SSAB:s planer för fossilfritt stål i Luleå har kommit så här långt
Utdrag ur SSAB:s pressmeddelande 2024-04-02:
+ – + – + – +
SSAB fortsätter omställningen med ett fossilfritt stålverk i Luleå
SSABs styrelse har idag fattat beslut om att gå vidare med nästa steg i SSABs omställning genom att bygga ett toppmodernt fossilfritt stålverk i Luleå. När det är klart kommer SSAB att avveckla det nuvarande masugnsbaserade produktionssystemet. Detta kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent utöver de 3 procent som försvinner med omställningen av stålverket i Oxelösund.
Det nya stålverket i Luleå kommer att ha en kapacitet på 2,5 miljoner ton per år och bestå av två ljusbågsugnar, avancerad skänkmetallurgi med integrerat valsverk för tillverkning av SSABs specialstål. Investeringen omfattar även en anläggning med kallvalsning och galva-nisering för att förse fordonsindustrin med ett bredare utbud av premiumprodukter. Det moderna stålverket kommer att använda en mix av fossilfri järnsvamp från HYBRITs demonstrationsanläggning i Gällivare och återvunnet stålskrot som råvara.
– Omställningen i Luleå är en milstolpe på vår resa till fossilfri ståltillverkning. Vi kommer att ta bort 7 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, stärka vår konkurrenskraft och säkra jobb med den mest kostnadseffektiva och hållbara tunnplåtsproduktionen i Europa, säger SSABs vd Martin Lindqvist.
Den totala investeringen i Luleå uppskattas till EUR 4,5 miljarder inklusive en ram för oförutsedda utgifter. Genom att investera i ny teknik undviker SSAB investeringar om EUR 2 miljarder i de befintliga anläggningarna under de kommande 10 åren. Planen är att finansiera investeringen med eget kassaflöde och inom SSABs finansiella mål.
Det nya stålverket väntas vara i bruk mot slutet av 2028 och nå full kapacitet ett år senare. Miljötillstånd väntas mot slutet av 2024. Investeringen är ett viktigt steg i SSABs strategi att etablera en ledande position inom utsläppsfritt special- och premiumstål. Hittills har SSAB ingått 55 partnerskap med ledande kunder för vårt fossilfria och zero stål.
+ – + – + – +
Verkligheten är SEK 54 miljarder i sjön
Det är ägarnas pengar, det vill säga mest dina och mina pengar. . .
På Miljöpartiets altare !
+ – + – + – +
by 
VD påstår att konkurrenskraften stärks genom investeringen? Blir stålet då bättre och mer prisvärt för kunderna? Eller liknar planerna mer planekonomi med dess klassiska utfall?
“att använda en mix av fossilfri järnsvamp från HYBRITs demonstrationsanläggning i Gällivare och återvunnet stålskrot som råvara.”
Hur långt har HYBRITs demonstrationsanläggning i Gällivare kommit?
Fantastiskt att styrelsen för SSAB, inga stjärnor direkt, med ett beslut kan ställa iväg 50+ mdr…på ett kalkonprojekt som endast har ett “värde” pga. att man “sparar” CO2.
Allt bygger på att jorden går under om vi inte….
De 50 tal samarbeten som man skryter om bygger alla på att det blir tvunget att köpa CO2 fritt stål mha politiska murar och regler som kommer att göra Europa fattigt, riktigt fattigt. Vi kan nämligen bara sälja detta stålet innanför tullarna.
Dock ska man ha klart för sig att detta är till 85% icke statliga pengar då svenska staten genom LKAB har lite drygt 10 pinnar och Finska staten drygt 6 pinnar. Swe och Fin har nästan 25% av rösterna, MEN det förklarar inte varför det övriga kapitalet går med på detta. Det måste vara bidragen som lockar och att sedan kunna dra sig ur när det inte finns någon el.
Att skriva att vi skattebetalare får betala hela notan är fel även om Bryssel, Stockholm och *Helsingfors står för en betydande del så kommer privat kapital att brinna om det nu går så långt.
Min kommentar handlar inte om SSAB utan om en annat skattebetalarfinansierad institution, nämligen Riksbanken/Riksgälden. Nu äskas 43,7 miljarder som kapitaltillskott för att täcka upp till den ‘lagstadgade grundnivån’ för det egna kapitalet om 41,7 miljarder. Således är det 2 miljarder minus f.n.
Smällen har länge varit förutsedd. Under en period köptes obligationer vid lågräntebubblan för, tror jag ca 700 miljarder kronor. I takt med ränteuppgång förlorar obligationerna i värde. Underskottet är ca 80 miljarder kronor, vilket Riksbanken efterhand realiserar genom försäljning av obligationerna. Under tiden har hela kapitalförlusten bokförts, antar jag.
Notan står nu skattebetalarna för. Den s.k. ‘kreditlättnadsaktionen’ genomdrevs av den tidigare Riksbankschefen, till trots av mycket klok kritik från olika håll, bl.a. Riksrevisionen.
Den för aktionen ansvarige Riksbankschefen agerade emellertid som marionett åt BIS, (där denne varit inkallad ledamot av, för att var fjortonde dag vara deltagande i diskussioner och beslut) som är det organ som bestämmer finans- och likviditetspolicy för Riksbanker som är kontrollerade av familjen R, till vilket den svenska hör. BIS åtgärder ingår i den medborgardestruktiva portfölj, som kännetecknar den självvalda styrande nomenklaturan.
Miljardrullning av samma kaliber som för SSAB, således.
Så har vi de externa disekonimierna – alternativkostnaden för sämre skördar. ,Nej visst, nej. Den “insparade” CO2-gasen ersätts genom utgasning från haven. Status quo ante bellum, men ett antal miljarder fattigare.
Varifrån skall elen komma?
Vem kommer att köpa det dyraste stålet i hela värden?
Lyssnade på prof Jan Blomgren nyss. https://swebbtv.se/w/qkckid7pTxoKrorVuYkjeK
Kina och Indien har nu andra sätt att tillverka stål på, som är mycket billigare och renare än kol.