Men växthuseffekten då ?

Figur 1. Växthuset har väggar och tak, som hindrar solens värme från att ”blåsa bort”.

Det kan bli så varmt att man måste öppna takfönster, för att släppa ut lite värme och släppa in lite turbulens.

Jag fick en fråga om “växthuseffekten” efter gårdagens post om “Klimatbluffen“. Den nämnde jag inte, fast den effekten är central i IPCC:s hypotes. “Växthuseffekten” är den krok på vilken hela klimatbluffen hänger.

“Växthuseffekten” finns helt enkelt inte i praktiken !

Begreppet är en oxymoron, självmotsägelse, som inte KAN existera

Effekten sägs bestå i att “växthusgaser” med spektralband i värmestrålningens frekvenser skulle bilda ett varmt skikt ovan marken, som skulle hindra värmestrålningen från marken att nå ut i rymden så som ett växthus gör.

Det avslöjar bottenlös okunnighet. Varje enkel trädgårdsdräng utan minsta naturvetenskapliga studier vet att det som bevarar värmen är de fysiska väggarna och taket, som hindrar värmen att blåsa bort. Någon effekt av glasets eventuella förmåga att sila olika våglängder av strålningen har han inte märkt, eftersom den är så obetydlig.

Drängen vet hur viktigt det är att hålla dörrar och fönster riktigt stängda under kalla nätter och att öppna dem, när solen gassar på som värst, för att det inte skall bli för varmt.

Växthuset skall hindra blåsten ute i atmosfären att föra bort värmen. Därför att där ute i atmosfären blåser det alltid.

“Växthus” och “atmosfär” är varandras direkta motsatser.

Som “eld” och “vatten”. Den ena kan inte finnas i den andra. Begreppet är en självmotsägelse, en oxymoron, som avslöjar bristfällig logik.

Två olika processer

“Växthuseffekten” anförs för två processer, som är så olika att de bör behandlas var för sig.

Den ena processen gäller den uppvärmning som lyfter markens temperatur från den temperatur som skulle rått utan atmosfär, någonstans mellan minus 18 och minus 70 grader C, till de 15 grader vi har i genomsnitt. Det gäller alltså en temperaturdifferens om 30 till 90 grader.

Den andra processen gäller drivkraften till klimatförändringarna. Här talar man om delar av en grad upp till kanske 4 grader. Under istiderna har 8 grader noterats.

Processerna gäller så vitt skilda temperaturspann, att det är osannolikt att de drivs av samma mekanism.

Atmosfärens ALLA gaser bidrar till att göra Jorden beboelig

Så snart man kunde mäta temperaturen på himlakropparna, stod det klart att de med atmosfär var betydligt varmare än de utan atmosfär. Då Venus har en atmosfär med 96 % CO₂ och en marktemperatur överstigande 450 grader C, drog många slutsatsen att orsaken är den gasens egenskaper som “växthusgas”. Men man bortsåg från trycket 93 bar vid marken.

För Jordens del är det förstås ytterst långsökt att försöka finna orsaken till atmosfärens värmande effekt hos en spårgas, som det finns så lite av som 415 ppm. Inte heller kan man förklara hur marktemperaturen sedan 50-talet stigit med bara delar av en grad, fast halten koldioxid ökat med c:a 40 %.

Forskarna Robinson-Catling har studerat grannplaneternas atmosfärer och funnit att energibalans med rymden uppstår på den höjd där trycket är c:a 0,1 bar, 11 km på Jorden, “oberoende av atmosfärens sammansättning”. Ingen effekt av halten koldioxid har kunnat mätas. På den höjden går gränsen mellan troposfären nertill och stratosfären där ovanför, tropopausen.

Stratosfären har mycket tunn luft och en temperatur som stiger med större höjd. I troposfären därinunder råder väder med ständig turbulens. Där gäller motsatsen: Stigande temperatur med minskande höjd. Det är lätt att förklara:

Gasers temperatur är ett mått på den hastighet varmed deras molekyler rusar omkring i ständiga krockar med varandra. De som då boxas neråt får lite högre fart av gravitationen och blir så lite varmare. Samtidigt ökar trycket eftersom vikten av gaserna ovanför ökar. Det stämmer helt med allmänna gaslagen. Atmosfärens värmande verkan indikeras således av trycket vid marken.

Den Atmosfäriska Effekten

Den faktiska effekt som gör att en planet med atmosfär blir varmare på marken än en planet utan atmosfär, bör således kallas Den Atmosfäriska Effekten.

Verkan på klimatet

All energi på Jorden kommer med Solens högfrekventa strålning plus ett litet tillskott från den kärnreaktor som finns i Jordens inre. På grund av Jordens oregelbundna form blir uppvärmningen ojämn, vilket naturen försöker jämna ut i ständig värmeöverföring på olika sätt, väder. Proportionerna mellan de olika faktorerna får man klart för sig på badstranden.

