol på andra produktionsslag bekostnad. Trots att vind blev garanterade ett fast pris per MW i England blev det ingen affär, just för att det var för lågt. Har något annat kraftslag fått samma erbjudande?
   Så Petter, vem är det som har gynnats?

   @Brutus
   Vindkraft byggs så länge de stöd som har utlovats fortsätter att betalas ut. Försvinner pengarna byggs inga fler vindkraftverk och ägarna till de verk som redan är byggda kommer försvinna genom att sätta de i konkurs. Den som betalar sedan är vi skattebetalare eller markägaren.

6. #Brutus

   Professorerna Jan Blomgren, Magnus Henrekson och Christian Sandström har både skrivit och berättat (Youtube) mycket om detta. Det hela bygger på avancerad ekonomisk planering där pengarna flyttas till länder med goda villkor och och där Sverige inte kan komma åt dem (Kina, Luxemburg och Schweiz). Allt är baserat på de enorma subventioner som vindkraften uppbär.
   Alla svenska vindkraftbolag går idag med förlust och kommer förr eller senare att försättas i konkurs, alltmedan ägarna i ovanstående länder skott sig på skattebetalarnas bekostnad.

7. Det byggs bevisligen vindkraftverk. Dessa anses olönsamma. Hur går ekvationen ihop? I kedjan från ide´ via plan till vindkraftverk i drift är olika intressenter inblandade. Vilka intressenter tjänar på affären och vilka förlorar (utom vi konsumenter)?

8. #PW

   Har faktiskt problem att förstå vad du menar.

   Eftersom kraftnätet och kärnkraftverken var statliga (i början) så blev det ingen diskussion om “anslutningsavgift”. Vem skulle ha förhandlat med vem?
   Frågan var inte relevant.

   Om frågan varit relevant – d.v.s. att t.ex. Forsmark ägts av ett privat bolag, och då ombetts betala för ledningar fram till stamnätet. Skulle de ha betalat? Självklart!

   Det är småpengar i sammanhanget att dra ledningar från en stor kärnkraftsanläggning till ett stamnät.

   Kärnkraften har inga problem att betala en anslutningsavgift om det hade varit en fråga. Kärnkraft är fortfarande en bra affär.
   Havsbaserad vindkraft har jätteproblem att betala en anslutningsavgift, eftersom den gör hela projektet olönsamt.

   Med din logik – om någon vill bygga ett vindkraftverk på Grönland så ska svenska skattebetalare naturligtvis betala ledningen från Grönland till Sverige, eftersom Forsmark inte budgeterade för ledningar från kraftverken till stamnätet.

9. Nyligen presenterade CFACT’s NetZero Reality Coalition under ‘How Offshore Wind Drives up Global Carbon Emissions’, signerade PhD David Wojick & JD Paul Driessen, en total vidräkning av detsamma energislaget. Utgångspunkten är offshore-vindfläktar i USA, men äger generell tillämpning.
   Redan år 2012, med fortsättning därefter, har den skotske ekonomiprofessorn Gordon Hughes förklarat vindfläktsenergins ekonomiska problem och begränsade livslängd.
   Vindmöllor till lands och till sjöss saknar relevans för såväl sitt syfte att minska globala s.k. utsläpp av koldioxid som miljövänlig & kostnadseffektiv energiproducent.
   Själv tror jag att verkligen sakta sipprar ut till allmänheten, alltmedan regeringsansvariga politiker försöker undkomma energi/miljö/kostnadsansvar genom prioritering av kärnkraftssatsningar (Sverige) eller proklamationer av klimatnödläge (Tyskland). Den totala kraschen kommer snart, enligt min egen uppfattning.

10. vad professorer i teologi och agronomi kommer fram till räknas inte här

11. Rolf H C: Begreppet ”sann kunskap” är problematiskt, eftersom varken naturvetenskapen eller samhällsvetenskapen erbjuder någon bevisbar sanning.

    För att få en hanterbar lösning på vilken fossilfri energiform som är billigast, behöver man gräva i vilka ekonomiska förutsättningar de konkurrerande sidorna haft (koncerncheferna och professorna).

12. I räkneexemplet som koncerncheferna använder blir kärnkraften mycket billigare än den havsbaserade vindkraften. Tidigare i debatten har ett antal professorer kommit till en motsatt slutsats. Alltså borde politikerna lyssna på båda parter.

