Visdomsord, som är 350 år gamla men lika giltiga idag.

Sedan två decennier har jag drivit några andra politiska frågor än den om klimatet. Det har givit mig kontakt med tongivande politiker i flera partier. Ett exempel är förslaget till den ekonomiska elbilen CIB, se en särskild post. Från en riksdagsledamot som lämnat politiken för länge sedan, AA, har jag fått ett mejl med bl.a. följande innehåll:

+ – + – + – +

Den politiska logiken är svår att förstå. Det som utspelar sig kan ibland framstå som helt obegripligt. Ytterst handlar det om en kamp om resurserna, d.v.s. om partiets egna ställning och position samt vardagen för partiets funktionärer på alla plan. De som lever på att partiet finns kvar och helst växer sig allt starkare.

 Motarbetandet av SD handlar därför inte enbart om att SD drivit frågor som framför allt S och M inte vill befatta sig med. Det enkla skälet är att många av S och M anhängare har samma uppfattning som SD i migrationsfrågan. Men man vill inte tillstå detta utåt.

 Motståndet handlar lika mycket om att söka bli kvitt ett parti som gör anspråk på att få del av den kaka som tillkommer de politiska partierna. Fler partier utan mer resurser betyder förstås att det blir mindre per parti.

 Ska vi därför gissa att riksdagen snart kommer att besluta om en ökning av skattebetalarnas stöd till de politiska partierna?

+ – + – + – +

Politikers förtroende

Idén med demokrati är ju mycket sund: För att avgöra frågor som berör de flesta medborgare, är det klokt att de avgörs av en församling med personer från landets olika hörn och med olika erfarenheter av livets alla skeden. Medborgarna får utse representanter, som de känner. De har sett vad de politiska kandidaterna gjort i livet, vilket skapat förtroende.

Men så fungerar inte vår demokrati idag.

Flera generationer politiker har velat rätta till de orättvisor som Gud Fader inte klarat av. Den politiska sektorn i samhället har blivit mer och mer omfattande (notera att jag snart fyller 86 och således själv sett hur det var förr). Den har kommit att handla om så många och så små detaljer att det behövs ett mycket stort tålamod, för att stå ut med alla turer innan beslut kan fattas. I Dagens Nyheter 2002-11-05 skriver 32 socialdemokratiska lokalpolitiker följande:

Generation efter generation av aktiva socialdemokrater i Stockholm har skolats in i intrigerandets och ränksmideriets konster i sådan omfattning att politikens idé och socialdemokraternas samhällsuppdrag ofta hamnat i bakgrunden.

Detta gäller inte enbart socialdemokratin i Stockholm. I olika hög grad från tid till annan gäller det alla partier, vilket jag fått bekräftat i flera landsändar. Sådant ”klickstyre” gäller även i de flesta större organisationer, hur idealistiska de än framställer sig. Medborgare som är inställda på att ”göra något” och ”nå resultat” tröttnar, när de finner att det inte räknas.

Genomgående gäller att de som i tidig ålder visat starkt intresse att ”påverka” och därför gått in i partiernas ungdomsförbund, lärt sig att behärska ”konsterna” bättre än andra. Därmed har partipolitiken blivit en karriärväg. Alla statsministrar efter Per-Albin Hansson har varit överåriga ungdomsförbundare med två undantag, fårbonden Thorbjörn Fälldin och svetsaren Stefan Löfvén.

Våra politiker i partitopparna utmärks således inte av mångsidig erfarenhet från ”livets alla skeden”. Precis tvärtom !

Politiskt trixande

De som valt politik som sitt yrke umgås så mycket med varandra att de utvecklat en kollegialitet med ansvar för allas goda försörjning. Det är vad som styr politiken enligt AA ovan. Häromsistens kritiserade Carl Bildt statsminister Stefan Löfvén för att denne inte ordnat en anständig reträttplats för avgångne vänsterledaren Lars Ohly !

Det är alltså ”experter på politik”, d.v.s. politiskt trixande, som leder vårt land, trots att de har mycket begränsade egna erfarenheter av vardagslivet. Hur gör de då för att formulera politiken ?

Jag satt en hel timme med partisekreteraren i ett parti. Han accepterade inte mina argument av den enkla anledningen att han VISSTE hur väljarna ville ha det. Med skattebetalarnas finansiella stöd hade han kunnat beställa flera opinionsundersökningar. Han redovisade svaren på flera frågor, som visade att den grupp som kunde få de bidrag det handlade om, gärna ville ha pengarna. . .

Av erfarna marknadsförare har jag fått veta att opinionsundersökningar oftast visar helt felaktiga resultat. Folk vet inte vad de själva tycker förrän de ställs inför ett konkret val. Först då de MÅSTE köpa en bil, bestämmer de sig för storlek och färg. Dessförinnan är det meningslöst att fråga om de vill ha en vit eller en röd bil. Det avgörande är att se hur folk faktiskt agerar.

En separat yrkeskår

Detta bekräftar den gamla satsen: Inom politiken är fakta inte vad som är sant utan vad som väljarna TROR är sant. Lite burdust uttryckt av filosofen H. L Mencken redan på 20-talet.

