Hur har detta varit möjligt ? I historiens alla tider har det funnits undergångsprofeter, som skrämt sina samtida med jordens kommande undergång. Kanske ligger det något i talet om arvs-synden: Vi kan inte ha fått det så bra utan att synda. Profeterna hittar ”synden” och pekar på den. Tillräckligt många har känt sig träffade, så att den nu nått global omfattning. När profeterna sedan pekar på vad som MÅSTE göras för att RÄDDA PLANETEN, flockas anhängarna runt omkring. Politiker frestas lätt till att stoltsera med att rädda planeten, så de finansierar profeterna med enorma summor. Detta visades utförligt på DN Debatt den 2/12:

http://www.dn.se/debatt/domedagsindustrin-har-blivit-en-sjalvgaende-maskin/

För fler detaljer hänvisas till den där presenterade boken:

“Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång”

Där visas en bild av det nätverk, som många olika intressen bildat, för att driva propagandan om klimatkrisen, se ovan. Många uppträder som Non-Governmental-Organisation, NGO, men är ofta skattefinansierade till mer än 50 % och arbetar för att skapa accept bland väljarna för det politiska etablissemangets ”klimatpolitik”, propaganda med andra ord. De bör därför snarare kallas GONGO, Government-Operated-Non-Government-Organisation. Intressant är att en av undertecknarna av DI:s artikel, Anders Wijkman, förekommer som ansvarig i inte mindre än sex olika sådana institutioner.

GONGO lever på bidrag från allmänhet och politik, ex.vis WWF, Greenpeace, Svenska NaturskyddsFöreningen SNF och många fler. Där finns medarbetare som riktigt uppfattat mekanismen för att få bidrag: Ju mer de skräms, desto mer bidrag får de. Andra anlägger en moralisk, kristlig dimension och gör oss i norr skyldiga till ”Klimatskulden”, som vi bör betala till U-länderna i söder. Där märks det tvärekumeniska ”Biståndsorganet Diakonia”.

Alla som undertecknat artikeln i DI ingår i Domedagsindustrin. De har avlönade eller arvoderade tjänstemän, som ständigt producerar artiklar och annat material för att sprida falska uppgifter om de klimatförändringar, som är helt normala. Deras djupa försänkningar inom media göra att du som medborgare nu måste utgå från att det mesta du får veta om klimatet är fel.

Vi som skriver här, för att informera allmänheten om verkligheten, får göra det på vår fritid och har inte betalt från något håll.

Den Svarta Bockfoten

I en av punkterna får Reinfeldt och Lötvén frågan vad de vill göra för att uppnå mer av ”global governance”? Ända sedan Romklubben bildades på 60-talet har man ständigt fört fram behovet av en ”Ny Världsordning”, eftersom man konstaterar att nationell demokrati inte förmår ta de kraftfulla beslut, som krävs för att rädda världen. Klubben konstaterade att man behöver en fiende, som är gemensam för alla folk, för att ena dem i kamp för den nya ordningen. De fann miljö och klimat vara idealiska fiender.

Anders Wijkman, numera ordförande i Romklubben, har vid flera tillfällen fört fram dessa idéer i Sverige. Den 5/12 2012 skrev han en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet med rubriken: ”Nu krävs en ny ekonomisk logik”. Sedan man funderat lite på det han skissar där och frågar sig hur det skall gå till i verkliga livet, får man svårt att skilja det från sovjetisk planekonomi. I båda fallen krävs global och totalitär makt, eftersom systemet inte tål konkurrens och därför inte kan tolerera sådan. Vid den stora klimatkonferensen i Durban 2011 presenterade FN officiellt ett utkast till bindande traktat, och föreslog att det skulle undertecknas av alla nationer. Det var en oförställd modell till global diktatur, styrd av en liten kommitté inom FN.

Greenpeace startade då de två grundarna en septemberdag 1971 åkte ut till en ö utanför Alaska, där ett atombombsprov planerades. Det stoppades. Den ene av dem, Patrick Moore, blev ordförande under några år, men lämnade Greenpeace efter 15 år. Senare förklarade han att han inte ville vara med, därför att organisationen successivt tagits över av aktivister med totalitära idéer. I andra miljöorganisationer kan man se hur forna kommunister tagit sig fram till ledande positioner. Vissa av dem, ex.vis Friends of the Earth, förklarar öppet att de vill bekämpa kapitalismen.

Detta beskrivs ingående av James Delingpole i boken: ”Watermelons”.

Den danske lektorn i Ranum på Jylland, Steen Steensen, såg rätt, när han i tidigt 80-tal yttrade: ”Med ekologismen nås mål som socialismen blott drömde om”.

På 20-talet förklarade den amerikanske politiske kommentatorn H. L. Mencken: ”The urge to save humanity is almost always a false front for the urge to rule.” Strävan att rädda världen är nästan alltid en falsk fasad för strävan att härska över den.

Sture Åström

by