Markbygden 2018: Vindkraftverken jämförda med skogens träd
2022-12-08 Piteå-Tidningen, Sture Åström:
Hur repareras vindkraftsvingarna i Markbygden?
Hur skyddas miljön vid reparation av de felaktiga vingarna i Markbygden? Undrar Sture Åström från nätverket Klimatsans som tycker att miljöriskerna måste utredas.
I Markbygden har Enercon 63 vindkraftverk med tillverkningsfel i vingarna, vilket PT förtjänstfullt rapporterade den 24 november. Det blir 189 vingar som måste repareras på plats eller bytas ut. De är cirka 66 meter långa och torde väga cirka 20 ton.
Det ger anledning till några frågor: Hur skyddas miljön? Vingarna tillverkas av epoxiplast, som armerats med glasfiber eller kolfiber. Sådan plast är ohälsosam. Reparationerna torde innebära att gammal epoxi slipas bort, för att ersättas med nya lager. Slipdammet kan inte få spridas i naturen. Det skulle förgifta lingon och blåbär.
Möjligen kan även PFAS ingå i slipdammet. På Wikipedia kan man läsa att ’per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) har vatten-, fett- och smutsavstötande egenskaper. Vissa PFAS ämnen har hälso- och miljöskadliga effekter.’
På Jyllands västkust har myndigheterna förklarat 130 nötkreatur otjänliga för konsumtion sedan man funnit höga halter av PFAS i några av djuren. Dessa har betat på en strandäng, där man hittat PFAS, som kommit med skum från havet. Utanför kusten står många vindkaftverk. Man vet att deras vingar eroderas av vassa saltkristaller som flyger i luften och att PFAS kan ingå i deras ytbeläggning.
Vindkraftverken är närmast misstänkta som ursprung för gifterna. För reparationerna i Markbygden måste man begära att liknande risker utreds. Slipas material bort från vingar-na? Kan PFAS ingå i slipdammet? Hur förhindras spridning i naturen?
Man undrar också hur de utbytta vingarna tas omhand. Det blir över 50 ton epoxi-skrot per vindkraftverk. Det kan inte återvinnas och det bör inte brännas, eftersom giftiga gaser då bildas och all glasfiber i dem ändå blir kvar och måste deponeras.
Tas de tillbaka till Tyskland eller skall de grävas ner i Markbygden?
Sture Åström Nätverket Klimatsans.
Enercon har beretts tillfälle att bemöta insändaren men har inte inkommit med något svar.
Infälld bild ca 5 x7 cm. Vk Markbygden i motljus av Jens Ökvist. ”’Man undrar också hur de utbytta vingarna tas omhand. Det blir över 50 ton epoxi-skrot per vindkraftverk’ skriver Sture Åström.”
+ – + – + – +
by 
Min gissning: konkurs och oändliga juridiska förhandlingar som slutar i ingenting förutom dryga advokatkostnader. Risk för nedfall motiverar tillträdesförbud.
Slipa?
Varför inte lita på naturens isblästring?
Om jag minns korrekt var väl Stålverk 80-planerna nedlagda först och främst pga lågkonjunkturen på 70-talet då stålkrisen (verkligheten) krävde stor omstrukturering. Stålverk 80 var ett socialdemokratiskt infrastrukturprojekt för glesbygden och Norrland. Är inte detta en upprepning men denna gång också försvarad av Klimatalarmismen och stödet för överstatlighet som passar SAP (Magda dessutom kärnkraftsmotståndare vilket är illa nog) utmärkt? 2023 kan förhoppningsvis innebära ett uppvaknande under galgen för Europa!
Mycket bra att insändaren införts i Piteå-Tidningen – Markbygden är ju centrum för vindkraftseländet, så där finns det troligen grogrund för opinionsbildning för att miljöriskerna måste utredas. Alldeles som Sture skriver.
Är det så här socialistisk planekonomi fungerar? Planen och inte verkligheten styr!
Jag började inse det när jag fick klart för mig att socialismen alltid strävat mot internationell revolution (jmf SAPs nya roll i Europa med Löfven). Intressant att Ryssland och t.o.m Kina tycks tänka mer förnuftigt! Är det inte så att när staten och kapitalet blir för intima (korporativism/fascism) ökar risken för medborgarna eftersom monopolföretagen alltid tänker på att säkra dominans och avkastning. De Publika Privata Partnerskapen domineras kompetensmässigt oftast av företagens representanter (WEF t.ex) medan det offentliga förbinder sig att stå för de ekonomiska garantierna.
VIndfläktsmonstrena representerar i botten en social skandal kopplad till människans potential av oförnuft (jmf finansbubblor) där den individuella förmågan att stanna upp och ifrågasätta sätts ur spel (gruppdynamik). En social hype som inte går att stoppa förrän något allvarligt händer som får alla ansvariga att till slut inse verkligheten. När staten och medborgarnas framtida skattemedel används kan kostnaden blir gigantisk. Stålverk 80 på sin tid medförde iaf att man bromsade i tid. Här läggs stora pengar på elektrifierings-kapacitet, vätgasteknik och CO2-insamling som bara byggts på förhoppningar. Egentligen anar de flesta inblandade (beslutsfäiga) detta men ingen vågar bromsa eller vara kritiska.
Vi lever ju sedan 90-talet i en tid med stora omställningar där företagande, innovation och marknad satts på piedestal (inkl politisk lobby) men där byråkrater och politiker (inkl ovalda sådana) mer styrs av ideologisk och partimässig maktfullkomlighet samt individuell (välbetald) anpassning till överstatliga mål.
Covid-19 har t.ex varit ett annat ex på det psykologer kallar “massformation”, en slags grupp-psykos.
Om försiktighetsprincipen ska användas även för vindkraftverk måste all reparation stoppas tills slipdammet, som kanske innehåller PFAS, har analyserats och fått grönt ljus. Men vindkraftverk har en gräddfil: De är byggnader och inte maskiner. Annars hade varje vindkraftverk behövt stängslas in så att du inte kommer för nära. Iskast är inget att leka med.
När man tittar på bilden slås man av hur enorma vindsnurrorna egentligen är! Träden och kraftledningsstolparna ser ju ut som små myror jämfört med dessa fula monster. Och bilden illustrerar verkligen hur mycket mark och skog som måste bort för att dessa fula snurror som tillför så lite energi i förhållande till ingreppen i naturen ska kunna byggas. Hemskt! Vanvettet måst få ett slut nu!
Även utan nedslipning avger varje vindfläktsenhet om ca 5 MW ca 64 kg nanopartiklar per år, enligt notat jag sett från en norsk undersökning. Således utsättes allt levande i enheternas ‘närhet’ för, mycket troligt PFAS och biologiskt skadliga partiklar, som följer med i andningsluft och som upptages av växter från marken.
Detta är en miljöskandal av stora mått, som sopas under mattan. Ansvariga företagsledare i olika led kan inte vara okunniga om dessa miljöproblem, och regerings/kommunrepresentanter och politiska ‘experter’ borde vara underkunniga härom, eller så borde de avgå som beslutsfattare och rådgivare.
När genomföres en särskild miljöprövning härom och när utsättes vindfläktsenheter för den fulla verkan av maskindirektivet, undrar vän av ordning?
Än kommunen?
Mp och alla politiker som drivit fram det här eländet borde åtalas och krävas på miljardbelopp för all den skada de ställt till med!
Utmärkt!