Så har vi fått en separat yrkeskår, vars dolda men övergripande intresse är att säkerställa god försörjning på skattebetalarnas bekostnad. Jag trodde att den organisation, som skulle försvara väljarnas intressen mot politikerskrået, var Skattebetalarnas Förening. Men den lider också av klickstyre, som inte vill riskera att medlemmar som tror på klimathotet skulle lämna, ifall man berättar om  den stora bluffen. Fast den handlar om det största slöseriet med skattebetalarnas pengar.

Journalister som vill ”påverka” istället för att ”gräva fram” nyheter

Slöseriet har blivit möjligt endast därför att media inte fungerar som demokratin förutsätter, med kritisk granskning av makten. Till journalistiken har sökt sig verbala begåvningar, som brunnit för att ”påverka”, d.v.s. oftast för att ”rädda världen”. De  är aktivister och kan inte förmedla nyheter objektivt. Mest upprörande är att Public Service, d.v.s. Sveriges Radio och Sveriges Television, helt ensidigt och överdrivet skräms med ”klimathotet”, det som alltså inte finns. De har uppdraget att svara för ”allsidig information” och ”kritisk granskning” av makten. Att så verkligen sker skulle bevakas av Granskningsnämnden, GRN, som emellertid politikerna besatt med kollegor till dem de skulle bevaka. Det gör att den fungerar precis motsatt uppdraget, se mera i kommentaren: ”GRN och klimatet”.

Offentlig förljugenhet

Vi har nu ett läge där all offentlig information om klimatet är totalt förljugen. Bluffen om klimathotet underhålls med uppskattningsvis 200 miljoner kronor av skattepengar. Alla myndigheter och kommuner driver på. Ett stort antal så kallade NGO, Non Government Organisation, finansieras till stor del av skattepengar. Dit räknas ex.vis Sveriges Natur-skydds Förening, SNF, WWF, Greenpeace och kanske fler än hundra ”Aktionsgrupper”, som får anslag av sina kommuner, bl.a. för att kunna delta i ”Klimatriksdagen”.

Historiens största svindel

Förljugenheten berör många fler områden än ”Klimatet”. MEN, endast beträffande klimatet finns tydliga, uppmätta fakta i mängd, som visar hur falska larmen om katastrof är. Dessa fakta behöver bara få synas och höras, för att alla och envar skall förstå att etablissemanget ägnar sig åt historiens största svindel.

Klimatfrågan är den spjutspets med vilken bluffen om ”Klimathotet” kan punkteras. Därmed öppnas ögonen på väljarna, så att etablissemangets övriga förljugenhet också avslöjas. Sedan kan vi kalla en spade för en spade.

Propagandisterna

Bland de flitigaste propagandisterna med skattefinansiering märks Centerns tankesmedja ”Fores”, som förvaltar ”2030-sekretariatet” med offentligt uppdrag att följa upp arbetet mot en fossiloberoende fordonsflotta. De agerar ofta tillsammans med Vi-skogen, en biståndsorganisation ursprungen från Kooperativa Förbundets tidning VI. Den arbetar med vällovliga planteringar av skog i Östafrika. Dess finansiering kommer bl.a. från SIDA, 18,7 mio, Postkodlotteriet, 12,6 mio, Världsbanken 2,5 mio och från företag 8,8 mio. Det sistnämnda beloppet inkluderar ersättningar för ”klimatkompensation”. Det torde förutsätta att företagen skräms med klimathotet och den dåliga PR det skulle innebära att inte ”klimatkompensera”.

Dessa två har beklagat att media inte ger ”Klimatet” större uppmärksamhet och att så mycket plats givits åt den största kraften bland ”klimatförnekare”, Klimatsans. De har aldrig replikerat med invändningar mot våra fakta.

Klimatsans tycks således vara den tydligaste rösten för sans och vett i klimatdebatten.

Vad kan du göra ?

Vi kämpar mot en övermakt, som spenderar hundratals miljoner kronor av skattpengar. Sådana vill vi inte ha. Det är en historisk skandal att sådana spenderas på politisk propaganda vare sig denna avser vettig eller ovettig politik.

Du kan stödja oss med ekonomiska bidrag. Det gäller dina barns och barnbarns framtid.

Sture Åström

Grundare av Klimatsans

+ – + – + – +

Swish:   +46707730756  (Pengarna går till Klimatsans, men jag står som mottagare, eftersom telefonen är min.)

Bank: Länsförsäkringar 9023 9467711, kto “Klimatsans”
IBAN: SE67 9020 0000 0902 3946 7711 BIC/SWIFT: ELLFSESS

+ – + – + – +

by

Världens totala energiförbrukning med väntad tillväxt efter 2015, vilken huvudsakligen omfattar olja, gas och kol.  Med frågetecknen undras varifrån ersättningen skall komma i en “grön omställning”. Antalet nya kraftverk för kol beräknas överstiga 2.000 till 2035.

+ – + – + – +

2018-06-29

I JP den 26-06-2018 plæderer de tre direktører for Landbrug og Fødevarer, for Drivkraft Danmark og for Dansk Energi for flere bevillinger til ”grøn omstilling.” Indlægget brillerer ved sin udtalte mangel på konkrete oplysninger, men giver man sig god tid, kan man da udlede, at biobrændsel står for 5,4% af transportens energiforbrug. Men intet om, hvor disse 5,4% kommer fra.

