HUNGA TONGA – HUNGA HA’APAI vid det våldsamma utbrottet den 15 januari

Se följande poster:

• Vulkanen vid Tonga kanske kyler klimatet med ~ 0,3 ºC
• NASA om Tongas vulkan
• Tongas vulkanplym rekord

Det är glädjande att “klimatet” börjar få mer uppmärksamhet åtminstone i “Alternativa Media” ex.vis i papperstidningen Nya Tider, vars nummer 50 – 51 har fyra helsidor om klimatet varav tre ägnas åt vulkanen Hunga Tonga. Jag klipper några stycken där:

2022-vecka 50 – 51, Nya Tider, Christer Ericsson:

Minskat solinsläpp och sjunkande temperaturer

(Betalvägg)

Forskare vid brittiska University of Sheffield släppte den 9 augusti en studie (Diaz et al.) som påvisar att Tongautbrottet motsvarade en jordbävning med magnitud 8,4 på Richter-skalan eller runt 61 megaton trotyl/TNT. Som jämförelse hade den största atombomb någonsin testad, sovjetiska Tsar bomba, en sprängkraft på 50-58 megaton.

Simon Proud, meteorologisk och satellitdataexpert vid University of Oxford:

• Vi har aldrig sett ett så högt moln av någon typ tidigare. För mig är det som var imponerande hur snabbt utbrottet var. Det gick från ingenting till ett 57 kilometer högt moln på bara 30 minuter.

När plymens rekordhöjd, enorma omfattning och senare spridning över jorden stod klar för forskarna, insåg också många hur allvarligt utbrottet i januari varit, är och kommer att bli för jordens klimat. Det var så alarmerande att man under våren började mörka siffror rörande dess konsekvenser för allmänheten.

Att solinstrålningen efter Tongautbrottet verkligen minskat med så mycket som 1-2 W/m² kan konstateras utifrån senaste tillgängliga siffror från slutet av februari (Zhu et al. publicerad i Nature den 28 oktober 2022). Efter detta slutade man att rapportera dessa data.

Våra källor menar att sifforna är så katastrofala för jordbruket och matsäkerheten att de medvetet döljs för allmänheten.

Genom atta studera följderna av Pinatubos utbrott 1991 kan vi anta att Tongamolnets utbredning i atmosfären nu kommer att påverka solinstrålningen över främst södra hemi-sfären extremt negativt fram till åtminstone april-maj nästa år. Det sammanfaller med nuvarande odlingssäsong på södra halvklotet, där det nu råder sommar. Vintervetet i bland annat Argentina har redan drabbats så hårt, att landets export kommer minska med över 50 procent jämfört med förra året. Det är extra allvarligt då Argentina, en av världens sju stora veteexportörer, är näst största veteexportör på södra halvklotet och brukar “fylla i det glapp” som normalt uppstår efter att sommarvetet på norra halvklotet redan har sålts på världsmarknaden.

Även efter våren 2023 kan vi räkna med fortsatt kännbara effekter på temperatur och jordbruk åtminstone in i 2025. Den globala matsäkerheten, som redan är den sämsta på flera hundra år, har genom Tongautbrottet och dess konsekvenser ytterligare drastiskt försämrats.

Christer Ericsson

+ – + – + – +

by