    En fundering: Har kärnkraften historiskt behövt betala för sin andel i infrastrukturen för eldistribution? Troligen inte. Med samma princip borde då inte heller den havsbaserade vindkraften betala för de anslutningar till elnätet som behövs.

13. Ivar Andersson

    Har du någon länk till den tyska strategin om nödläge?

14. Det har även börjat ”klarna” för Vattenfall och de vågar nu indirekt erkänna att de varit med om att förstöra Sveriges elstabilitet. Initierat av politiken (S+MP), genom förtida nedläggning av väl fungerande kärnkraft.

    I sitt senaste nr av B2B försöker de titta i spåkulan om elpriserna. De skriver bl.a.
    – Men trots att det alltså ser bra ut i allmänhet lyfter de fram de stora prisskillnaderna mellan elområdena 1, 2, 3 och 4 kommer att bestå.
    – När kärnkraften körs på låg kapacitet, blir det svårare att överföra el mellan områdena. Det kan skapa väldigt höga priser i vissa områden och en inlåsningseffekt med låga priser i de områden där elen produceras.
    -Priserna kan svänga mycket när kärnkraften inte körs på full kapacitet.

    Artikeln finns på:
    https://energyplaza.vattenfall.se/blogg/positiv-prognos-for-vinterns-elpriser?utm_campaign=Energy%20Plaza%20Nyhetsbrev&utm_medium=email&_hsmi=79069973&_hsenc=p2ANqtz-9Hjfn36F5Bm1QEHR8g1tTELYhbT3q6AJ_nj0ORRB6XDYlU9dYnCfoKeDcxyXNH4waqFp7G7qSb8IJNJLF_mi2bAMptwQ&utm_content=79069973&utm_source=hs_email

15. Vägval måste göras NU!

    Kärnkraft kommer få problem om vi har vindkraftverk som redan idag sänker el-priserna (när det blåser bra) och därigenom hotar lönsamheten i hela branschen.

    Räcker det verkligen med förstärkt svängmassa i söder (kärnkraft) för att i framtiden klara tillräckligt ökad överföringskapacitet från norr till söder så att all nuvarande överskottsel från vindkraft kan tas om hand på ett balanserat sätt? Även med fortsatt utbyggnad av vindkraften som planeras? Med ny havsbaserad vindkraft i söder minskar framtida lönsamhet för kärnkraft.

    Vilka investerare ska t.v bygga gaskraft som backup när det inte blåser? Och hur ser den kalkylen ut när det blåser?
    För min del ser det ut som en omöjlig ekvation! Bara om man använder vindkraft/gaskraft för särskild utvald konsumtion så kan det fungera, t.ex för det “gröna stålet”. Som i sig är en högrisk-affär.

    Jag upplever vägvalet som mycket enkelt utan att behöva göra några avancerade kalkyler. Vindkrafts-utbyggnaden måste stoppas! För allas vår skull.

16. Göran m.fl

    Politiker kan aldrig erkänna att de haft fel och i synnerhet på individuell nivå (tänk toppstyrningen). Visst är det först när rösterna börjar räknas och makten hotas de vänder om (vi har varit naiva).
    MSM dock värst för med deras inkompetens får våra folkvalda fortsätta förstöra.

17. När ska ljuset gå upp för politikerna? När vindkraften innebär att de förlorar röster och det äventyrar platsen på gräddhyllan och vid köttgrytan.

18. När skall ljuset gå upp för svenska politiker? Faktaresistenta som de är och oförmögna att ta söka och ta till sig sann kunskap?

19. Vänta bara tills EUs “pengahantering” avslöjas! Var är deras Revisionsverk?

20. I nya sverige är det alltfler förlustaffärer som kommer fram tack vare förnuftiga och ärliga människors informationer.

21. “Tyskland står inför drastiska budgetproblem. Nu planerar regeringen att lägga fram ett förslag om nationellt nödläge – för att komma runt skuldregler i grundlagen.
    Bakgrunden är att landets författningsdomstol underkänt den tyska regeringens planer på att finansiera sin gröna omställning genom att omfördela 60 miljarder euro, motsvarande 687 miljarder kronor, i outnyttjad skuld som frigjordes under pandemin.”
    Energiewende är ett sänke för Tyskland.

Comments are closed.