Vi ved, at destruktionsfedt fra landbruget og rapsolie anvendes til fremstilling af dieselolie. Men det nævnes ikke at både rapsolie og destruktionsfedt er en stærkt begrænsed ressource. Under alle omstændigheder ville det desuden være mere rationelt at forbrænde fedt og rapsolie direkte i kedelanlæg end at underkaste dem omkostningskrævende omdannelser til motorbrændstof. 70-80% af Danmarks energiforbrug er stadigvæk fossilt, så der må være masser af steder, hvor man kunne lade rapsolie og destruktionsfedt erstatte fossilt brændstof uden at bekoste en dyr omdannelse af vegetabilsk og animalsk fedt til motorbrændstof.

I Kalundborg indviede DONG i 2009 en fabrik, Inbicon, til fremstilling af ethanol ud fra halm. Hele eksperimentet kostede skatteydere og elforbrugere tæt på en milliard kroner, men vi har aldrig fået oplyst, hvad der kom ud af det. Dog har det ud fra de meget ufuldstændige, offentligt tilgængelige oplysninger om projektets resultater været muligt at udregne, at processen var en energisluger af rang med et meget negativt kuldioxidregnskab – for slet ikke at tale om økonomien.

EU besluttede for nogle år siden at redde Verden – eller europæiske bønder – ved at forlange en vis andel af biobrændstoffer blandet i benzin og dieselolie.

Denne redning har lange udsigter. Over 93% af Verdens energiforbrug udgøres stadig af olie, kul og gas. I medfør af befolkningstilvæksten og den øgede velstand vokser energiforbruget desuden med ca. 1,5% om året. Sol og vind tegner sig for ca. 1% af forbruget, så alle de talløse milliarder Verden har investeret i vind- og solenergi i de sidste 15-20 år har ikke engang kunnet bringe ydelsen herfra op på 1 års forbrugstilvækst.

Hvis europæiske og andre politikere tog kuldioxidudledning alvorligt, ville de derfor tale om at indføre den kinesiske et barns politik i store dele af Asien og Afrika plus atomkraft. I stedet går de ind for kosmetiske foranstaltninger som biobrændsel til transport og taler hånligt om ”populisme”!

Civilingeniør Søren Kjærsgård

+ – + – + – +

by

En moder ligger döende medan sonen äter på en känga, och en man täljer bark från trädet utanför. Varmare klimat och högre CO2-halt har kraftigt ökat världens skördar och förhindrat svält.

Jordens temperatur går upp och ned. Just nu lever vi troligen i slutet av en 12 000-15 000 år lång värmeperiod mellan två istider. En föraning ger Lilla istidens köldperioder, orsakade av låg solmagnetism och ökad kosmisk instrålning. Det ledde i slutet av 1600-talet till att hundra­tusentals människor i Norden dog av svält. Det är kylan vi ska vara oroliga för, inte uppvärmning, menar faktajournalisten Tege Tornvall. Han har tidigare skrivit för fackpress som Veckans Affärer, Ny Teknik och Teknisk Tidskrift. Nu är han redaktör för nätverket Klimatsans.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

by

Figur 1. I mitten ön Novaja Zemlja, Barents hav i väster, Kara havet i öster och Petjora havet söder om ön. Spetsbergen ligger ovanför kartans nordvästra hörn.

En polarfarare meddelar att hans kollegor i Arktis rapporterar att det länge har varit kallare än vanligt på Spetsbergen och i nordöstra Kanada. Detsamma tycks även gälla norr om Sibirien, där isläget på havet är svårare än vanligt.

Den enda ryska oljeplattformen står i Petjora havet söder om Novaja Zemlja. Den rapporterar att isläget är svårare än de haft någon gång tidigare så här års, vilket refereras av ”The Barents Observer”.

Figur 2. Oljeplattformen Prirazlomnaya och en skytteltanker, som transporterar oljan till Murmansk. Den behöver nu assistans av en stor isbrytare.

Isläget är svårt inte bara söder om Novaja Zemlja utan även öster därom på hela Kara havet. Rosatomflot förklarar att sjöfart är möjlig endast med assistans av isbrytare. Ett tillstånd som gällde på 80- och 90-talen.

Detta kan ses som en bekräftelse på att ingen global uppvärmning är att vänta, men att istället en kommande kall period redan har börjat.

+ – + – + – +

by

DMI, Danmarks Meteorologiske Institut, visar dagligen hur Grönlands landis växer och krymper i aktuell säsong.

Isens massa är som minst i september. Därför räknar man säsongen från september till augusti och börjar varje säsong från noll och noterar hur mycket massan ändras i Gt, Gigaton, som motsvarar kubik-kilometer vatten.

Grå kurva visar medelvärdet 1981 – 2010. Det grå bandet visar normala variationer.

Blå kuva visar aktuell säsong. Den som visas gäller fram till den 26/6.

Röd kurva visar den extrema säsongen 2011 – 12 som jämförelse.

Normalt slutar kurvan i augusti med en tillväxt av 200+ Gt. Det balanseras av glaciärernas kalvning av  isberg till havet.

Notera dramatiken under juni ! I normala fall skulle avsmältningen då börja, men istället skedde en tillväxt, som fortfarande består. Det är exceptionellt och visar att talet om att isen minskar är helt fel. Det kan vara en bekräftelse på att den kalla period som Solen aviserar faktiskt har börjat.

Jag blev igår så upprörd  av en post av Mats Persson på bloggen “Klimatupplysningen” att jag skrev nedanstående insändarmanus om miljöminister Karolina Skogs okunnighet. Då insändare ofta är begränsade till 1.500 tecken, är det många fakta och argument, som inte fått plats.

