DN Debatt hade 8/10 en lång artikel om vindkraft

Rubriken löd:

”Starkt stöd för vindkraften – kraftig utbyggnad planeras”

(Klicka på röd text, så kan du kanske få upp texten. Det fungerade den 8/10. Kolla även här.)

• Anders Wijkman, ordförande Nätverket vindkraftens klimatnytta
• Linda Burenius, ordförande Svensk vindenergi
• Hans Carlsson, vd Siemens Gamesa renewable energy
• Maria Röske, vd wpd
• Paul Stormoen, vd OX2
• Peter Zachrisson, vd Stena renewable

Artikelförfattarna representerar Nätverket vindkraftens klimatnytta.

Samtliga är alltså yrkesmässiga företrädare för vindkraftsindustrin.

Artikeln är dels en presentation av den SIFO-undersökning, som nätverket beställt och dels en klagan över tillståndsprocessens villkor.

Enligt SIFO: 65 procent anser att det är ett bra förslag att ”utöka elproduktionen från vindkraft till år 2040, så att den motsvarar mer än hälften av elanvändningen i Sverige”, medan 26 procent anser att det är ett dåligt förslag.

Sedan redovisas statistik över antalet ansökningar om tillstånd för etablering och utfall i form av beviljade respektive avslagna tillstånd. De ser behandlingens långa tider och kommunernas ofta oförutsebara beslut som allvarliga hinder. De har två förslag:

• Kommunerna måste uppmuntras att delta.
• Klimatnyttan måste viktas tyngre i tillståndsprocessen.

Sedan vill de ändra lagen:

Regeringen bör följa Klimatpolitiska rådets förslag om att föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf och miljöbalken bör ange att den klimatmässiga nyttan av vindkraften särskilt ska beaktas.

Jag sände in nedanstående manus till replik, vilket jag nu fått avböjande svar på:

+ – + – + – +

Felaktiga förutsättningar för vindkraft

Tillsammans med representanter för företag som bygger och driver vindkraftsparker propagerar Anders Wijkman för mera vindkraft den 8/10. Dock tar de helt fel på flera av de förutsättningar de anger:

Reglerkraften räcker inte

Sverige har ”vattenkraft som reglerkraft” påstår de. Javisst, det gäller så som vi haft det med kärnkraft för basbehovet av el. Men med avvecklad kärnkraft, måste vattenkraften svara för baskraften. När det råder vindstilla, finns det ingen kapacitet över att reglera med.

Konsekvensen är att vindkraften måste kompletteras med ”planerbar” kraft, det vill säga fossil kraft: olja, kol eller gas. De investeringarna måste självklart bäras av vindkraften, som därmed knappast når lönsamhet utan subventioner.

Nya jobb skapas utomlands

Ett vindkraftverk kostar mycket pengar. Det är liktydigt med många jobb. När torn inte längre tillverkas i Landskrona, sker praktiskt taget all tillverkning utomlands. Montaget av hundra meter höga torn med flera hundra ton maskineri överst kräver specialutrustning och specialkunnande. Erfarenheterna från den jättelika parken ”Markbygden” utanför Piteå är att huvudsakligen utländska arbetare engageras även för montaget.

Utsläppen ökar under expansionen

De många pengarna betyder också stora utsläpp. Produktionen av stål, armeringsjärn, sällsynta metaller och tusen ton betong orsakar utsläpp, som det tar många år för vindkraftverket att ”spara ihop” till. Vare sig det tar 10 eller 20 år, så innebär det att Sverige orsakar ökade utsläpp i världen så länge expansionen av vindkraftsindustrin pågår.

Var finns ”klimatnyttan”?

Wijkman räknar tydligen ”klimatnytta” i miljoner ton koldioxid och beräknar att de svenska utsläppen kan minskas med 48 miljoner ton. Men ingen effekt på klimatet kan uppnås annat än med minskad halt i luften globalt. British Petroleum anger att världens utsläpp 2018 var 33.891 miljoner ton. Besparingen skulle alltså utgöra 1,4 promille. Men världens utsläpp ökar varje år med 1 à 2 procent, 10 gånger så mycket. Denna ökning kommer att fortsätta, eftersom Kina, Indien och andra U-länder planerar c:a 3.000 stora kolkraftverk fram till 2030.

Alla svenska vindkraftparker tillsammans kan möjligen försena ökningen av halten koldioxid med en dryg månad.

Koldioxiden har varit nyttig

Kina och Indien vill naturligtvis inte fördärva sitt klimat. De har sett sina skördar öka dramatiskt, 40 procent på 20 år enligt FAO. I hela världen har det minskat andelen extremt fattiga, svältande, med en fjärdedel på 25 år enligt Världsbanken.

Varje trädgårdsmästare vet att koldioxid är växternas viktigaste näring. De sprutar in koldioxid i växthusen, för att det skall växa bättre. Detsamma gäller givetvis utanför växthusen.

De länderna har blivit rikare med mera koldioxid i luften. Någon verkan på klimatet har de inte märkt. Översvämningar, torka och cykloner har de haft ungefär som vanligt. Det är normala inslag i det naturliga klimatet. De tror inte på klimatpanelen IPCC:s larm.

Detta betyder att ”klimatnyttan” av vindkraft är negativ.

Nätverket KLIMATSANS

Sture Åström, sekreterare

+ – + – + – +

Se mer om DN:s hållning beträffande klimatet i följande poster:

DN Debatt undanhåller klimatfakta från läsarna

Wiman på DN Kultur med oanständiga Klimatsagor

+ – + – + – +

by