17 thoughts on “Stål utan kol eller vätgas !”

1. Nils, när vi är inne på idioter, vad anser du om Essex&McKitricks artikel “Does a Global Temperature Exist?” där han förutom konstigheter som att räkna ut en medeltemperatur med geometriskt och harmoniskt medelvärde stoppar in värdet 0 C så fort det saknas data för en väderstation. (Men naturligtvis bara för aritmetiskt och inte geometriskt medelvärde).

2. Karl Erik R

   Tack för info. Har själv inte följt med ägarturerna sedan mycket länge. Hade dock för mig att staten ägde mer men konstaterade att man sålde ut i samband med omstruktureringen och börsnoteringen från slutet av 80-talet.

3. Thorleif

   Ett stålverk vill helst utgå från rent järn och sedan tillsätta de legeringsmetaller som behövs för just de produkter de har. Utgår man från skrot så följer diverse legeringsmetaller med, metaller som kan vara lättare eller svårare att bli av med.

   Utgår man från malm så vet man ganska exakt var man får, varje leverans. Malm är inte ren, men konstant. T ex LKABs malm innehåller vanadin men den tar SSAB bort med syrgas så den hamnar i stålverksslaggen.

   LKAB äger ca 11 % av SSAB men svenska staten äger inget i SSAB. Så länge man äger en fungerande masugn och har en pålitlig malmleverantör bara 25 mil bort, då är ett bra alternativ att använda masugnen. Har nog inget med ägarbilden att göra.

4. Karl Erik R

   Tack för påpekandet. Vet du om specialstål-produkter (SSAB) kräver (ekonomiska eller fysikaliskt/kemiska) annorlunda råvaror vid produktionsprocessen? Eller utgör malmen som insatsvara mest en fråga om att staten också är ägare i t.ex LKAB?

5. Att gå omvägen via vätgas som lagringsgas för energi för att kunna ha intermittenta energikällor är både dyrt och otympligt. Fördelarna är få och slutprodukten den samma. Det krävs således politiska lagar för att medvetet göra samma råvara dyrare och därmed försvaga ekonomin. Då detta knappast kommer att vara världsomspännande så kommer man att få en politisk snedvridning av ekonomin med tullar och dylikt som på 60-talet. Stål är inte lika viktigt som olja men tillräckligt viktigt för att kunna styra världsekonomin.
   Den temperaturförbättring(!), givet då att lägre temperatur i världen är bättre, kommer att kunna mätas i tiondels grader på 80 års sikt. Den världstemperaturen hade vi för 20 år sedan, vad var bättre då? Ko mer världen att radikalt förändras om den blir 2 tiondelar varmar för att vi inte gör stålet extremt dyrt och icke konkurrenskraftigt samt ställer 100.000 tals arbetslösa…

6. Thorleif

   I Sverige är det bara SSAB som tillverkar stål från malm. Man kan också räkna dit Höganäs som gör järnpulver av malm, pulver som sen sintras till produkter med komplicerad geometri. Alla andra svenska stålföretag använder skrot som smälts till nytt stål.

7. Christian H

   “Amerikanska” stålbolag kör väl med scrap-varianten som “hållbar” modell. Återanvändning av skrot mao.

8. # Peter
   Några siffror på det har jag inte, men det finns en bloggpost här på Klimatsans som har behandlat vätgasen. Den tillnyttagjorda elenergin till vätgas visade på ca 50%.
   https://klimatsans.com/2023/10/07/vatgasbubblan-spricker-ju/
   Vätgas har mycket lite energiinnehåll med ett undre värmevärde på 3,54 kWh/Nm3, så det krävs mycket komprimering för att få acceptabla volymer. Naturgasen har motsvarande värde med 11,46 och som distribueras med ca 80 bars tryck.

   Boston Metal har redan en fabrik i Brasilien, som är världens 3:e största nation när det gäller järnmalmsproduktion på 428.000 tusen ton. Att jämföra med Sverige som ligger på 10:e plats med 37.000 tusen ton. Så det blir en svår konkurrent för Sverige med sin vätgas.
   Störst är Kina med 1.380.000 tusen ton. På andra plats kommer Australien med 824.000 tusen ton.

   Sen är det en annan fråga hur det går när ”världen” upptäcker IPCC:s bluff om koldioxidens påverkan.

9. Jag hoppas att amerikanarna lyckas med satsningen på stål utan vare sig kol eller väte, då det kanske kan innebära att politikerna tänker om och slutar satsa skattebetalarnas pengar på idiotprojekt som dyr vätgaslagring och “grönt stål”. Dock fruktar jag att de är så prestigehungriga och okunniga att de inte förmår ta till sig nya rön. De verkar ju enligt den Orwellska devisen: “Okunnighet är styrka”.

10. Ingvar,

    Sätt gärna lite siffror på de båda sätten med verkningsgrader och kostnader jämfört med traditionell framställning.
    Detta för att man ska förstå att det gröna stålet i norr är dödsdömt innan det ens startar…

11. EU får pengarna från skattebetalarna. Pengar som är konfiskerade via våld eller hot om våld.

12. När ni skriver att EU satsar miljarder på olika projekt så undrar jag var de får pengarna ifrån? De får inte själva låna utan det måste isf ske via olika medlemsländer. Har EU fonderat medlemsavgifter under många år? Det finns förstås årliga budgets som visar medlemsinbetalningar och dess användning. Sverige stor nettoinbetalare.

13. Det är väl bra att det testas olika nya tekniker så att inte världen satsar allt på ett kort. Framtiden får utvisa vilken som är mest ekonomisk.

    Den som kan komma på ett sätt att framställa titan på motsvarande sätt lär i alla fall bli rik. En underbar metall som det finns gott om, men den är väldigt dyr att tillverka.

14. Energimyndigheten har beviljat 3,1 miljarder kronor
    i stöd till LKAB och Hybrit Development AB genom Industriklivet.
    EU investerar 1,1 miljarder Euro i sju storskaliga innovationsprojekt på klimatområdet.
    Två av dessa projekt drivs av de svenska företagen HYBRIT och Stockholm Exergi.
    Ingen av dessa satsningarna påverkar klimatet.

15. Intressant teknik som presenteras i artikeln. Vi får hoppas att våra politiker håller sina fingrar borta så idén får mogna på affärsmässiga grunder.

16. Vad innehåller elektrolyten?

17. Stålverk 80 i kubik nästa!

Comments are closed.