+ – + – + – +

På regeringens nätsida finns en debattartikel från den 19/3 av miljöminister Karolina Skog, vars felaktiga uppgifter ännu den 26/6 inte blivit korrigerade.

Där står att vi haft bitande kallt, men: Samtidigt har temperaturen i Arktis legat cirka 20 grader varmare än normalt.  .  . vilket gör att isarna smälter – mitt i vintern. . . Det har lett till att ismassorna krympt. Ett allvarligt tecken på att klimatförändringarna går oerhört snabbt.

Det är tre helt osanna påståenden:

1. Temperaturen hade inte ”legat” 20 grader högre. I februari var den ”tillfälligt” så hög i ett område på norra Grönland och nådde + 0,7 grader. I Nikkaluokta noterades årslägsta med -39,5 grader den 4 februari. Denna vinter slogs många köldrekord såväl i Nordamerika som Sibirien och länder som Tyskland och Frankrike. Det snöade i Sahara.
2. Isarna smälte inte. Landisen på Grönland växte lite mer än vanligt. I juni, då den skulle börja minska, har tillväxten blivit dramatiskt stor. Utbredningen på havet minskade inte i vintras och har följt de fyra senaste årens säsongmässiga minskning under våren.
3. ”Klimatförändringarna” går ingalunda snabbt och absolut inte oerhört snabbt. Tvärtom har den globala temperaturen legat stilla de senaste 15 åren.

Senare påstås att extremt väder blir vanligare. Statistiken visar på motsatsen.

Isläget i Arktis visas dagligen av Dansk Meteorologisk Institut.

Vi kan alltså inte tro på ministrar om klimatet.

Fakta får vi säkrast på bloggarna ”Klimatupplysningen” och ”Klimatsans”.

Sture Åström, nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

Manuset visar på felaktiga uppgifter från regeringen, makten. Det har gått till ett 20-tal lokaltidningar.  För media borde det inte finnas något mer angeläget att publicera, om de vill förtjäna beteckningen “den tredje statsmakten”. Men riksmedia har belagt frågan om klimatet med en förtrollning, som innebär att sanningar och fakta är tabu. De flesta lokaltidningar traskar patrull. Jag hoppas dock på några införanden.

Det är häpnadsväckande att en minister kan vara så totalt felinformerad som Karolina Skog visar sig vara. Värre är förstås att hon i regeringens namn sprider osanningarna.

Detsamma gäller för Isabella Lövin, som i flera offentliga framträdanden visat sig både felinformerad och okunnig om naturvetenskapliga elementa.

Det är lätt att hitta uppmätta fakta om klimatet. DMI visar ett stort urval av data om isläget i Arktis, varav många uppdateras dagligen. Dem når man med bara tre klick. Världens orkaner och cykloner följs noga av satelliter och deras antal och styrka loggas varje månad av Ryan Maue i USA. Världens väderkatastrofer och deras kostnader noteras av de stora återförsäkringsbolagen Munich Re och Swiss Re, som konstaterar en nedåtgående trend, se föregående post: “Vädret blir inte extremare”.

Fusk med fakta går igen från klimatdebattens början. Al Gore gjorde ett otal felaktiga eller ogrundade påståenden i sin första film. I sina offentliga framträdanden har han sedan visat sig både okunnig och ohederlig, ex.vis i videon “Climate 101”, som skulle bevisa koldioxidens värmande verkan. Den slutar med att han byter termometrar, för att falskeligen bevisa en temperaturdifferens, som i verkligheten var den motsatta.

IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri avslöjades med lögn om glaciärerna i Himalaya. Hans försäkran om noggrann granskningsprocess av innehållet i IPCC:s rapporter har avslöjats som falsk. De allra flesta av dess förutsägelser har slagit fel.

Vilseledning av väljarna tycks vara regeringens arbetsmetod. Så kan en demokrati inte fungera, se posten “Kris för klimatet. . .”.

+ – + – + – +

Se även nästa post: Kallare än vanligt i Arktis med svårare is på havet.

De osanningar , som Karolina Skog sprider, upprepas ständigt av hennes partikamrater i debattartiklar och intervjuer, häromdagen av Gustav Fridolin i Hudiksvalls Tidning. De kan inte var okunniga om våra invändningar, eftersom vi försett både partikansli och regeringskansli med fakta. Det har vi gjort i flera års tid.

Vi sände personliga inbjudningar till vår vetenskapliga konferens i februari, men de har envist vägrat att under rätta sig om annat än den Politiskt Korrekta bilden av klimatet. Den bild som är totalt förvriden.

Koldioxid påverkar inte klimatet alls.

Mer koldioxid är faktiskt välgörande. Det visar “Fullskaleprovet”.

Det är närmast skrattretande att de ständigt uppmanar oss att “inte blunda för fakta”, när det är just det som de  själva så enständigt gör. 

+ – + – + – +

2018-07-02

Det har nu gått en vecka sedan jag distribuerade manuset och Google finner inte ett enda införande. Visserligen sätter inte alla tidningar ut insändare på nätet, så att Google kan hitta dem, men förde flesta blad borde det vara en sensation av första rangen att beslå en minister med osanningar. Med en nykter nyhetsvärdering skulle detta snabbt komma in och även föranleda ledarkommentarer och kanske intervjuer.