  • När Solen skiner från en klar himmel, känner vi på skinnet hur intensiv värmen är.
  • När moln skymmer Solen, känner vi genast att det blir svalare.
  • Om det blåser, känns det ännu svalare.
  • Är vi våta, blir det riktigt kallt, särskilt om det också blåser.

Vi känner ingen värmestrålning från marken och växtligheten på den, eftersom temperaturen där inte är märkbart högre än vår egen temperatur. Det är detta som skulle vara “växthuseffekten”.

Värmeöverföringen mellan luft i rörelse och det våta havet respektive växterna på land, som till stor del består av vatten, är flera tiopotenser högre än vad värmestrålningen från ljumma ytor kan bli. Vattenångans förångning respektive kondensation till regn omsätter enorma energimängder.

Solen värmer hav och land. Luftens turbulens tar upp värmen och för upp den till tropopausen, där den strålar ut i rymden så att jämvikt med Solens instrålning uppstår. Denna utstrålning sker från alla gasers molekyler. Ingen särskild effekt har kunnat mätas av koldioxidens eventuella verkan.

“Växthuseffekten” är teoretiskt omöjlig

Hypotesen om “växthuseffekten” är teoretiskt omöjlig hävdar flera forskare. Koldioxidens molekyler blir inte varmare av infraröd strålning hävdar atomfysiker. Detta bekräftas av norska försök med växthusmoduler.

Hypotesen strider mot naturlagarna. Den förutsätter “återstrålning” av energi från luftskikt ovanför marken, där temperaturen är lägre än vid marken. Det är bara möjligt med spegling mot en blank yta, d.v.s. en vätska eller en fast kropp.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

14 thoughts on “Men växthuseffekten då ?

  1. Du förstår själv att vår förbränning inte kan styra klimatet, kolla här.

    I världshistorien har det ofta hänt att en enda mans upptäckt eller insikt varit helt motsatt det “alla” visste, men ändå visat sig rätt: Galileo, Darwin, Einstein, Schectman.

    Tanken att 2 molekyler skulle styra tempen på 100.000 är helt orimlig. Det förstår du själv. Du behöver inte titta på landisar, havets nivå eller korallrev. De säger absolut ingenting om koldioxidens verkan.

  2. Även en sån välrenommerad skeptiker som Dr Roy Spencer tror på denna overifierade växthuseffekt. Han och många andra vetenskapsmän har bara accepterat den otestade grundteorin. Däremot är det många av dessa sk lukewarmers som ifrågasätter de olika konsekvenserna av grundteorin på basis av deras egen expertis inom ex vis statistik eller mätteknik. Men problemet kvarstår ingen har fullt ut testat grundteorin den bara antas var korrekt trots att den redan 1906 blev experimentellt bevisad felaktig. Allmendingers experiment är ett av de ytterst få som försöker att testa grundteorin.

  3. Om det är så självklart, som påstås här, att ingen ”växthuseffekt” alls existerar hur kommer det sig då att välrenommerade forskare ansluter sig till en sådan teori. Det låter mer än osannolikt att detta skyulle passera. Observationer av värme, landisar, korallrev, havshöjningar är tolkningsbara och möjliga att manipulera. Enkla fysiologiska samband däremot borde inte gå att nonchalera. Sture, du skriver så självsäkert om detta. Är det verkligen så enkelt

  4. Hur ska man kunna ha en dialog med sk forskare som inte ens behärskar de mest elementära grunderna till hela frågeställningen? Grunder som man faktiskt lär sig i grundskolans fysik klass 9. Dessa grunder är värmelära med specifikt värme för olika ämnen, värmetransport / ledning, att gaser / luft blir varmare när de komprimeras, att värmeenergi alltid går från högre temperatur till lägre. Det räcker med denna grundläggande grundskolefysik för att se att hela frågan om CO2s förmåga att påverka klimatet är nonsens. Lägger man därtill resultatet från ett av de få fysikaliska experiment för att mäta denna förmåga (Allmendinger) så blir det hela ännu mera absurt.
    Eftersom grunden som hela CAGW teorin står på dessutom aldrig har experimentellt prövats av förespråkarna utan bara antas vara självklart sann så är en dialog omöjlig. Man kan inte föra en vetenskaplig diskussion med religiösa om grunderna för deras tro.

