Skördetröska fyller traktorsläp med riklig skörd av vete
(Enligt en kommentar visar halmen att det är havre.)
Se även posten: “Klimatpolitik leder till svält”
2024-03-30, NewsVoice: Tege Tornvall:
Mer kväve ger bättre skördar – EU försöker minska användningen
Med EU-regler försöker flera europeiska regeringar få sina jordbrukare att använda mindre kväve och ammoniak (väte + kväve) för att gödsla sina åkrar.
Kväve och ammoniak sprids i naturen från gödningsmedel och från boskapens urin och avföring. EU fruktar försurning av mark och vatten, men kväve och ammoniak ger också större skördar.
Mindre kväve och ammoniak ger i stället mindre skördar. Det passar regeringar som vill minska antalet jordbruk och jordbrukets yta. Det gäller främst tättbefolkade Neder-länderna. Där är drygt hälften av ytan jordbruk.
Med allt fler invandrare behöver Nederländerna stora ytor för fler bostäder och för vindkraftverk för all el som de behöver. Precis som i Sverige är invandrare också välkomna som röstboskap.
I förbränningsmotorer för fordon ger ofullständig förbränning kväveoxider (NOx) i avgaserna Det är inte nyttigt att inandas på nära håll, men NOx sprids snabbt i luften och späs till ofarliga halter.
Däremot är det näring för träd och växter längs vägarna. Gran och tall växer längs skogslänens vägar. Lupiner frodas i dikesrenar och borde egentligen skördas som välkommen biomassa.
Med modern teknik kan avgaser från bensin- och särskilt dieselmotorer nästan helt renas. De kan också nästan helt förbränna sitt bränsle och släppa ut nästan bara vatten och koldioxid.
Larm om skadliga effekter av kväveoxider är därför överdrivna, och EU:s försök att minska bilars NOx-utsläpp är mestadels missriktade.
Fordonstrafik i jämn fart ger minimala halter av hälsofarliga utsläpp. Det gäller därför att hindra köer och krypkörning, men det vill inte bränslebilens fiender. De vill med köer och trängsel tvinga bilister att i stället gå till fots, cykla eller åka kollektivt.
Eldrivna fordon ger inga utsläpp under färd, men deras tillverkning och material kräver stora resurser och ger även miljöskadliga effekter. Den el de behöver frestar också på natur, resurstillgång och samhällsekonomi.
Tege Tornvall
+ – + – + – +
by 
Benny
Ja, (gran)barkborren har ökat sina revir i takt med ökande (populära) granplanteringar generellt i landet men särskilt i söder (varmare och mer näringsrika jordar) där boniteten ligger högre. Jag minns inte vad biologerna et al fastställt som orsak(er) betr de ökande problemen med barkborrar? Är det ökande temperaturer eller trädslaget i sig? Eller någon mer långsiktig utveckling som rör produktionsmiljön (virkesförrådet)?
Det där med orsak o verkan är inte alltid så lätt (därav forskning). Jag ville bara ge uttryck för helt olika men ändå tänkbara orsaker till hajattackerna (helt nya händelser). Ett långsamt (arv&miljö) och ett kortare (t.ex drifter som hunger men i ny miljö). Människan ofta bakom……men likväl också naturliga dito (CO2).
Thorleif, det finns ju ett statistiskt samband mellan hajattacker och glassätande! När konsumtionen av glass ökar i badorterna ökar också antalet hajattacker, detta är helt klarlagt och är av den typen av samband som klimatalarmisterna ägnar sig åt bland annat. Ett annat är att mentalsjukhusen stängdes i Sverige 1980 och året efter bildades miljöpartiet! Kan ju knappast vara en slump?
Benny och Ivar
Skogsbrukets förändring (produktivitet) och ev samband med skadedjur!
Jag är i princip okunnig men borde man inte ställa sig frågan om det finns samband mellan skadedjur (barkborren t.ex) och den moderna mer “sterila” skogen? Alla livsformer vill överleva och när livsbetingelserna förändras (kalhyggen och monoodlingar m.m) kanske det också påverkar (skade-)djurens anpassningsförmåga negativt för skogsägaren! Den gamla “urskogens skafferi” försvann och med den olika livsbetingelser vilket enligt Darwin’s teorier kan ha skapat nya förmågor hos vissa arter (t.ex barkborren).