Vad betyder tystnaden ? Sköts insändarsidorna nu av okunniga sommarvikarier, som inte förstår jobbet ? Är politikers lögner så vanliga att de inte är någon nyhet längre ? Är klimatfakta så tabu att de inte kan ges offentlighet ? Anstränger sig redaktionerna att rädda kvar MP i Riksdagen ?

+ – + – + – +

Tillväxten av istäcket på Grönland har blivit ännu mera sensationell. Normalt börjar det smälta med början på juni, men det växte något istället. Den sensationen förstärks idag, då det fortfarande inte börjat smälta !   !   !

Den korta sommarsäsongen är alltså en hel månad försenad.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Totala energin i världens orkaner och cykloner uppdaterat till den 31 maj, dr. Ryan Maue.

Nedre kurvan: Norra halvklotet. Övre kurvan: Båda halvkloten. Sedan 90-talet kan en minskning noteras.

Det finns lätt tillgänglig officiell väderstatistik avseende de flesta väderhändelser, ofta uppdaterad månatligen som ovan eller t.o.m. dagligen, ex.vis DMI:s grafer avseende polarisarnas tillstånd.

Figur 2. Statistik från världens största återförsäkringsbolag Munich RE över världens försäkringskostnader för väderkatastrofer relaterade till total BNP.

En tydlig nedåtgående trend kan noteras.

+ – + – + – +

Länstidningen, Östersund

2018-06-14

Tord Anderssons ledare från 7/6 visar att han kan bara lite om klimat. Vädret blir inte alls extremare. Tillgänglig statistik, från databasen EM-DAT, visar en långsamt fallande trend för  extrema väderhändelser. Det blir till exempel mindre torka, inte mer.

Vidare går klimatförändringarna så sakta att ingen skulle ha märkt det om inte medierna hade nämnt det. De har i sin tur fått informationen från forskare som behövde sammanställa och analysera enorma mängder data för att upptäcka förändringarna. Vad gäller användandet av broddar, kanske det har mer att göra med personens ålder, än förändringar i vinterväder? Jag använde då i alla fall aldrig broddar när jag var ung, oavsett underlag.

Den globala uppvärmningen går till och med så sakta att spräckandet av tvågradersmålet ligger årtionden bort. Inte några år, som vissa tycks tro. Den slutsatsen bygger dessutom på att mänskligheten har stått för det mesta av uppvärmningen sedan 1950. Vilket det egentligen inte finns några bevis alls för. Där har Tord Andersson också fel. Det existerar inga bevis. Det är bara ett rimligt antagande att växthusgasutsläppen har bidragit, men ingen vet faktiskt med hur mycket.

Föreslagna klimatåtgärder är vansinnigt dyra och nästan helt verkningslösa, vilket till exempel Bjørn Lomborg har konstaterat. Den slutsatsen bygger också på antagandet att växthusgasutsläppen står för nästan hela den globala uppvärmningen. Ett antagande som alltså vilar på lösan sand.

Lars Kamél

Nätverken Klimatsans och Clexit Sverige

Tord Andersson svarar direkt:

Lars Kamél är en av männen bakom den svenska föreningen Stockholmsinitiativet, som påstår att människans medverkan till växthuseffekten inte är bevisad och att naturkatastrofer som stormar, översvämningar och värmeböljor inte har blivit vanligare. Stockholmsinitiativet fick utmärkelsen Årets förvillare av föreningen Vetenskap och folkbildning 2010.

Deras teser motsägs av bland andra FN:s klimatpanel IPCC och World Meterological Organisation WMO. Jag väljer att lita på de senare.

+ – + – + – +

Ledarskribenten Tord Andersson må vara ursäktad för att han hellre tror på IPCC och WMO än på Lars Kamél, eftersom “alla andra” gör det. Det borde vara rätt i en förnuftig värld. Förr kunde man tro på kunnandet hos myndigheter, som har uppdraget att förvärva och förvara kunnande. Emellertid är världen nu vänd upp-och-ned.

När mantrat “Allt är politik” erövrat politiken och denna blivit en egen sektor i samhället med karriärvägar för proffs på “politik”, som inte behöver kunna något annat, har ett märkligt tillstånd inträtt.

Den som är okunnig, kan inte skilja på en kunnig expert och en charlatan, som utger sig för expert. När det sedan ett par decennier blivit naturvetenskapligt okunniga politiker, som avgör vem som utnämns till professor och vem som får anslag till forskning, har resultatet blivit att akademierna inte längre representerar dagens vetenskapliga kunnande. De ägnar sig åt legitimering av politikens önskemål om motiveringar för tilltänkta politiska program.

Både WMO och IPCC styrs av FN:s nationer, d.v.s. av politiker. Av dessa kommer en stor majoritet från U-länder, där många kännetecknas av diktatur, nepotism och korruption. Verksamheten inom IPCC har därför inriktats på att använda klimathotet som anledning för införandet av en global planekonomi, d.v.s. en planmässig och hållbar fördelning av världens resurser. Därmed skulle diktatorerna kunna se fram emot ett årligt miljardflöde av dollar från den Gröna Klimatfonden på 100 miljarder om året. Det märkliga är att de delegater, som i IPCC representerar I-världen, låtit sig helt förföras av dessa tankegångar.

IPCC ägnar sig inte åt vetenskap utan åt pseudovetenskap: Politisk aktivism med en jargong hämtad från vetenskapen.

