Figur 1. Skatterna på utsläpp av koldioxid i Europa med Sverige som etta
Källa: Världsbanken
Ute i världen kan Isabella Lövin nu stoltsera med ännu en förstaplats (Jag tror inte något land utanför Europa har högre skatt på utsläppen.) Hon är ju suverän etta i givmildhet till the great Green Climate Fund. Med den senaste skänken av 4 extra miljarder har Sverige bidragit med mer än dubbelt så mycket som tvåan (såvitt jag minns).
När hon nu lämnar regeringen, kan man bara undra vilket toppjobb inom FN eller EU hon siktar på.
Sverige införde en koldioxidskatt 1991, men blev inte först i världen. Finland införde en sådan året innan. Den är nu SEK 1.190 per ton koldioxid, men många användningsområden är helt eller delvis befriade från skatten, se “Sveriges energiskatter”. Endast 40 % av all användning berörs.
Skatten tycks ha fått avsedd verkan. Utsläppen har minskat.
Figur 2. Sveriges utsläpp av “växthusgaser” 1990 – 2018
+ – + – + – +
by 
Björn 2020/10/10 at 16:22
“Fast den största utmaningen är naturligtvis att producera all ny el.”
Inga problem. Ygeman löser problemet. I somras slösade han bort 300 MSEK av dina och mina pengar och i september slösade han bort 8 miljarder SEK i en uppgörelse med Eon. Regeringen ger elbolaget Eon åtta miljarder kronor extra för att lösa effektbristen i Skåne.
https://www.expressen.se/kvallsposten/eon-kravde-miljarder-for-att-losa-effektbrist/
Den billigaste variante av elbilen Volkswagen ID.3 kostar 434 900 kr. Skattebetalaran subventionera bilen med 60.000 kr. Klimatbonus kallas det. 30 minuter tar det att ladda för 29 mils körning. Vår Toyota Prius tankas på 3 minuter och då kommer vi 60 – 70 mil. Bilen kostade drygt 220.000 och bilens lilla batteri laddas upp/ur utan några onödiga sladdar. Elbilen kan aldrig konkurrera om det inte finns laddningsstationer lika tätt som det finns bensinmackar. Eftersom det tar tio gånger så länge att tanka lär det bli långa köer till laddningsstationerna. Fast den största utmaningen är naturligtvis att producera all ny el.
Skatten har varit effektiv.
Men den stora förändringen skedde efter oljeprisökningen på 1970 talet.
Våra utsläpp 1990 utgör bara 56% av dem vi hade 1970.
På 20 år sänkte vi dem med 44%.
Nu vill politikerna i EU att vi skall sänka dem 60% från 1990 års nivå på 10 år.
från 70 till 28 miljoner ton.
Dvs en halvering från dagens nivå.
Detta kommer att misslyckas som tur är!
Det finns historik om att Sverige inte har haft lust att skicka pengar till arabstater och andra nationer som råkar ha oljetillgångar.
1980 gav THE (tekniska Högskolornas Energiarbetsgrupp) ut en rapport nr 7 med titlen
“DET OLJELÖSA SAMHÄLLET”. Det var “En rapport om teknisk utveckling och forskning för vår energiberedskap”.
‘
Första stycket i förordet lyder:
“Kring årsskiftet 1977/78 föreslog Lars Rey, chef för nämnden för energiproduktionsforskning, tillsammans med sin medarbetare Per Johan Svenningson, att THE borde kunna få ett anslag för att genomföra en fri idédiskussion på energiforskningens område. Även STU´s energienhet under sin chef Staffan Ulvönäs ställde sig bako detta förslag. Tillsammans har NE och STU´s energienhet finansierat den verksamhet som ligger till grund för denna rapport.”
I rapporten finns ingenting nämnt om vindkraft. Uppenbarligen därför att den inte sågs som konkurrenskraftig.
I rapporten säger man om solkraft att lagringsproblemet måste lösas. Man ser fram emot att alstra vätgas för bränsleceller.
Mycket kraft ägans åt att utvärdera nyttan av inhemska fossilbränslen såsom, torv, skogsenergi bladvass, energigrödor m.m.
Ingen som skrev rapporten var medveten om “växthusgasernas” fruktansvärda inverkan (ironi) på vårt klimat. Begreppet växthusgaser och dess påstådda fysikaliska inverkan var inte uppfunnen 1980. Därför nämns den inte i rapporten. Man nämner inte heller kärnkraftens framtid emedan den redan har röstats bort.
Numera styr politiker vilken pseudovetenskap som ska främjas ekonomisk i vårt samhälle av politiska skäl (läs skattebaser) i stället för av rationella skäl. Vetenskapens ställning inom energipolitiken 1980 är ett minne blott.
Det är sunt att arbeta för ett mindre beroende av importerad olja. Det är osunt att ljuga om anledningen, både nationellt och internationellt.
“Sverige införde en koldioxidskatt 1991, men blev inte först i världen. Finland införde en sådan året innan. Den är nu SEK 1.190 per ton koldioxid”
Trafikverket räknar med att koldioxidskatten är 7000 SEK per ton för att motivera satsningen på höghastighetståg och elfordon.
Fast Sverige hade högst CO2-skatt redan tidigare! Som vanligt i sosse-Sverige så kallade man inte de avgifter som togs ut som skatt och därför var det inte lätt att se att vi redan hade högst beskattning av CO2. Sverige i ett nötskal!