  5. Helt rätt Ahrrenius använde sig av resultaten av Fouriers 30 år gamla experiment. Ett experiment som inte kunde skilja på ir-absorbationen hos CO2 och vattenånga. Men han gjorde senare egna experiment med en utrustning som Allmendinger beskriver i inledningen på sin text.
    Hela frågan om absorbation och nonsensbegreppet återstrålning är ovidkommande om man verkligen vill undersöka i vad mån som CO2 kan påverka temperaturen i atmosfären.
    Uppvärmningen sker genom att solens strålning interagerar med den fasta och flytande materian dvs landmassorna och vattenmassorna. Dessa i sin tur kan genom kinetisk (fysik kontakt) värmeöverföring höja temperaturen på luften som därmed expanderar och stiger upp sk konvektion värmetransport. Nr luften blir så tunn att det inte är längre möjligt för dess molekyler att leda bort värmen genom kinetisk (fysiska krockar) överföring går den resterande energin bort genomstrålning till en energijämnvikt med omgivningen / rymden uppnåtts.
    Fun fact: den strålningsbudgett som Kevin Trendberth gjorde åt IPCC förutsätter en platt jord utan de gigantiska värmetransportsystem som oceanerna är med lite hjälp av de ständigt cirkulerande luftmassorna.

  6. Jo, det verkar ju svårt att få pengar till detta. Alla experiment jag sett har gjorts av antingen amatörer, eller av “proffs” som egenfinansierat projekt.

    Dessutom verkar det ju svårt att få något publicerat.

    Vet inte om det går att sätta tryck på frågan. Insändare ? Kontakter ? Bloggar ? Brev till instanser som finansierar forskning ? Kontakt med politiker ?

    Tycker att frågan är väldigt angelägen. Idag är det snudd på tragikomik att alarmisterna refererar till Ahrrenius, Tyndall och Fourier. Visade dessa tre herrar allt man behöver veta om drivhuseffekten ? På slutet av 1800-talet ?
    Jag tror inte det. Däremot verkar ju en massa alarmister tro det.

  7. Wibjörn Karlén har berättat att det tyckte han också. Så han sökte anslag för att mäta IR-strålningen nerifrån på olika höjder, till att börja med längs med Kaknästornet.

    Inga pengar beviljades !

  8. Allvarligt, varför gör man inte seriösa experiment runt återstrålning och växthuseffekt ??
    Alarmisterna pratar ju om jordens undergång (eller nära på). Rockström jublar över att 300 MEUR ska “satsas” (=kastas bort) på klimatåtgärder.

    Varför lägger vi inte några miljoner SEK på att ta reda på hur det egentligen förhåller sig ?
    Istället för att hänvisa till några (säkert duktiga och kompetenta) människor på 1800 talet.

    Är alarmisterna rädda för vad sådana försök skulle visa. Jag tror det.

  9. Alla som har tillgång till en bil kan göra följande experiment:
    Ställ bilen i solen och andas i den en halvtimme. Innan du svimmar, veva ner rutorna. Funder nu på om det var koldioxiden eller vattenångan i utandningsluften som värmde luften eller kanske något helt annat.

  10. #Lars-Göran

    Gjorde Ahrrenius några experiment ? Jag trodde att han mest gjorde teoretiska övervägande (som till största delen var fel). Den som alarmister brukar åberopa är Tyndall. Han mätte upp absorptionen av värmestrålning i koldioxid.

    Jag tycker att et är helt sjukt att “klimatrörelsen” hänvisar till diverse personers teorier och åsikter för 100-150 år sen.

    Idag har vi helt andra mättekniker, teorier och resurser. GÖR OM EXPERIMENTEN !
    Mät upp absorption / återstrålning med dagens teknik. Om det nu finns såna “overwhelming proofs” för växthuseffekt och återstrålning så måste det vara lätt att visa det med dagens teknik.

    Varför görs inte detta ???

  11. Det borde vara krav på att man läst artiklar man vill kommentera och försökt förstå vad som sägs. Namne, du är som ett småsyskon som hela tiden säger, ni har i alla fall fel.

  12. Är det inte rimligare att som Staffan Mörner (”Borde man oroa sig för klimathotet?”) acceptera växthuseffekten och diskutera dess återkopplingsmekanismer? Det skulle förmodligen öka möjligheterna till dialog med andra forskare.

  13. Mycket bra sammanfattat. Angående solstrålningens oförmåga till interaktion med atmosfärens gaser se även dessa experiment gjorda av den Schweiziske fysikern Thomas Allmendinger och publicerade 2016 i International Journal of Physical Sciences https://academicjournals.org/journal/IJPS/article-full-text-pdf/E00ABBF60017
    Han börjar med att gå igenom Ahrrenius experimentutrustning och visar på dess brister som ledde Ahrrenius till att dra felaktiga slutsattser. Sedan beskriver han i detalj sin egen experimentutrustning och olika experimentscenarior och sist redovisar han resultatet.

  14. Mycket bra!
    När man skriver, använder man citationstecken: “växthusgas”.
    När man talar, använder man lämpligen s.k. växthusgas
    Detta för att påvisa att ordet har en annan betydelse än den vi blivit pådyvlade.

Comments are closed.