Då blir ledarskribentens uppdrag i demokratin särskilt viktig: Att redovisa fakta och kritisera den makt som missbrukas. Kamél refererar till den officiella data-basen EM-DAT. En seriös ledarskribent hade kollat den och skrivit  sitt svar först därefter. Det hade då blivit helt annorlunda.

Felinformerade väljare kan inte rösta rätt, d.v.s. efter sina egna bedömanden av verkligheten, eftersom de fått en felaktig bild av den i media. Dagens systematiska vilseledning i klimatfrågan sätter vår demokrati i fara !

+ – + – + – +

by

Den röda kurvan visar medelvärdet av 102 “Klimatmodeller” för den “Globala Uppvärmningen” vilka klimatpanelen IPCC baserar sina förut-sägelser på. De blå och gröna punkterna visar mätningar med ballonger och satelliter. Ingen uppvärmning kan noteras de senaste 15 åren.

Nerikes Allehanda

2018-06-23

A. Wijkman Ordförande i miljömålsberedningen påstår (påhejad av J. Rockström), i DN feb 2016:

”Klimatförändringen medför oväder, översvämningar, stigande havsnivåer och stora skador på liv och egendom. Matförsörjningen hotas på grund av torrare klimat. Människor tvingas överge sina hem.”

Men 150 års uppvärmning är bara 1 gr C! Från 1998 är temperaturen stabil (Undantag för El Ninjo)

Det var mindre is i Arktis 1880, 1923,1939 och1947 . Orkaner och väderkatastrofer har inte ökat.

Koldioxidens växthuseffekt är mycket lägre än i IPCC:s hypotes.

I den lag som gäller till 2045 skall ”sol och vind” ge noll utsläpp av växthusgaser. En utopisk tanke.

År 2040 kommer globalt energin att till 80 procent baseras på fossil energi, exakt som i dag! Sol och vind är 10 procent (BP En. Outl.). I Kina finns i dag cirka 2300 ”fossila” kraftverk och 1200 nya planeras.

Ställ hotbilderna ovan mot fakta från H. Roslings bok ”Factfulness”:

1. Omkomna i naturkatastrofer har sjunkit från 971 000 /år under 1930-talet ner till 72 000/år innevarande decennium. 13 gånger mindre!

2. Andelen undernärda människor har sjunkit från 28 procent 1970 ner till

11 procent år 2015.

3. Skördarna har ökat (tusentals kilo/hektar) från 1,4 ton/år 1961 till 4 ton/år 2014. (2,8 gånger)

4. Andelen människor som har vatten från säkra källor har ökat från 58 procent år 1980 till 88 procent år 2015

Historien upprepar sig. Al Gore fick 2007 Nobels fredspris. Alla hans klimathot var falska.

”Klimatrealist”

+ – + – + – +

by

Figur 1. Markbygdens vindkraftpark ligger i skogarna utanför Piteå. Den blir störst på land i hela Europa.

Där planeras 1.101 möllor i tre etapper: 179, 442 och 480 möllor. Den första etappen färdigställs nu med General Electric 3,6 MW verk med navhöjd c:a 130 meter och rotor med diametern 137 meter. Totala höjden blir således c:a 200 meter.

För de senare etapperna söker man tillstånd för en total höjd av 240 meter med 80 meter långa vingar.

Vindkraftverken blir större och större. Om man ser på den tyska marknaden, som är störst i Europa, så hade de möllor som togs i drift för 20 år sedan en märkeffekt lägre än 1 MW, för 10 år sedan 2 MW och det senaste året nära 4 MW. Då ingår ett antal havsbaserade verk för upp till 6 MW. Modeller för 8 MW diskuteras på olika håll.

Figur 2. Dagens världsrekord för vingarnas längd är 88.4 meter med en vikt över 20 ton.

Som synes krävs extraordinära åtgärder: Ny körbana tvärs över en rondell. Vägräcken, skyltar och trafikljus tas bort. Infästningen i navet är så stor att två filer måste reserveras på vägen. ©Mammoet, (holländska för Mammut) ett företag specialiserat på extrema transporter och lyft för vindkraftverk.

I det kuperade landskapet i norr med vägar genom små byar skapar sådana transporter betydande problem, se även bilden i posten: Vad är infraljud ?

Figur 3. Transport av liggande tornsektion. Tornen är svagt koniska och avsmalnar uppåt. De nedersta sektionerna kan ha diametern 5 meter.

Här får inget chassi plats under sektionen. I båda ändar monteras stora konsoler, som fördelar ut vikten till mitten av trailers med många hjulpar.

Figur 4. På vintern har små vägar större bärighet, men de är ofta krokiga och isiga, vilket kan leda till problem.

I Markbygden måste de passera viadukter med fri höjd lägre än 5 meter. Därför måste tornen delas upp i sektioner endast 4 meter långa och transporteras stående. Det blir många skarvar tills diametern blir mindre än 4 meter i de övre sektionerna. Komponenter till maskinhusen väger upp till 140 ton.

Figur 5. För kommande etapper planeras effekter om 6 MW, som hittills bara byggts för verk på havet.

Figur 6. Navet till ett 6 MW vindkraftverk. © Siemens

Figur 7. I Nordsjöprojektet Bard är verkens märkeffekt 5,3 MW. Hela maskinhuset väger 320 ton.

