Figur 1. Solfläcks-cyklernas variationer under 400 år
För tiden innan 1750 är data inte alldeles fullständiga.
Att förutsäga solfläckarnas nästa cykel
Redan 1801 rapporterade astronomen William Herschel om ett samband mellan solfläckarnas cykler och klimatet. Det har studerats av många forskare sedan 20-talet, där viss påverkan av de stora planeterna Jupiter och Saturnus noterats. Då de står bakom varandra orsakar de “tidvattenvågor” på Solen, vars betydelse stått under debatt.
År 1978 publicerade NASA en tjock bok om forskningens ståndpunkt med titeln. “Sun, Weather and Climate“, men den har IPCC låtsats att den inte fanns.
Den ryske rymdforskaren dr. Habibullo Abdussamatov kunde med god noggrannhet förutsäga de låga solcyklerna nr 24 och 25 år 2014.
Valentina Zharkova har funnit en metod att beräkna konvulsionerna i Solens yttre lager, så att hon kunnat förutsäga den kommande kalla perioden redan 2015.
Nu har NASA:s resurser satsats på att nå ännu säkrare förutsägelser. En grupp under Irina Kitiashvili har utarbetat en ny metod. År 2008 testades den för den då ännu inte påbörjade cykel nr 24.
Figur 2. Den nya metoden har visat god träffsäkerhet för cykel nr 24
Nu har gruppen vågat sig på att förutspå förloppet för cykel nr 25, som just börjat.
Figur 3. Gruppens beräknade förlopp för cykel nr 25 på Solens norra respektive södra halvklot
Den kommande cykeln nr 25 väntas bli ännu svagare än nr 24.
Figur 4. Solcykel nr 25 tycks bli den svagaste inte bara på 200 år utan även på 300 år
Det kan visa sig att man får gå tillbaka 400 år för att finna någon liknande cykel. Då befann sig den “Lilla Istiden” i sin kallaste period, som tillät Karl X Gustav att tåga över de danska Bälten med sin armé och så erövra provinserna på denna sidan Öresund.
Nödår eller skidturism
NASA varnar inte officiellt för en avkylning, Men den kunnige astronomen-skribenten Tony Phillips med ett förflutet på NASA, som har goda personliga kontakter med många av dess främsta forskare, rapporterar att de förutser några kalla decennier. Då Jorden har en så stor massa, tar det en tid innan Solens ändrade aktivitet blir riktigt kännbar i vårt klimat. Därför väntas den djupaste kylan först omkring 2040. Den kalla perioden kan fortsätta seklet ut.
Jag ser inga tecken på att den väntade Stora Istiden kommer nu. Det kan dröja hundratals och kanske tusen år.
Den kommande kalla perioden kan bli lika svår som Lilla Istiden. Förutom kylan plågades folk av missväxt och svält, men civilisationen gick inte under. I vår tid kan vi klara en sådan period mycket bättre. Med längre vintrar och mera snö kan skidturismen växa. Levnadsstandarden kommer inte att minska särskilt mycket.
Odlingsområdena för olika grödor flyttas givetvis söderut med minskande volymer för åtskilliga av dem. Men med byte av grödor kan livsmedelsproduktionen förmodligen hållas tillräcklig, dock med ett mindre luxuöst sortiment. Kallare klimat kan dock betyda att öknarna börjar växa igen, vilket kan orsaka lokal svält.
Media får inte fortsätta att luras
Förnuftiga åtgärder förutsätter förnuftig planering. Då skall allmänheten naturligtvis inte luras att satsa på varmare klimat. Här i Skåne lägger nu somliga odlare om till vinodling. Medan deras grannar finner äppelskörden halverad efter den sena frost som tog många blommor. Nattfrost har även tagit hela fält av potatis.
+ – + – + – +
by 
Om man hade lyssnat till media, är det tveksamt om vi fortfarande skulle vara vid liv.
Hellre räknar jag solfläckar än att plågas av den hysteriska klimatpropagandan från SVT, SR, SD, SvD, Aftonbladet och Expressen. Tony Heller har grävt i historien:
https://youtu.be/Y2W1_6LajuM
En reflexion till från min sida.
Om klimatet blir kallare så har jag förstått det som att det stora problemet är att odlingssäsongen blir kortare. Man får alltså färre skördar per år. Det är det som ger det stora bortfallet i livsmedelsproduktionen.
Dessutom är det väl ganska sannolikt att Polen, Tyskland, Frankrike, Spanien m.fl. kommer minska sin export.
Tack för en (till) bra artikel om den kommande perioden med låg solaktivitet.
Jag har läst en del av Kitiashvili´s arbeten och slutsatser. Som jag förstår så måste NASA har korrekta prognoser för solaktiviteteten för att kunna planera och skydda satelliter. Man har alltså inte råd att “vinkla” information utan den måste vara korrekt.
Kitiashvili aktar sig dock för att dra slutsatser om kopplingen mellan klimat och solaktivitet (till skillnad från Zharkova ).
Min bild är att alla kända perioder med låg solaktivitet också har haft ett kallt och ostadigt klimat. Ändå finns det personer som på allvar säger att det inte kommer bli så den här gången ?! För att IPCC har sagt att solen inte påverkar jordens klimat !?
Ibland känns det som att om IPCC hade sagt att äpplen ramlar uppåt, så skulle ett stort antal personer hävda att äpplen ramlar uppåt. De som inte håller med om det skulle klassas som faktaförnekare.
Det tragiska (?) är ju att detta faktiskt är på riktigt. Det är inte ett munkäbbel som man kan vinna med smarta formuleringar. Går solaktiviteten ned så kommer det bli problem, och vi tar inga som helst actions för att förbereda oss på att detta med ganska hög sannolikhet faktiskt kommer inträffa.
Det blir att utveckla växthusodlingen dels för temperaturen och även för att hålla växterna med CO2 ( c:a 1000 ppm). Då kommer behovet av el att öka kraftigt samtidigt som skogarna växer sämre. Då kommer kärnkraften att behövas gärna modern form som tillgodogör sig de sk. atomsoporna
Om det blir kallare uppstår en dubbel negativ effekt för odlingsförutsättningarna, nämligen att atmosfärens innehåll av CO2 minskar. När havet kyls kommer det att binda mer CO2. Så var det ju under LIA då, enligt uppgifter jag sett, CO2-halten sjönk ner mot 180 ppm. Det är nära den gräns, 150 ppm, då all växtlighet avstannar.
Sverige står sålunda inför en enorm utmaning om vi nu också skall höja vår katastrofalt låga självförsörjningsgrad. Men jag vet hur dagens alla förnumstiga politiker kommer att reagera – som i Lorry: “vi tänkte inte på det”, alternativt “vi såg det inte komma”