Människan är som vet belägen högst upp i den ekologiska näringskedjan. Allt vi gör påverkar i princip miljön. Att mata vilda djur t.ex kan ändra deras beteende. Flera år av mystiska hajattacker kring tidigare “säkra” badförhållanden på snabbt växande turistorter kunde lösas först efter att man funnit iakttagelser av små “äventyrs”-grupper av dykare som på djupet börjat mata enstaka normalt inkommande större oceanhajar. Hajar som senare lockats in på grundare vatten och via förändrat beteende av misstag anfallit aningslöst badande personer. Antalet förlorade och skadade personer var få men den ekonomiska skadan för ekonomin blev däremot omfattande (ryktet)
(jmf vår syn på koldioxiden och t.ex politikers).
fosfor behövs för att balansera kväve-upptaget
Försurningen ökade i takt med att skogsbolagen planterade granar i stort sett överallt det det gick. Angående övergödning så verkar det direkt kontraproduktivt av bönderna att ödsla för mycket av den vara på åkrarna eftersom mycket går till spillo och hamnar i sjöar, åar och till slut havet. EU bedriver alltid en politik som ska slå ut småbrukare till förmån för stora aktörer och bolag som Blackrock, Vanguard etc eftersom det är de som betalar EU-kraternas extrainkomster i form av mutor!
Både kväve- och svaveloxider i luften reagerar med vatten och bildar salpeter- och svavelsyra, som med regn kan försura sjöar och vattendrag. Frågan är hur mycket.
Motåtgärder är dels kalkning, dels att minimera sådana utsläpp från förbränning. Kalkning är effektivt men skadligt för vissa mossor och lavor. Modern teknik minimerar skadliga utsläpp. Men både kväve- och svaveloxider är också gödning för växtlighet och grödor.
På 80-talet dog skogen pga försurning sa “forskarna”.
Men det visade sig vara något helt annat som dödade skogar.
Uffe, ammoniak är råvara för tillverkning av gödsel, men man pytsar inte ut ammoniak direkt på åkrarna utan urea eller ammoniumnitrat, båda neutrala. Problemet med för stor gödsling är dock övergödning av vattendrag snarare än försurning. Försurningen kommer som Karl Erik påpekar från NOx, kväveoxider som bildas vid förbränning.
Uffe
Atmosfären består till nästan 80 % av N2. Rent kväve som vid normala tryck och temperatur inte reagerar med andra ämnen. Vid höga temperaturer, som i en dieselmotor bildas NO2 i varierande halter. Ute i atmosfären reagerar NO2 med vattenmolekyler till HNO3, vilket är en ganska stark syra. Så utsläpp av NO2 är försurade. Bilar med reningssystem baserade på AdBlue klarar att dela upp ca 80 % av NO2 i harmlösa N2 och O2.
Kvävenäring tillförs dock inte som NO2.
Lite lustigt med verkningsgraden på det man odlar. Havre kan inte brytas ned av en människa och passerar bara tarmsystemet utan att tillföra någon näring. Det enda som händer är en förruttnelseprocess som producerar gaser.
Hur får dessa byråkrater i Bryssel ihop det? Ammoniak är väl en basisk förening och kväve är nästan 80% av atmosfären, ingen av dessa ämnen kan “försura” marker och vatten. Kanske dags för en grundkurs i kemi för politiker och journalister, skulle tro att de flesta av dessa yrkesgrupper och även de flesta av alla klimathotstroende var sådana som tyckte kemi var det värsta skolämnet och därför skolkade eller gjorde annat på dessa lektioner.
Tyvärr lever vi i ett samhälle där kunskap om kemi, fysik och matematik inte ens når kunskaper man kan tycka att en lågstadieelev troligen har har.
@Christer Eriksson
Tack för rättelsen !
HH//S
Ett litet påpekande avgående bilden.
Är knappast vete,däremot troligen havre.
Vetehalm ser annorlunda ut.
EU byråkrater måste ju ha nått att göra.