För kommande etapper i Markbygden blir många transporter betydligt tyngre än 140 ton.

Figur 8. Ett torn, som är mer än 100 meter högt och där uppe har ett snurrande maskineri på flera hundra ton, måste ha ett mycket stort fundament med en diameter överstigande 15 meter och tusentals ton betong och armeringsjärn.

Piteå-Tidningen visar många utmärkta bilder från arbetet med Markbygdens möllor. De hittar man på Google, Bilder: (pt vindkraftens transporter) och (pt vindkraftens jättelass)

+ – + – + – +

TEKNISKA TRIUMFER, EKONOMISKT VANVETT

Dagens vindkraftverk är bevis på en högt stående teknisk kompetens på många områden: Rullager med mycket stora dimensioner, plastkomposit i vingar större än de största flygplans, enormt effektiva magneter, styrteknik för anpassning till vindarnas riktning och styrka, m.m.

MEN, de enorma mängderna betong, stål, andra metaller och plaster, som används, genererar stora utsläpp av koldioxid vid deras utvinning och produktion.  Det betyder att dagens satsningar leder till dramatiskt ÖKADE UTSLÄPP, som inte kompenserats förrän efter något decennium, kanske 15 år. Detta kräver att de verkligen levererar under tiden.

DETTA är ingalunda säkert eller ens sannolikt. Effekten från en vindkraftspark kan under långa tider vara så låg som 17 % av märkeffekten, genomsnittligt under ett år 25 % medan den kan bli 70 % då det blåser mycket men inte för mycket. Då effekten är högre än 30 %, produceras en stor andel av energin, ex.vis en fjärdedel av årets produktion. Det sker under bara 10 % av tiden.

INVESTERINGAR som utnyttjas bara 10 % av tiden är inte ekonomiskt försvarbara. Således kommer man att bygga ledningar för ex.vis 30 % av märkeffekten. När det blåser som bäst måste då produktionen strypas, så att bara storleksordningen fyra femtedelar av effekten levereras ut på nätet.

UTSLÄPPEN blir då inte kompenserade förrän efter 19 år. Erfarenhetsmässigt har ett antal så stora mekaniska maskiner upphört att fungera efter så lång tid.

UNDERHÅLLET av tusen verk långt borta i skogarna under en isig vinter blir inte lätt. De som står där idag har ibland stått stilla månadsvis på grund av isbildning.

BACK-UP är nödvändig, eftersom det inte blåser alls ibland. Varje investering i ”nyckfull” vindkraft fordrar således en investering i ”pålitlig” kraft av samma kapacitet. Detta ingår inte i dagens etableringar, eftersom de pålitliga anläggningarna redan finns. De har hittills fått intäkter från marknadens hela energibehov. Dessa intäkter minskar för varje kWh vindkraften levererar. Denna parasiterar på de pålitliga kraftverken.

SUBVENTIONER är vad som motiverar investeringarna i vindkraft, vilka annars är olönsamma. Med skattepengar har onödig kapacitet pressats in på en redan mättad, väl fungerande marknad. Denna överkapacitet har självklart fått följden att de pålitliga anläggningarna blivit olönsamma, så att de berövats värdet av sina anläggningar.

HISTORIENS STÖRSTA RÅN är detta och det har kunnat genomföras endast för att det utförts av politiker. Det är inte uttryckligen förbjudet i vår grundlag. Men det borde vara helt självklart att Regeringsformens 15 § i dess 2. Kapitel skall tydas så:

Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.      

Politikerna har tytt det som  ”angelägna allmänna intressen” att ”rädda planeten”. Vår demokrati saknar den allra viktigaste funktionen: En Förvaltningsdomstol, som bedömer om politikerna tolkar grundlagen rätt.

TRO ISTÄLLET FÖR VETANDE har kännetecknat ”räddningen av planeten”. En kompetent Förvaltningsdomstol skulle inte ha accepterat tron på ”koldioxidens dominerande verkan” på klimatet utan bevis och absolut inte när politikerna envist vägrar att lyssna på de skeptiker, som har bevis för att koldioxiden INTE KAN påverka klimatet och dessutom är synnerligen välgörande för hela mänskligheten med ökade skördar.

VÄLJARNA kommer inom fem år att ha förstått detta stora bedrägeri. Då avskaffas subventionerna, vindkraften får inte intäkter som täcker ens underhållet.  Ett efter ett stannar vindkraftverken och ingen har råd att reparera dem. Tornen kommer att stå kvar som gravstenar över en vanvettig tid, då de minst kunniga tog de största besluten:

DEN DEMOKRATISKA KRISEN

+ – + – + – +

by

Daimlers Smart ForTwo tar upp en halv parkeringsruta.

Sedan länge är jag en ivrig anhängare av idén med elbilar. I Ny Teknik 1988:14 under rubriken ”Lagstifta för rätt teknikutveckling” skissade jag på Citybilen CIB. Den skulle skapa en sund marknad för elbilar utan subventioner. 

Elon Musk satsade nog rätt, när han valde att tillverka en stor bil med extrem acceleration och många finesser, vilket naturligtvis gjorde den dyr. Den lockar en exklusiv publik, som betalar för dess reklamvärde. Med en sådan bil annonserar man sin omsorg om miljön. Det är bra för många företags Public Relations. En bekant bilhandlare bekräftar att många köpare av elbilar är företagare.

Men den marknadsnischen är snart mättad och skattebetalarna vill nog snart minska subventionerna. Då gäller det att övertyga ”vanligt folk”. Men de köper inte elbilar fast sådana har funnits i hundra år. Orsakerna är flera, men en är inte helt uppenbar: Den som kör en elbil får inte glädje av den bättre luften. Han kör i avgaserna från dem framför.

Elbilarnas handikapp är idag små serier och dyra batterier. Det senare minskas givetvis om bilen görs liten och lätt. Jag har lyssnat på förare i flera världs­städer. De har efterlyst en ”förnuf­tig” bil, som inte är större än vad man verkligen behöver, så att trängseln i city minskas. Mer än 90 procent av alla stadsresor görs med högst två personer och två varukas­sar. Det är ramen för konceptet Citybilen CIB.

Attraktionen skapas med exklusiv rätt till särskilda, väl placerade parkeringsplatser. Liksom långtra­dare har precisa maxmått, är det logiskt att ange sådana för city, där trängseln är större. Konceptet är mer aktuellt idag:

A. Skapa fordonsklassen CityBil, CIB, med plats för två personer plus två varukassar. Dess litenhet gör priset överkomligt i början och oemotståndligt när serierna växt.

B. Gör särskilda, små, parkeringsrutor för cibbar i stadens mest attraktiva lägen.

C. Räkna bilskatt och trafikförsäkring på körsträcka.

Förslagsvis kan följande gälla:

1. Max längd 2,6 m vid parkering, 3,5 m vid färd.
2. Max bredd 1,6 m med infällda backspeglar vid parkering.
3. Kapacitet att under 80 km på eldrift hålla 90 km/tim för att inte hindra trafiken på infartslederna.
4. Parkering skall kunna ske med 20 cm lucka. 

Cibbar får exklusiv rätt till de små parkeringsrutorna, som bara kostar lite målarfärg. Två à fyra gånger så många bilar får plats. Staden målar nya rutor för cibbar allt eftersom de blir fler, så att de alltid kan hitta en plats. Detta blir viktigaste motivet för köp.

Tvåbilsekonomi blir realistisk då skatt och försäkring räknas per mil. De som behöver en stor bil för knattelaget kan även ha en CIB för jobbet. Den stora kostar inget, när man kör cibben. Även service och avskrivningar kan man räkna per mil, eftersom bilar håller länge numera.  Cibbens milkostnad blir dramatiskt lägre, så det blir en bra affär.

Tekniken kan lösas. Parkeringen kan man klara genom att stiga ur och styra in cibben mellan grannarna med radio. Det är inte svårare än att tio-åringar redan gör det med sina leksaker. Många modeller kommer att göra detta automatiskt. För ökad säkerhet kan krockzonen förlängas under färd med en stötfångare som skjuts ut.

Det är politiken, inte tekniken, som skapar den nya marknaden. Politikerna behöver bara skapa regelverket ovan. Såvitt jag förstår kan kommunen börja måla rutorna genast. Sedan utfärdar den tillstånd liksom för handikappade, tills kvarnarna malt färdigt på nationell nivå och i EU.

Alla tjänar på systemet: För varje stor ruta som delas i två, blir en stor ruta ledig för ytterligare en stor bil. Där en parkeringsyta delas upp för cibbar, får 2 à 4 ggr så många fordon plats. Alternativt kan frigjord mark användas för cykelbanor eller planteringar.

Här har politikerna chansen att OMEDELBART minska utsläpp, trängsel och buller HELT UTAN SUBVENTIONER.

Sture Åström

+ – + – + – +

by

Floderna i Asien och Afrika används som soptippar, vilket ger det mesta av plasten i haven (petterssons blogg)

2018-06-12

Mellan 88 och 95 procent av all plast i haven kommer från tio stora floder, varav två i Afrika och åtta i Asien. Det visar en rapport från det tyska Helmholtz-institutet.

Dessa floder rinner ­genom länder utan fungerande ­avfallshantering men med många invånare på liten yta längs floderna..

Fyra av floderna finns i Kina, som enligt rapporten tillsammans med Vietnam och ­önationerna Indonesien, ­Filippinerna och Sri Lanka ­svarar för hälften av plasten i världens hav.

Floderna för ut ländernas plastavfall till omgivande hav. I nästan alla Jordens länder hanteras och förpackas livsmedel, mediciner och andra produkter med plast. Men bara utvecklade välståndsländer har resurser att också ta hand om avfallet från denna plast.

Utan sådana resurser lämnas plastavfall i närmaste vattendrag och förs sedan via större floder vidare ut i haven. Enligt institutets rapport svarar Kina ensamt för nära 20 procent av all plast i haven. Det stora ­välståndslandet USA svarar för mindre än en procent.

Helmholtz-institutet undersökte avfallsdata från 79 platser längs 57 floder världen runt, främst plastpartiklar. Särskilt mindre sådana kan skada livet i haven.

Nu beskylls världens välståndsländer för plast i haven.­ Men lösningen är inte att vi skall sluta använda praktiska­ plastkassar och hygieniska plastförpackningar eller ­sluta att dricka med sugrör. Lösningen är att få utvecklingsländer att införa effektiv avfallshantering.

Plast i haven kan med ­fartyg och modern teknik tas om hand och återanvändas.

Tege Tornvall nätverket K:klimatsans

by